Från Rilpedia

För motpåven, se Calixtus III (motpåve)

Calixtus III
Påve 8 april 1455–6 augusti 1458
Namn	Alfonso de Borja y Cabanilles
Född	31 december 1378
Död	6 augusti 1458
Företrädare	Nicolaus V
Efterträdare	Pius II

Calixtus III, född Alfonso de Borja el. Borgia 31 december 1378 i Valencia, Spanien, död 6 augusti 1458 i Rom, var påve från den 8 april 1455 till sin död drygt tre år senare, 6 augusti 1458.

Biografi

Alfonso de Borja, som tillhörde den inflytelserika adelssläkten Borgia, föddes i Valencia 1378, tog parti för motpåven Benedictus XIII som utsåg honom till kanik, och fungerade som medlare mellan motpåvens efterträdare Clemens VIII och huvudfåran i kyrkan genom att övertala motpåven att ge upp sina anspråk. Av Martin V utnämndes Borja till biskop av Valencia i augusti 1429, och av Eugenius IV till kardinal den 2 maj 1444. Kardinal de Borja hade redan varit kandidat till påve vid tidigare val, när han den 8 april 1455 utsågs till att bekläda posten, då han antog namnet Calixtus III.

Calixtus främsta bekymmer var mobiliseringen av det kristna Europa mot turkarnas invasion. Han hade som kardinal förgäves låtit predika korståg mot turkarna, då dessa under Mehmet II erövrat Konstantinopel (1453). Som påve lät han sända nuntier till alla Europas länder för att övertala furstarna att lägga personliga vendettor bakom sig för att göra gemensam sak mot Osmanska rikets framryckningar, och för att samla in skatter för att finansiera detta ändamål. Han bestämde att kyrkklockorna från och med dess skulle ringa klockan tolv på dagen varje dag, för att påminna de troende om att be för korsriddarnas framgång.

Fastän de europeiska monarkerna var ovilliga att hörsamma påvens maning till krig, fick hans ansträngningar dock det resultatet att turkarna fick lida ett nederlag vid slaget i Belgrad den 22 juli 1456, mot påvens trupper, ledda av general Hunyady. Framgångarna innebar en något större uppslutning kring korståget, däribland av Skanderbeg som framgångsrikt försvarade Albaniens självständighet.

Calixtus var morbror till Alexander VI, som var en av två släktingar som han hade utnämnt till kardinal 1456. Hans pontifikat har kritiserats för nepotism, som han därtill bland annat utnämnde släktingar till hertigar av Spoleto. I övrigt är Calixtus känd för att ha förklarat domen mot Jeanne d'Arc ogiltig och friat henne postumt från de anklagelser som ledde till dödsdomen mot henne.

Calixtus III och Alexander VI vilar tillsammans i den spanska kommunitetens kyrka i Rom, Santa Maria di Monserrato.

Referenser

• Catholic Encyclopedia, Volume III (1908)
• Catholic-Hierarchy
• Wikimedia Commons har media som rör Calixtus III
  Bilder & media

v • d • r Påvar i Romersk-katolska kyrkan Petrus Linus Anacletus Clemens I Evaristus Alexander I Sixtus I Telesphorus Hyginus Pius I Anicetus Soter Eleutherus Viktor I Zephyrinus Calixtus I Urban I Pontianus Anterus Fabianus Cornelius Lucius I Stefan I Sixtus II Dionysius Felix I Eutychianus Gajus Marcellinus Marcellus I Eusebius Miltiades Silvester I Markus Julius I Liberius Damasus I Siricius Anastasius I Innocentius I Zosimus Bonifatius I Celestinus I Sixtus III Leo I Hilarius Simplicius Felix III Gelasius I Anastasius II Symmachus Hormisdas Johannes I Felix IV Bonifatius II Johannes II Agapetus I Silverius Vigilius Pelagius I Johannes III Benedictus I Pelagius II Gregorius I Sabinianus Bonifatius III Bonifatius IV Adeodatus I Bonifatius V Honorius I Severinus Johannes IV Theodor I Martin I Eugenius I Vitalianus Adeodatus II Donus Agatho Leo II Benedictus II Johannes V Konon Sergius I Johannes VI Johannes VII Sisinnius Constantinus Gregorius II Gregorius III Zacharias Stefan Stefan II Paulus I Stefan III Hadrianus I Leo III Stefan IV Paschalis I Eugenius II Valentinus Gregorius IV Sergius II Leo IV Benedictus III Nicolaus I Hadrianus II Johannes VIII Marinus I Hadrianus III Stefan V Formosus Bonifatius VI Stefan VI Romanus Theodor II Johannes IX Benedictus IV Leo V Sergius III Anastasius III Lando Johannes X Leo VI Stefan VII Johannes XI Leo VII Stefan VIII Marinus II Agapetus II Johannes XII Benedictus V Leo VIII Johannes XIII Benedictus VI Benedictus VII Johannes XIV Johannes XV Gregorius V Silvester II Johannes XVII Johannes XVIII Sergius IV Benedictus VIII Johannes XIX Benedictus IX Silvester III Benedictus IX Gregorius VI Clemens II Benedictus IX Damasus II Leo IX Viktor II Stefan IX Nicolaus II Alexander II Gregorius VII Viktor III Urban II Paschalis II Gelasius II Calixtus II Honorius II Innocentius II Celestinus II Lucius II Eugenius III Anastasius IV Hadrianus IV Alexander III Lucius III Urban III Gregorius VIII Clemens III Celestinus III Innocentius III Honorius III Gregorius IX Celestinus IV Innocentius IV Alexander IV Urban IV Clemens IV Gregorius X Innocentius V Hadrianus V Johannes XXI Nicolaus III Martin IV Honorius IV Nicolaus IV Celestinus V Bonifatius VIII Benedictus XI Clemens V Johannes XXII Benedictus XII Clemens VI Innocentius VI Urban V Gregorius XI Urban VI Bonifatius IX Innocentius VII Gregorius XII Martin V Eugenius IV Nicolaus V Calixtus III Pius II Paulus II Sixtus IV Innocentius VIII Alexander VI Pius III Julius II Leo X Hadrianus VI Clemens VII Paulus III Julius III Marcellus II Paulus IV Pius IV Pius V Gregorius XIII Sixtus V Urban VII Gregorius XIV Innocentius IX Clemens VIII Leo XI Paulus V Gregorius XV Urban VIII Innocentius X Alexander VII Clemens IX Clemens X Innocentius XI Alexander VIII Innocentius XII Clemens XI Innocentius XIII Benedictus XIII Clemens XII Benedictus XIV Clemens XIII Clemens XIV Pius VI Pius VII Leo XII Pius VIII Gregorius XVI Pius IX Leo XIII Pius X Benedictus XV Pius XI Pius XII Johannes XXIII Paulus VI Johannes Paulus I Johannes Paulus II Nuvarande: Benedictus XVI