1915
Från Rilpedia
(Omdirigerad från Ekonomiåret 1915)
Texten från svenska Wikipedia
| 1915 - MCMXV 109 år sedan |
||
| År 1912 | 1913 | 1914 1915 1916 | 1917 | 1918 |
||
| Årtionde 1890-talet | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet |
||
| Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
||
| Årtusende 1000-talet |
||
| Året | ||
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
||
| Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater |
||
| Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi | Krig | Politik | Sport |
||
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
||
| Svenskspråkiga länder | ||
|
|
||
|
Epok: |
kung |
|
|
|
|
|
| Finland 1915 |
||
|
Epok: |
Västra Götalands Befrielsefront
Radera
Blankröst Emot Infoga Diskussion
Den artikel om Västra Götalands befrielsefront som vi nu lagt upp ett antal gånger blir ständigt borttagen. Har pratat med Andreas Rejbrand och han anser att det hela verkar skämtartat. Jag skulle dock vilja påpeka att artikelns innehåll varken är propaganda eller trams (jag såg kommentarerna som fällts i samband med röstningen)utan helt ärligt och allvarligt menad. Västra Götalands befrielsefront vill se på politiken med humor och ironi men är trots det ett seriöst parti, registrerat för val till landstingsfullmäktige. Vi anser att det ytterst diskriminerande att information om just vårt parti skall hållas utanför Wikipedia och ber er att överväga att återinföra artikeln eller låta oss lägga upp en ny.--LevandeGet 20 maj 2006 kl.15.22 (CEST)
|
|
|
|
|
|
| Andra tideräkningar | ||
| Bahá'í- kalendern |
71 – 72 | |
| Buddhistisk kalender |
2459 | |
| Nengō (Japan) |
Taishō 4 | |
| Judisk kalender |
5675 – 5676 | |
| Muslimsk kalender |
– | |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1293 – 1294 | |
| Sakakalendern (Indien) |
1837 – 1838 | |
| Thailändsk solkalender |
2458 | |
Händelser
- 13 januari - Gotlandsbåtarnas turer läggs om till dagtid på grund av risken för minor.
- 15 januari - Tyska zeppelinare inleder bombräder mot Storbritannien.
- 25 januari - Det första transkontinentala telefonsamtalet mellan New York och San Francisco utförs av telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell.
- 6 februari - Jordbrukarnas Riksförbund bildas på årsdagen av Bondetåget.
- Februari - Tyskarna (under Hindenburg) tillfogar ryssarna allvarligt nederlag i vinterslaget i Masurien. Samma månad proklamerar tyskarna en krigszon runt de brittiska öarna, som svar på de allierades handelsblockad, och inleder med sina 27 ubåtar ett ubåtskrig mot handelsjöfarten på Storbritannien.
- 8 februari - Filmproducenten D.W. Griffiths mästerverk Birth of a Nation (Nationens födelse) har premiär i Los Angeles. Filmen, som är ett epos över amerikanska inbördeskriget är tre timmar och sju minuter lång och anses av många som den första filmen med konstnärligt värde.
- 20 februari - Tyska regeringen köper genom krigsministeriet en majoritetspost i Aftonbladet.
- 18 mars
- Brittiska och franska krigsfartyg har anlänt till Dardanellerna i Osmanska riket.
- Tyska trupper på 100 000 man kapitulerar till ryssarna när den belägrade österrikiska befästningen Przemysl faller.
- 19 mars - Brittiska och franska stridsfartyg försöker forcera sig förbi Dardanellerna men misslyckas.
- 15 april - Den svenska regeringen försöker genom skärpta bestämmelser få bukt med de allt vildare spekulationerna i livsmedel och stävja den illegala exporten, främst till Tyskland.
- 22 april - Stridsgas används för första gången av tyskarna i Ypres, vilket hejdar oförberedda allierade styrkor.
- 25 april - Slaget vid Gallipoli - Allierade trupper landstiger på Gallipolihalvön i Osmanska riket.
- 26 april - Ett hemligt avtal, det så kallade Londonavtalet, ingås mellan Italien, Storbritannien och Frankrike där Italien av västmakterna garanteras framtida landförvärv.
- 28 april - Slaget vid Gallipoli - Första slaget vid Krithia utkämpas.
- 30 april - Läkarlarm slås om de svenska kaffesurrogaten; dadelkärnor, sågspån och träbitar har hittats i dem.
- 2 maj - Centralmakterna (Tyskland och Österrike-Ungern) bryter rysk offensiv mot ungerska slättlandet.
