Från Rilpedia

Johannes XV
200px
Påve augusti eller september 985–april 996
Namn	Johannes
Född	okänt
Död	april 996
Företrädare	Johannes XIV
Efterträdare	Gregorius V

Johannes XV, född i Rom, död där i början av april 996, var påve från augusti eller september 985 till sin död i april 996. Han var påve under saeculum obscurum.

Tidigare gjordes gällande att Johannes XV efterträdde Bonifatius VII, men denne räknas numera som motpåve, varför Johannes XIV räknas som Johannes XV:s företrädare. Det finns även ytterligare en som kallas Johannes XV, som enligt vissa äldre historiker skulle ha varit påve mellan motpåven Bonifatius och denna Johannes XV, men den personen anses numera inte ha existerat. De historiker som följder den traditionen, kallar denne påve Johannes XVI, ett ordningsnummer som även innehas av en motpåve (ingen påve med namnet Johannes har ordningsnumret XVI).

Biografi

Johannes var romare och son till en presbyter vid namn Leo. Han kröntes till påve någon gång mellan den 6 augusti och 5 september 985.

Under denna tid hade patriciern Johannes Crescentius, som var son till hertig Crescentius, skaffat sig den världsliga makten i Rom, med stöd av sina anhängare. Enligt vissa krönikörer stack Crescentius tilltagande makt så mycket i påvens ögon, att påven flydde till kejsarinnan Theophania i Toscana för att söka hjälp, men övertalades av Crescentius att återvända till Rom. I själva verket skulle Johannes XV under hela sitt pontifikat stå under inflytande av den mäktige patriciern, även om han också stod på god fot med det tyska hovet.

Johannes uppsöktes av England för att medla i en tvist mellan kung Æthelred och Rikard I av Normandie. Leo av Trevi, som utsågs till apostolisk legat, drev i detta ärende igenom freden i Rouen (1 mars 991), som ratificerades genom påvlig bulla.

Under hans pontifikat uppstod en allvarlig dispyt över ärkebiskopssätet av Reims, och påvens ingripande ledde först inte till några bestående resultat. Hugo Capet, som uppstigit på Frankrikes tron, utnämnde Arnulf, en släkting till hertig Karl av Lorraine, till ärkebiskop av Reims år 998. Hertig Karl var motståndare till Hugo Capet, och intog därför Reims och tog ärkebiskopen tillfånga. Hugo Capet betraktade dock allt detta som att Arnulf hade förrått honom, och krävde att påven skulle avsätta honom från ärkebiskopssätet. Men innan påvens svar hade nått fram, hade Hugo Capet hunnit tillfångata både hertig Karl och ärkebiskop Arnulf, och kallat till en synod i Reims i juni 991, där Arnulf avsattes som ärkebiskop, och abbot Gerbert valdes till efterträdare som ärkebiskop av Reims; abbot Gerbert blev för övrigt sedermera påve med namnet Silvester II.

Rom förkastade dessa handlingar, fastän en synod i Chela hade sanktionerat besluten från Reims. Påven sammankallade de franska biskoparna till en oberoende synod i Aachen för att överväga fallet. När biskoparna vägrade infinna sig, kallade han dem i stället till en synod i Rom, men de svarade med att anförda de olösta spänningarna mellan Frankrike och Italien för att vägra komma. Påven sände då abboten Leo av Sankt Bonifatius till Frankrike som legat, med instruktioner att kalla de franska och tyska biskoparna till möte i Mousson. Bara de tyska biskoparna kom till detta möte, för de franska hindrades av kung Hugo Capet och kung Robert. Gerbert försökte få tillträde till synoden, men han nekades. Genom legaten Leo förklarades avsättningen av Arnulf olaglig. När Hugo Capet dog i oktober året därefter, släpptes Arnulf från fängelset, och 997 säkrade Heliga stolen att han återinsattes till sin fulla värdighet. Gerbert begav sig då till det kejserliga hovet i Magdeburg, och blev preceptor hos Otto III.

Vid en synod i Lateranen den 31 januari 993 kanoniserades biskop Ulrich av Augsburg, vilket offentliggjordes i en bulla daterad den 3 februari. Detta är första gången i historien som en påve kanoniserar ett helgon.

Johannes gav många kyrkor och kloster privilegier, och var skyddspatron åt munkarna i Cluny.

