Från Rilpedia

Honorius IV
Påve påve 2 april 1285–3 april 1287
Namn	Giacomo Savelli
Född	cirka 1210
Död	3 april 1287
Företrädare	Martin IV
Efterträdare	Nicolas IV

Honorius IV, född Giacomo Savelli cirka 1210 i Rom, död 3 april 1287 i Rom, var påve från den 2 april 1285 till sin död två år senare, den 3 april 1287.

Biografi

Giacomo Savelli var yngre släkting till påve Honorius III. Han studerade vid universitetet i Paris, verkade som kanik vid katedralen i Châlons-sur-Marne, var rektor vid en församling i Norwich, innan Martin IV år 1261 upphöjde honom till kardinaldiakon av Santa Maria in Cosmedin. Savelli utnämndes också av samme påve till påvlig prefekt i Toscana och kapten vid de påvliga trupperna. Clemens IV sände Savelli och tre andra kardinaler att kröna Karl av Anjou till kung av Sicilien i Rom, och han var en av de sex kardinaler som utsåg Gregorius X till påve. 1274 deltog han i Andra Lyonkonciliet, och 1276 deltog han i den påvliga beskickningen till Rudolf av Habsburg, men vad han gjorde de följande nio åren är okänt. Martin IV avled i Perugia den 28 mars 1285, och femton av de arton kardinaler som ingick i kollegiet samlades tre dagar senare i stadens biskopsresidens för att utse en efterträdare. Savelli valdes enhälligt vid första omröstningen, vilket är ett av de snabbaste påvevalen i historien. Han antog namnet Honorius IV.

Den 19 mars samma år prästvigdes han av kardinal Malabranca Orsini, och dagen därpå vigdes han till biskop och kröntes till påve i Peterskyrkan i Rom.

Det mest överhängande problemet för Honorius när han blev påve, var situationen på Sicilien, där Karl av Anjou hade avsatts för sin hänsynslöshet och Pedro III av Aragonien blivit kung utan Heliga stolens godkännande. Strax innan han blivit påve hade Karl av Anjou dött och efterlämnat sin son som rättmätig tronföljare, men denne satt fängslad på Sicilien. Honorius bulla Constitutio super ordinatione regni Siciliae från september 1285 handlar om att ingen regering kan vara lyckosam som inte grundar sig på rättvisa och fred, och innehåller 45 regler som framför allt syftar till att skydda den sicilianska befolkningen. Pedro III avled två månader senare, men Honorius vägrade erkänna hans söner som kungar av Aragonien och Sicilien, utan exkommunicerade de biskopar som deltagit i kröningen på Sicilien.

Kyrkostaten upplevde ett lugn som det sällan i historien fick uppleva, och romarna erbjöd Honorius att residera permanent i Rom, vilket inte hade varit hans företrädare Martin IV förunnat. Han utsåg bara en kardinal, Johannes av Tusculum. Tiggarordnarna fick flera nya privilegier, och vid universitetet i Paris inrättade han en professur i orientaliska språk.

Referenser

• Artikeln bygger på översatt material från Catholic Encyclopedia, Volume VII (1910)
• Wikimedia Commons har media som rör Honorius IV
  Bilder & media

v • d • r Påvar i Romersk-katolska kyrkan Petrus Linus Anacletus Clemens I Evaristus Alexander I Sixtus I Telesphorus Hyginus Pius I Anicetus Soter Eleutherus Viktor I Zephyrinus Calixtus I Urban I Pontianus Anterus Fabianus Cornelius Lucius I Stefan I Sixtus II Dionysius Felix I Eutychianus Gajus Marcellinus Marcellus I Eusebius Miltiades Silvester I Markus Julius I Liberius Damasus I Siricius Anastasius I Innocentius I Zosimus Bonifatius I Celestinus I Sixtus III Leo I Hilarius Simplicius Felix III Gelasius I Anastasius II Symmachus Hormisdas Johannes I Felix IV Bonifatius II Johannes II Agapetus I Silverius Vigilius Pelagius I Johannes III Benedictus I Pelagius II Gregorius I Sabinianus Bonifatius III Bonifatius IV Adeodatus I Bonifatius V Honorius I Severinus Johannes IV Theodor I Martin I Eugenius I Vitalianus Adeodatus II Donus Agatho Leo II Benedictus II Johannes V Konon Sergius I Johannes VI Johannes VII Sisinnius Constantinus Gregorius II Gregorius III Zacharias Stefan Stefan II Paulus I Stefan III Hadrianus I Leo III Stefan IV Paschalis I Eugenius II Valentinus Gregorius IV Sergius II Leo IV Benedictus III Nicolaus I Hadrianus II Johannes VIII Marinus I Hadrianus III Stefan V Formosus Bonifatius VI Stefan VI Romanus Theodor II Johannes IX Benedictus IV Leo V Sergius III Anastasius III Lando Johannes X Leo VI Stefan VII Johannes XI Leo VII Stefan VIII Marinus II Agapetus II Johannes XII Benedictus V Leo VIII Johannes XIII Benedictus VI Benedictus VII Johannes XIV Johannes XV Gregorius V Silvester II Johannes XVII Johannes XVIII Sergius IV Benedictus VIII Johannes XIX Benedictus IX Silvester III Benedictus IX Gregorius VI Clemens II Benedictus IX Damasus II Leo IX Viktor II Stefan IX Nicolaus II Alexander II Gregorius VII Viktor III Urban II Paschalis II Gelasius II Calixtus II Honorius II Innocentius II Celestinus II Lucius II Eugenius III Anastasius IV Hadrianus IV Alexander III Lucius III Urban III Gregorius VIII Clemens III Celestinus III Innocentius III Honorius III Gregorius IX Celestinus IV Innocentius IV Alexander IV Urban IV Clemens IV Gregorius X Innocentius V Hadrianus V Johannes XXI Nicolaus III Martin IV Honorius IV Nicolaus IV Celestinus V Bonifatius VIII Benedictus XI Clemens V Johannes XXII Benedictus XII Clemens VI Innocentius VI Urban V Gregorius XI Urban VI Bonifatius IX Innocentius VII Gregorius XII Martin V Eugenius IV Nicolaus V Calixtus III Pius II Paulus II Sixtus IV Innocentius VIII Alexander VI Pius III Julius II Leo X Hadrianus VI Clemens VII Paulus III Julius III Marcellus II Paulus IV Pius IV Pius V Gregorius XIII Sixtus V Urban VII Gregorius XIV Innocentius IX Clemens VIII Leo XI Paulus V Gregorius XV Urban VIII Innocentius X Alexander VII Clemens IX Clemens X Innocentius XI Alexander VIII Innocentius XII Clemens XI Innocentius XIII Benedictus XIII Clemens XII Benedictus XIV Clemens XIII Clemens XIV Pius VI Pius VII Leo XII Pius VIII Gregorius XVI Pius IX Leo XIII Pius X Benedictus XV Pius XI Pius XII Johannes XXIII Paulus VI Johannes Paulus I Johannes Paulus II Nuvarande: Benedictus XVI