- 3 maj - Pansarbåten Sverige, som har byggts för pengarna från pansarbåtsinsamlingarna, sjösätts.
- 7 maj - Den brittiska passagerarångaren Lusitania sänks av tysk ubåt utanför Irlands kust, varvid 1 198 passagerare omkommer, däribland 128 amerikanska medborgare. Händelsen påverkar opinionen i USA i tyskfientlig riktning.
- 12 maj - En svensk "kvacksalverilag" gör all yrkesmässig läkarverksamhet av lekmän straffbar.
- 22 maj - Frank Hellers roman Storhertigens finanser utkommer.
- Maj - Italien förklarar Österrike-Ungern krig.
- Juni - Italien anfaller Österrike vid Isonzo.
- 2 juli - Det tyska minfartyget S.M.S. Albatross förliser efter strid på Östersjön. De överlevande räddar sig iland på Gotland och interneras.
- 15 juli - Den anonyma "aktivistboken" Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning fordrar "modig uppslutning" på tysk sida och vållar upprörd debatt. När det visar sig, att två av författarna är socialdemokraterna Otto Järte och Yngve Larsson utesluts de ur partiet.
- 7 augusti - Slaget vid Gallipoli - Allierade styrkor försöker landstiga vid Suvla Bay.
- 12 augusti - Genom svenska Röda korset utväxlas krigsinvalider mellan Tyskland och Ryssland på svensk mark.
- 19 september - Vilnius invaderas av tyska trupper.
- 22 september - Nordiska Kompaniets (NK) nya varuhus på Hamngatan i Stockholm invigs. Där byggs sedermera Sveriges första rulltrappa.
- 4 oktober - Vid Karl Staaffs död efterträds han som partiledare för Liberalerna av Nils Edén.
- 10 oktober - Karl Staaff begravs i Engelbrektskyrkan i Stockholm.
- 14 oktober - Kraftverket i Älvkarleby invigs.
- Oktober
- Förhandlingar mellan Sverige och Storbritannien bryter samman, vilket sedermera leder till livsmedelsbrist under kriget.
- Tyskland och Österrike-Ungern med understöd av Bulgarien, som därmed inträtt i första världskriget, erövrar Serbien, Montenegro och Albanien. Den fransk-brittiska styrka som landsatts vid Saloniki i Grekland kan inte förhindra detta.
- 23 november - Slaget vid Gallipoli - Britterna börjar avveckla på Gallipoli.
- 4 december - Svenska Amerika Liniens första fartyg anländer till Göteborg.
- 11 december - Broströmskoncernens första Amerikaångare, S/S Stockholm, lämnar Göteborg på sin första färd västerut. Därmed inleds koncernens långa era av Amerikaresor.
- 17 december
- 13.900 postförsändelser till och från Storbritannien har lagrats i Göteborg som sanktion för brittisk post- och telegramcensur mot Sverige.
- Kunglig Majestät utfärdar bestämmelser om tentamina och examina vid Kungliga Tekniska högskolan och examensbenämningarna civilingenjör, bergsingenjör och arkitekt blir därmed skyddade.
- 28 december - Slaget vid Gallipoli - De allierade styrkorna börjar evakueras från halvön.
Okänt datum
- Kvinnornas fredssöndag, en manifestation mot krig, som samlar 88.000 kvinnor på 343 orter runtom i Sverige, genomförs.
- Vid bildandet av den internationella socialistiska Zimmerwaldrörelsen (i protest mot kriget) deltar företrädare för de svenska socialdemokraternas ungdomsförbund och partiopposition.
- Stockholms telegrambyrå grundas.
- Det konservativa Sveriges Nationella Ungdomsförbund bildas.
- Biografen Röda Kvarn i Stockholm invigs.
- AB Svenska Tobaksmonopolet får ensamrätt till svensk tillverkning av tobak.
- Sverige får en ny skilsmässolag, som gör det mycket lättare att skiljas. Bland annat är nu osämja tillräcklig orsak.
- Den svenska ubåten Hvalen beskjuts söder om Skåne av en tysk beväpnad fiskebåt. En svensk besättningsman skadas svårt och avlider senare på Ystads lasarett.
- Alfred Wegener framlägger teorin om Pangaea.
- Albert Einstein publicerar sin allmänna relativitetsteori.
- Ungturkarna i Osmanska riket låter genomföra ett folkmord på bland annat armenier (se armeniska folkmordet).
- I Sverige blir Alfred Dalin undervisningsråd i Stockholm.
Födda
- 4 januari - Robert Motherwell, amerikansk konstnär.
