Från Rilpedia

Sickan Carlsson
Födelsenamn	Sickan Anna-Greta Carlsson
Född	12 augusti 1915 (108 år) Stockholm, Sverige
År aktiv	1932—1992
Make	Gösta Reuter (1939–1945) Åke Rapp (1945–1955) Sölve Adamsson (1958–1987)
Betydande roller	Filmer: Elsa i Landstormens lilla Lotta Margareta i Skolka skolan Katarina i Min syster och jag
Guldbaggen
Hedersutmärkelse 2005
IMDb

Sickan Carlsson, egentligen Sickan Anna-Greta Carlsson Adamsson^[1], född 12 augusti 1915 i Katarina församling, Stockholm, svensk skådespelerska och sångerska.

Innehåll 1 Uppväxt 2 Karriär 3 Familj 4 Filmografi i urval 5 Referenser 5.1 Tryckta källor 5.2 Fotnoter 6 Externa länkar

Uppväxt

Carlsson är dotter till typografen Witus Carlsson och affärsexpediten Siri Lindblom. Hon var det enda barnet och växte upp på Södermalm och Östermalm i Stockholm. Sitt förnamn Sickan fick hon efter sin fars favoritskådespelare Sickan Castegren. Som ung hjälpte hon till i sin fasters mjölkaffär i Gamla stan.^[2]

I tioårsåldern framträdde Carlsson för första gången i radio. Tillsammans med väninnan Birgit Tengroth sjöng hon Alice Tegnérs visa Blåsippor i radioprogrammet Barnens brevlåda som leddes av Sven Jerring.^[3] På hösten 1930 medverkade hon första gången i Typografförbundets amatörrevy Typernas revy på Gröna Lund. Där blev hon tillfrågad av Södra teaterns chef Björn Hodell om hon ville medverka i teaterns revy samma höst men Carlssons mor sade nej eftersom hennes dotter fortfarande gick i skolan. Carlsson medverkade även i fackföreningens revy följande höst och blev då uppringd av chefen för IRE-film, Olof Thiel, som bad henne komma och provspela för huvudrollen i En stulen vals. Huvudrollen gick dock till Aino Taube men Carlsson fick istället en biroll i filmen.^[4]

Karriär

Vid 16 års ålder slutade Carlsson skolan och efter ett kort gästspel på Naima Wifstrands teater på Vattugatan började hon på Södra teatern i oktober 1932. Hennes första pjäs var lustspelet Vi som går köksvägen mot Thor Modéen och Birgit Chenon. Därefter medverkade hon i Södrans nyårsrevy 1933, Ett leende år. I februari 1933 skrev hon ett treårigt elevkontrakt med Svensk Filmindustri. Hennes första film för SF var Kära släkten med Gösta Ekman och Tutta Rolf. Med dubbla engagemang fick hon spela in film på dagarna och spela revy på kvällarna.^[5]

På hösten 1935 fick hon engagemang för att turnera med det franska lustspelet Kokottskolan med Karl Gerhard och Zarah Leander och medverkade också i Karl Gerhards nyårsrevy för 1936, Köpmännen i Nordens Venedig på Folkan.^[6] Hon medverkade därefter i en eller två Karl Gerhard-revyer varje år förutom flera filminspelningar om året.

Under 1940-talet var hon en flitig filmskådespelare, under kontrakt hos Svensk Filmindustri. I filmer av det lättare slaget hade hon ofta motspelare som Thor Modéen eller Åke Söderblom

1945 gjorde hon sin första film med Schamyl Bauman som regissör. Under tio års tid gjorde de åtta filmer, filmer som slog kassarekord. Sickan Carlsson var den stora stjärnan i filmerna som hon fick 20 000 kronor per film för att göra. I deras andra film tillsammans, Skolka skolan spelade hon en 19-årig skolflicka fast hon själv då var 34 år.^[7]

I början av 1950-talet började Carlsson medverka i radioprogrammet Dagens revy, en revy som sändes varje vecka och som skrevs av Gösta Bernhard och Stig Bergendorff.^[8] Under 1950-talet medverkade hon tillsammans med Kar de Mumma i radioprogrammet Sickan och Kar de Mumma som sändes varje vecka.^[9]

