Alexander VI

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Alexander VI
Alexander VI.
Påve 1492–1503
Namn Rodrigo Lanzol-Borja y Borja
Född 1 januari 1431
Död 18 augusti 1503
Företrädare Innocentius VIII
Efterträdare Pius III
Påve i

11 år, 0 månader och 7 dagar

Alexander VI, född Rodrigo Lanzol-Borja y Borja, Rodrigo Borgia, 1 januari 1431 i Játiva i närheten av Valencia, Spanien, död 18 augusti 1503, var påve från den 11 augusti 1492 till sin död, 18 augusti 1503. Han är ökänd för sitt liderliga levene och sin nepotism, men var även en mycket kompetent administratör.

Biografi

Rodrigo Borgia adopterades av sin morbror, påven Calixtus III, och infördes sålunda i den mäktiga ätten Borgia som han härstammade från på mödernet. Han utsågs till kardinal (kardinaldiakon) av San Nicola in Carcere 1456 och senare till kardinalbiskop av Albano. Han fick tillsammans med älskarinnan Vanozza de Cataneis bland annat barnen Juan (född 1474, mördad under mystiska omständigheter 1497), Cesare Borgia och Lucrezia Borgia.

Alexander VI
Detalj av fresken "Uppståndelsen" utförd av Pinturicchio (1492-1494). Palazzo Apostolico, Vatikanen.

Borgia befordrades hastigt till kyrkans högre värdigheter, blev 1457 romerska kurians vice kansler och lade under sig biskopsdömena Valencia, Porto och Cartagena samt en stor mängd beneficier.

År 1492 utsågs han till påve och tog namnet Alexander VI. Hans pontifikat har gått till historien bland annat för det osedliga leverne han förde. Under det avlade han två barn med sin nya älskarinna Giulia Farnese, som han öppet levde tillsammans med. I påvepalatset hölls formliga gruppsexorgier. Även svårbevisade anklagelser för giftmord på kardinaler har framförts. Åtta av hans släktingar utnämndes till kardinaler, bland annat Giulias bror Alessandro, även han sedermera påve. Kyrkostatens militärmakt användes för att erövra områden som sedan överläts på familjen Borgia.[1]

Han exkommunicerade bland andra Girolamo Savonarola, som predikade mot kyrkans nedgång och den ovärdige påven, och lät senare avrätta denne. Han var också drivande i att Portugal och Spanien skulle skriva under Tordesillasfördraget där länderna delade upp världen utanför Europa mellan sig. Från Alexander VI stammar början av den förteckning på förbjudna böcker, som är känd under namnet Index librorum prohibitorum.

År 1500 firades ett jubelår som slog alla tidigare rekord i prakt, liksom i inkomster. Under detta sades man inte bara kunna ernå personlig förlåtelse utan även minska tiden i skärselden för avlidna släktingar genom vallfärd och allmosor. Denna avlat var egentligen inte speciellt märklig, men i och med påvens ekonomiska behov utvecklades den snart. I Tyskland kunde man till och med avstå från vallfärden mot att man inbetalade kostnaden, varigenom bankirfamiljen Fuggers förmögenhet grundlades.[2]

Alexander VI dog av feber[3] och hans stoft vilar i kyrkan Santa Maria di Monserrato i Rom.

Referenser

Fotnoter

  1. Hägg (2006), sid. 133-136
  2. Hägg (2006), sid. 137
  3. översättarens notering, s. 37,The Prince, Nicolo Machiavelli, översättning av W. K. Marriott, A Penn State Electronic Classics Series Publication, 2001


Personliga verktyg