- 7 januari - Ka Nerell, svensk skådespelare.
- 9 januari
- Fernando Lamas, argentinsk skådespelare.
- Olga Marie Mikalsen, norsk sångerska.
- 13 januari - John Johnson, svensk konstnär
- 14 januari - Irma Christenson, svensk skådespelare.
- 29 januari - Victor Mature, amerikansk skådespelare.
- 30 januari - Joachim Peiper, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 31 januari
- Thomas Merton, amerikansk trappistmunk och författare.
- Willy Peters, svensk skådespelare och regissör.
- 1 februari - Stanley Matthews, engelsk fotbollsspelare.
- 2 februari - Abba Eban, israelisk politiker.
- 3 februari - Henki Kolstad, norsk skådespelare och regissör.
- 4 februari - Norman Wisdom, brittisk skådespelare.
- 7 februari - Eddie Bracken, amerikansk skådespelare.
- 9 februari - Boris Andreev, sovjetisk skådespelare.
- 12 februari
- Rune B. Johansson, svensk politiker, inrikesminister 1957-1969, industriminister 1971-1976.
- Lorne Greene, amerikansk skådespelare.
- 13 februari - Aung San, burmesisk politiker.
- 21 februari - Ann Sheridan, amerikansk skådespelerska.
- 22 februari - Erik Müller, svensk författare, manusförfattare och filmkritiker.
- 23 februari - Paul Tibbets, amerikansk militär, flög planet som fällde atombomben över Hiroshima.
- 28 februari - Zero Mostel, amerikansk skådespelare.
- 5 mars - Laurent Schwartz, fransk matematiker.
- 6 mars - Elisabeth Sjövall, svensk läkare och socialdemokratisk politiker.
- 15 mars - Kunihiko Kodaira, japansk matematiker.
- 22 mars - Georgij Zjzjonov, sovjetisk skådespelare.
- 28 mars - Jay Livingston, amerikansk filmmusikkompositör.
- 31 mars - Yokoi Shoichi, japansk värnpliktig soldat som gömde sig 27 år på Guam.
- 4 april - Lars Ahlin, svensk författare.
- 7 april - Billie Holiday, amerikansk jazzsångerska.
- 10 april - Julius Jacobsen, dansk-svensk kompositör, musikarrangör och musiker (pianist).
- 12 april - Hound Dog Taylor, amerikansk bluesgitarrist och sångare.
- 17 april - Joe Foss, amerikanskt flygaräss och republikansk politiker.
- 21 april - Anthony Quinn, mexikansk-amerikansk skådespelare.
- 1 maj - Hanns-Martin Schleyer, tysk jurist, industriledare, ordförande för arbetsgivarföreningen.
- 5 maj - Alice Faye, amerikansk skådespelare.
- 6 maj - Orson Welles, amerikansk regissör.
- 10 maj - Denis Thatcher, brittisk affärsman.
- 12 maj - Roger Schutz, broder Roger, grundare av kommuniteten i Taizé.
- 14 maj - Henry Rinnan, norsk Gestapo-agent.
- 20 maj - Moshe Dayan, israelisk militär och politiker.
- 25 maj - Jokkmokks-Jokke, eg. Bengt Djupbäck, svensk trubadur.
- 26 maj - Sam Edwards, amerikansk skådespelare.
- 27 maj - Herman Wouk, amerikansk författare.
- 31 maj - Björn Forsell, svensk skådespelare och operasångare.
- 4 juni - Nils Kihlberg, svensk skådespelare, sångare och teaterregissör.
- 5 juni - Miroslav Filipović, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
- 6 juni - Miriam Davenport, amerikansk målare och skulptör som spelade en viktig roll för att hjälpa europeiska judar och intellektuella att fly från förintelsen under andra världskriget.
- 15 juni - Hans Osvald Larsson, svensk konstnär.
- 19 juni - Ester Estéry, svensk sångerska.
- 24 juni - Fred Hoyle, brittisk astronom och science fiction-författare.
- 26 juni - Walter Farley, amerikansk författare.
- 29 juni - Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare.
- 6 juli - Judith Holmgren, svensk skådespelerska.
- 7 juli - Yul Brynner, rysk-amerikansk skådespelare.
- 13 juli - Birgit Tengroth, svensk skådespelerska och författare.
- 2 augusti - Gary Merrill, amerikansk skådespelare.
- 6 augusti - Gurdial Singh Dhillon, indisk politiker, talman i Lok Sabha.
- 10 augusti - Vincent Jonasson, svensk sångare, kompositör, textförfattare och skådespelare.
