Svenska Amerika Linien
Från Rilpedia
Svenska Amerika Linien | |
Typ | rederi |
---|---|
Huvudkontor | Göteborg, Sverige |
Nyckelpersoner | Dan Broström (grundare) |
Bransch | transport |
Historia | |
Grundat | 1915 |
Upplöst | 1975 |
Svenska Amerika Linien, även förkortat S.A.L. var ett svenskt rederi med trafik mellan Göteborg och Nordamerika.
Innehåll |
Historia
Världskrigen och mellankrigstiden
S.A.L. etablerades av Rederiaktiebolaget Sverige-Nordamerika år 1915, och dess grundare var skeppsredarna Wilhelm Lundgren och Dan Broström. Den 1 oktober 1915 förvärvade man sitt första fartyg, den holländska ångaren Potsdam,[1] som gör sin första resa till Nordamerika på rutten Göteborg-New York, då omdöpt till S/S Stockholm. Fartyget avgick klockan 13 den 11 december 1915 med 137 passagerare och cirka 150 000 postförsändelser. Kapten var Axel Håkansson, och resan blev ett äventyr genom att "Stockholm" stoppades av engelska örlogsmän och beordrades till Kirkwall för visitation då all post beslagtogs. Efter tre dygn kunde dock resan fortsätta, och "Stockholm" anlände till New York efter en sammanlagd resa på 15 dygn, 10 timmar och 58 minuter.
På sin andra resa var passagerarantalet uppe i 275 stycken och vid den tredje 545 stycken. För återresan från New York var passagerarantalet första gången 132 stycken, andra gången 137 och 592 vid den tredje resan. Rederiets första bokslut visade på ett nettoöverskott av 623 493 kronor och 32 öre. När S.A.L. 1940 fick stoppa trafiken på grund av kriget hade drygt en halv miljon passagerare rest med S.A.L:s fartyg.
Efterkrigstiden
Den 25 juli 1956 inträffade en viktig del av rederiets historia, då S.A.L:s fartyg M/S Stockholm (1948) kolliderar med det Italienska fartyget S/S Andrea Doria och 51 personer omkommer. S.A.L. lades ned 1975, men dess verksamhet är dokumenterad av bland annat Hamnmuseet i Varberg.
Livet ombord
Om man trodde att en resa över Atlanten med S.A.L:s fartyg skulle vara långtråkig misstar man sig. Ett mycket noggrant dagsprogram fanns till hands och informerade om de olika aktiviteterna, som till exempel lerduveskjutning på däck. Hästkapplöpning i salongen var en tävling som uppskattades av såväl ung som gammal och som samlade många åskådare. [2]
Kända passagerare
I april 1957 steg den miljonte resenären ombord på M/S Stockholm. Hans namn var Nels B. Benson. Delawarejubileet firades år 1938 och från svensk sida deltog bland andra kronprins Gustaf (VI) Adolf. Utresan skedde med M/S Kungsholm och returen med M/S Gripsholm. År 1930 reste kung Gustaf V med M/S Kungsholm. [3]
Fartyg
- M/F Tidaholm
- S/S Stockholm (1900)
- S/S Drottningholm
- S/S Kungsholm
- M/S Borgholm
- M/S Gripsholm (1925)
- M/S Kungsholm (1928)
- S/S Kastelholm
- S/S Marieholm
- M/S Danaholm
- M/S Tunaholm
- M/S Uddeholm (1945)
- M/S Stockholm (1938)
- M/S Stockholm (1941)
- M/T Marieholm
- M/S Stockholm (1948)
- M/S Maltesholm
- M/S Kungsholm (1953)
- M/S Gripsholm (1957)
- M/S Sagaholm
- M/S Kungsholm (1966)
- M/S Atlantic Saga
- M/S Lindblad Explorer
- M/S Mont Royal
Se även
Externa länkar
A Tribute to the Swedish American Line
Referenser
- Handelsinstitutaren - årsskrift 1956, red. John Tullin, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1956 s.7-11
- Vägen mot väster - enbok om emigrationen och Svenska Amerika Linien, Algot Mattsson, Askild & Kärnekull, Bonniers Grafiska, Stockholm 1982 ISBN 91-582-0374-5
Noter
- ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Björn Harald, Axel Möndell, Doug. Wallhäll, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Göteborg 1952 s. 432
- ↑ De flytande palatsen, Algot Mattson, Tre böcker förlag, Göteborg 1987 ISBN 91-85414-62-X
- ↑ Mattson (1987)