I slutet av 1950-talet gjorde hon också ett par filmer med Hasse Ekman som regissör. När Ingmar Bergman 1958 hade frågat henne om hon ville tjänstgöra vid Malmö stadsteater tackade hon nej. I Alf Kjellins Lustgården (1961) - med manus av Ingmar Bergman - fick hon en mer dramatisk roll som den ogifta servitrisen Fanny, vars dotter spelades av Bibi Andersson.^[10] Lustgården blev hennes sista stora roll. 1961-1963 spelade hon teater på Intima teatern i Stockholm med Hasse Ekman som regissör och 1967 och 1968 medverkade hon i Kar de Mumma-revyn på Folkan.^[11]

Sickan lanserade många filmmelodier som gavs ut på skivor, bl.a. Löjtnantshjärtan, Jag ska sjunga för dig och hennes signaturmelodi Jag är så glittrande glad.

I början av 1990-talet medverkade hon i TV-serien Kusiner i kubik och gjorde framträdanden för pensionärsföreningar tillsammans med Annalisa Ericson. För sin filmkarriär erhöll hon 2005 en hedersguldbagge.

Familj

I september 1939 gifte hon sig med skeppsredaren Gösta Reuter i Engelbrektskyrkan i Stockholm. Året efter föddes dottern Ingegerd. Äktenskapet blev olyckligt och 1945 gifte hon sig med biodirektören Åke Rapp. Även det äktenskapet blev olyckligt och de skildes 1955. 1958 gifte hon sig med direktör Sölve Adamsson.^[12] De var gifta till hans bortgång 1987.

Filmografi i urval

• 1932 – En stulen vals

• 1933 – Kära släkten

• 1934 – Simon i Backabo

• 1934 – Sången till henne

• 1935 – Kärlek efter noter

• 1935 – Smålänningar

• 1937 – Klart till drabbning

• 1937 – O, en så'n natt

• 1937 – Ryska snuvan (film)

• 1938 – Bara en trumpetare

• 1938 – Blixt och dunder

• 1939 – Rena rama sanningen

• 1939 – Åh, en sån grabb!

• 1939 – Landstormens lilla Lotta

• 1940 – Gentleman att hyra

• 1941 – I natt - eller aldrig

• 1941 – Landstormens lilla argbigga

• 1942 – Löjtnantshjärtan

• 1942 – Flickan i fönstret mitt emot

• 1943 – En flicka för mej

• 1944 – Gröna hissen

• 1944 – Hans officiella fästmö

• 1945 – Flickorna i Småland

• 1946 – Det glada kalaset

• 1947 – Pappa sökes

• 1949 – Jungfrun på Jungfrusund

• 1949 – Skolka skolan

• 1950 – Min syster och jag

• 1950 – Frökens första barn

• 1951 – Puck heter jag

• 1952 – En fästman i taget

• 1952 – Klasskamrater

• 1954 – Dans på rosor

• 1955 – Älskling på vågen

• 1956 – Sjunde himlen

• 1957 – Med glorian på sned

• 1958 – Du är mitt äventyr

• 1959 – Fröken Chic

• 1959 – Himmel och pannkaka

• 1961 – Lustgården

• 1972 – Anderssonskans Kalle

• 1973 – Bröllopet

• 1973 – Anderssonskans Kalle i busform
• 1983 - Öbergs på Lillöga (TV-serie)
• 1992 - Kusiner i kubik (TV-serie)

Referenser

Tryckta källor

• Sickan Carlsson: Sickan, Bonniers, Stockholm 1977. ISBN 91-0-041937-0. 

Fotnoter

1. ↑ I många uppslagsverk, inklusive Myggans nöjeslexikon framgår felaktigt att Sickan skulle vara ett artistnamn. I förteckningen över födda 1915 i Katarina församling står nämligen Sickan Anna-Greta
2. ↑ Carlsson (1977), s. 9-14
3. ↑ Carlsson (1977), s. 34-36
4. ↑ Carlsson (1977), s. 51-57
5. ↑ Carlsson (1977), s. 69-78
6. ↑ Carlsson (1977), s. 95-98
7. ↑ Carlsson (1977), s. 156
8. ↑ Carlsson (1977), s. 128
9. ↑ Carlsson (1977), s. 220
10. ↑ Carlsson (1977), s., 229-231
11. ↑ Carlsson (1977)
12. ↑ Carlsson (1977), s. 188-204

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sickan Carlsson
  Bilder & media

• Sickan Carlsson på Internet Movie Database