Sixtus I
Från Rilpedia
Sixtus I | |
---|---|
Påve 116–125 | |
Namn | Sixtus, Xystus |
Född | okänt |
Död | omkring 125 |
Företrädare | Alexander I |
Efterträdare | Telesphorus |
Påve i |
9 år, 0 månader och 0 dagar |
Sixtus I (eller Xystus), född i Rom, död omkring 125 i Rom, var påve från cirka 116 till sin död cirka 125. Han är helgon i katolska kyrkan, med festdag 6 april.
Biografi
Sixtus var romare, och son till en man vid namn Pastor. Det förekommer flera sinsemellan oförenliga uppgifter om dateringen för hans pontifikat. Enligt Eusebius, som i sin Chronicon använder nu förkomna kataloger över påvar, förlägger det till 114 — 124, men i sin Historia ecclesiastica till 114 — 128. I Catalogus Liberianus finns i stället uppgiften 117 — 126. Pontifikatet varade i vilket fall i ungefär tio år.
Sixtus antog enligt Liber Pontificalis tre viktiga författningar:
- Endast präster fick röra heliga kärl,
- biskopar som uppsökt Heliga stolen skulle inte bli mottagna i sitt biskopsdöme om de inte hade med sig ett påvligt kreditivbrev, och
- präster skulle recitera Sanctus (den liturgiska acklamationen) tillsammans med folket under mässan.
Han är upptagen i flera martyrologier, och enligt traditionen halshöggs han. Den Sixtus som firas i den kanoniska mässan, är dock inte denne, utan hans efterträdare Sixtus II.
Han begravdes i Vatikanbasilikan, bredvid Petrus. Det finns uppgifter om att hans reliker fördes till Alatri år 1132, medan andra gör gällande att han ännu finns i basilikan i Rom. En del av hans reliker kan ha förts till Sankt Mikaelsklostret i Lorraine.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
- Wikimedia Commons har media som rör Sixtus I