- 12 augusti - Sickan Carlsson, svensk skådespelare och sångerska.
- 15 augusti - Signe Hasso, svensk skådespelerska, författare och kompositör.
- 17 augusti - Augustin Mannerheim, svensk poet och civiljägmästare.
- 18 augusti - Joseph Ankrah, president i Ghana 1966-1969.
- 20 augusti - Ghulam Ishaq Khan, president i Pakistan 1988-1993.
- 29 augusti - Ingrid Bergman, svensk skådespelare.
- 30 augusti - Prinsessan Lilian, född Lilian May, hertiginna av Halland.
- 6 september - Franz Josef Strauß, tysk politiker.
- 15 september - Robert Gottschall, amerikansk skådespelare.
- 27 augusti - Nils Ekman, svensk skådespelare.
- 10 september - Hasse Ekman, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 20 september - Josef Oberhauser, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 24 september - Joseph Montoya, amerikansk demokratisk politiker, senator 1964-1977.
- 28 september - Ethel Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.
- 29 september - Anne Nagel, amerikansk skådespelare.
- 6 oktober - Alice Timander, svensk tandläkare, premiärlejon och skådespelare.
- 13 oktober - Cornel Wilde, amerikansk skådespelare.
- 15 oktober
- Erik Frank, svensk kompositör och musiker (dragspel).
- Yitzhak Shamir, israelisk premiärminister.
- 17 oktober - Arthur Miller, amerikansk dramatiker.
- 18 oktober
- Grande Otelo, brasiliansk skådespelare.
- Victor Sen Yung, amerikansk skådespelare, spelade Hop Sing, kocken i Bröderna Cartwright.
- 2 november
- Sverre Bergh, norsk dirigent, musiker och kompositör.
- Sidney Luft, amerikansk film- och tvproducent.
- 11 november - William Proxmire, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957-1989.
- 25 november - Augusto Pinochet, chilensk president och diktator 1973-1990, skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna.
- 7 december - Eli Wallach, amerikansk skådespelare.
- 11 december - Ann Mari Uddenberg, svensk skådespelare.
- 12 december - Frank Sinatra, amerikansk sångare och skådespelare.
- 13 december
- Curd Jürgens, tysk skådespelare.
- Peter Lindgren, svensk skådespelare.
- 14 december - Åke Senning, svensk kirurg.
- 19 december
- Edith Piaf, fransk sångerska och artist.
- Åke Wästersjö, svensk skådespelare.
- 26 december - Rolf Botvid, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 27 december - Mary Kornman, amerikansk barnskådespelare.
- 30 december - Sverker Åström, svensk diplomat, ambassadör och författare.
- Harry Angelman, brittisk läkare.
- Julio César Méndez Montenegro - president i Guatemala 1966-1970
- Francisco Urcuyo Maliaños - tillförordnad president för en dag 1979.
Avlidna
- 18 februari - Frank James, amerikansk brottsling.
- 19 februari - Gopal Krishna Gokhale, indisk politiker.
- 27 april - Aleksandr Skrjabin, rysk tonsättare och pianist.
- 9 maj - Anthony Wilding, nyzeeländsk tennisspelare.
- 10 maj - Karl Lamprecht, tysk historiker.
- 19 maj - Amos W. Barber, amerikansk republikansk politiker och kirurg.
- 2 juni - Olof Arborelius, svensk genre- och landskapsmålare, professor vid Konstakademien 1902-1909.
- 12 juni - Edvard Glæsel, dansk trädgårdsarkitekt.
- 15 juni - Eugène Jansson, svensk konstnär.
- 2 juli - Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876-1911 (med fyra års uppehåll).
- 6 juli - Carl Mannerheim, finländsk greve och industriman.
- 20 augusti - Paul Ehrlich, tysk medicine professor och Nobelpristagare i medicin 1908.
- 26 september - Keir Hardie, brittisk politiker, den första partiledaren för Labour.
- 4 oktober - Karl Staaff, svensk liberal politiker och advokat, partiledare för Liberala samlingspartiet 1907-1915, statsminister 1905-1906 och 1911-1914.
- 19 november - Joe Hill, (eg. Joel Hägglund), svenskfödd diktare, sångare och fackföreningsman (avrättad).
Nobelpris
- Fysik
- Sir William Bragg, Storbritannien
- Sir Lawrence Bragg, Storbritannien
- Kemi - Richard Willstätter, Tyskland
- Medicin Inget pris utdelades
- Litteratur - Romain Rolland, Frankrike
- Fred - Inget pris utdelades