Kejsar Otto III företog en resa till Italien år 996 för att krönas av påven, men Johannes avled i början av april, medan Otto till den 12 april befann sig i Pavia där han firade påsk.

v • d • r Påvar i Romersk-katolska kyrkan Petrus Linus Anacletus Clemens I Evaristus Alexander I Sixtus I Telesphorus Hyginus Pius I Anicetus Soter Eleutherus Viktor I Zephyrinus Calixtus I Urban I Pontianus Anterus Fabianus Cornelius Lucius I Stefan I Sixtus II Dionysius Felix I Eutychianus Gajus Marcellinus Marcellus I Eusebius Miltiades Silvester I Markus Julius I Liberius Damasus I Siricius Anastasius I Innocentius I Zosimus Bonifatius I Celestinus I Sixtus III Leo I Hilarius Simplicius Felix III Gelasius I Anastasius II Symmachus Hormisdas Johannes I Felix IV Bonifatius II Johannes II Agapetus I Silverius Vigilius Pelagius I Johannes III Benedictus I Pelagius II Gregorius I Sabinianus Bonifatius III Bonifatius IV Adeodatus I Bonifatius V Honorius I Severinus Johannes IV Theodor I Martin I Eugenius I Vitalianus Adeodatus II Donus Agatho Leo II Benedictus II Johannes V Konon Sergius I Johannes VI Johannes VII Sisinnius Constantinus Gregorius II Gregorius III Zacharias Stefan Stefan II Paulus I Stefan III Hadrianus I Leo III Stefan IV Paschalis I Eugenius II Valentinus Gregorius IV Sergius II Leo IV Benedictus III Nicolaus I Hadrianus II Johannes VIII Marinus I Hadrianus III Stefan V Formosus Bonifatius VI Stefan VI Romanus Theodor II Johannes IX Benedictus IV Leo V Sergius III Anastasius III Lando Johannes X Leo VI Stefan VII Johannes XI Leo VII Stefan VIII Marinus II Agapetus II Johannes XII Benedictus V Leo VIII Johannes XIII Benedictus VI Benedictus VII Johannes XIV Johannes XV Gregorius V Silvester II Johannes XVII Johannes XVIII Sergius IV Benedictus VIII Johannes XIX Benedictus IX Silvester III Benedictus IX Gregorius VI Clemens II Benedictus IX Damasus II Leo IX Viktor II Stefan IX Nicolaus II Alexander II Gregorius VII Viktor III Urban II Paschalis II Gelasius II Calixtus II Honorius II Innocentius II Celestinus II Lucius II Eugenius III Anastasius IV Hadrianus IV Alexander III Lucius III Urban III Gregorius VIII Clemens III Celestinus III Innocentius III Honorius III Gregorius IX Celestinus IV Innocentius IV Alexander IV Urban IV Clemens IV Gregorius X Innocentius V Hadrianus V Johannes XXI Nicolaus III Martin IV Honorius IV Nicolaus IV Celestinus V Bonifatius VIII Benedictus XI Clemens V Johannes XXII Benedictus XII Clemens VI Innocentius VI Urban V Gregorius XI Urban VI Bonifatius IX Innocentius VII Gregorius XII Martin V Eugenius IV Nicolaus V Calixtus III Pius II Paulus II Sixtus IV Innocentius VIII Alexander VI Pius III Julius II Leo X Hadrianus VI Clemens VII Paulus III Julius III Marcellus II Paulus IV Pius IV Pius V Gregorius XIII Sixtus V Urban VII Gregorius XIV Innocentius IX Clemens VIII Leo XI Paulus V Gregorius XV Urban VIII Innocentius X Alexander VII Clemens IX Clemens X Innocentius XI Alexander VIII Innocentius XII Clemens XI Innocentius XIII Benedictus XIII Clemens XII Benedictus XIV Clemens XIII Clemens XIV Pius VI Pius VII Leo XII Pius VIII Gregorius XVI Pius IX Leo XIII Pius X Benedictus XV Pius XI Pius XII Johannes XXIII Paulus VI Johannes Paulus I Johannes Paulus II Nuvarande: Benedictus XVI

Referenser

• Artikeln bygger på översatt material från Catholic Encyclopedia (1913)

• Wikimedia Commons har media som rör Johannes XV
  Bilder & media