Från Rilpedia

Lucius II
Påve 1144–1145
Namn	Gherardo Caccianemici dall'Orso
Född	okänt
Död	15 februari 1145
Företrädare	Celestinus II
Efterträdare	Eugenius III
Påve i	0 år, 11 månader och 3 dagar

Lucius II, född Gherardo Caccianemici dall'Orso i Bologna, död 15 februari 1145 i Rom, var påve från den 12 mars 1144 till sin död, 15 februari 1145.

Biografi

Gherardo Caccianemici dall'Orso föddes i Bologna, ovisst vilket datum. Innan han inträdde i kurian, var han verksam inom juridikens område i hemstaden. 1124 utnämnde Honorius II honom till kardinalpräst av Santa Croce in Gerusalemme. Från 1125 var han påvlig legat i Tyskland, där han tog del i valet av kung Lothar III (1125), var drivande i att utse Norbert till biskop av Magdeburg (juli 1126), och hjälpte till att bilägga en tvist om tillsättningen av biskopssätet Wurzburg efter att biskop Gebhard hade blivit avsatt av påven 1126. Under Innocentius II:s pontifikat var han tre gånger påvligt sändebud till Tyskland. Under alla dessa uppdrag verkade han lojalt för påvens intressen, och det bör tillskrivas honom äran att Lothar III gjorde två expeditioner till Italien för att försvara Innocentius mot motpåven Anacletus II. Mot slutet av Innocentius pontifikat utnämndes han till påvlig kansler och bibliotekarie. Han valdes och konsekrerades till påve den 12 mars 1144, efter Celestinus II:s korta regenttid, och antog namnet Lucius II.

En kort tid efter att han blivit påve, i juni 1144, höll han konferens med kung Roger II av Sicilien i Ceperano. Syftet var att klarlägga kungens plikter såsom vasall till Heliga stolen. Kung Rogers motkrav var dock så stora att Lucius tillbakavisade dem, varpå kungen tog till vapen och Lucius tvingades till en fred på kung Rogers villkor. Uppmuntrade av kung Rogers framgångar, utsåg republikanerna i Rom motpåvens bror till senator, och krävde att påven skulle överlämna all världslig makt i dennes händer; detta efter att Lucius upplöst senaten som Innocentius II upprättat. Efter att förgäves ha vädjat till kejsar Konrad III om bistånd, marcherade Lucius upp på Capitolium som befäl för en liten armé, men slogs ner. Ska man tro uppgifterna i Pantheon av Gottfrid av Viterbo, blev påven svårt skadad av stenar som kastades på honom vid detta tillfälle, och detta skall ha varit orsaken till att han några dagar senare avled.

Vid en synod i Rom i maj 1144 löste han en tvist mellan metropoliten av Tours och biskopen av Dol. Han bad abboten av Cluny att sända 13 av sina munkar till Rom, och vid deras ankomst gav han dem den 19 januari 1145 Sankt Sabas kloster. Han grundade några andra kloster i Italien och Tyskland, och var särskilt välvilligt inställd till premonstratensiansorden.

Referenser

• Artikeln bygger delvis på översatt material från Catholic Encyclopedia (1913)
• Wikimedia Commons har media som rör Lucius II
  Bilder & media

v • d • r Påvar i Romersk-katolska kyrkan Petrus Linus Anacletus Clemens I Evaristus Alexander I Sixtus I Telesphorus Hyginus Pius I Anicetus Soter Eleutherus Viktor I Zephyrinus Calixtus I Urban I Pontianus Anterus Fabianus Cornelius Lucius I Stefan I Sixtus II Dionysius Felix I Eutychianus Gajus Marcellinus Marcellus I Eusebius Miltiades Silvester I Markus Julius I Liberius Damasus I Siricius Anastasius I Innocentius I Zosimus Bonifatius I Celestinus I Sixtus III Leo I Hilarius Simplicius Felix III Gelasius I Anastasius II Symmachus Hormisdas Johannes I Felix IV Bonifatius II Johannes II Agapetus I Silverius Vigilius Pelagius I Johannes III Benedictus I Pelagius II Gregorius I Sabinianus Bonifatius III Bonifatius IV Adeodatus I Bonifatius V Honorius I Severinus Johannes IV Theodor I Martin I Eugenius I Vitalianus Adeodatus II Donus Agatho Leo II Benedictus II Johannes V Konon Sergius I Johannes VI Johannes VII Sisinnius Constantinus Gregorius II Gregorius III Zacharias Stefan Stefan II Paulus I Stefan III Hadrianus I Leo III Stefan IV Paschalis I Eugenius II Valentinus Gregorius IV Sergius II Leo IV Benedictus III Nicolaus I Hadrianus II Johannes VIII Marinus I Hadrianus III Stefan V Formosus Bonifatius VI Stefan VI Romanus Theodor II Johannes IX Benedictus IV Leo V Sergius III Anastasius III Lando Johannes X Leo VI Stefan VII Johannes XI Leo VII Stefan VIII Marinus II Agapetus II Johannes XII Benedictus V Leo VIII Johannes XIII Benedictus VI Benedictus VII Johannes XIV Johannes XV Gregorius V Silvester II Johannes XVII Johannes XVIII Sergius IV Benedictus VIII Johannes XIX Benedictus IX Silvester III Benedictus IX Gregorius VI Clemens II Benedictus IX Damasus II Leo IX Viktor II Stefan IX Nicolaus II Alexander II Gregorius VII Viktor III Urban II Paschalis II Gelasius II Calixtus II Honorius II Innocentius II Celestinus II Lucius II Eugenius III Anastasius IV Hadrianus IV Alexander III Lucius III Urban III Gregorius VIII Clemens III Celestinus III Innocentius III Honorius III Gregorius IX Celestinus IV Innocentius IV Alexander IV Urban IV Clemens IV Gregorius X Innocentius V Hadrianus V Johannes XXI Nicolaus III Martin IV Honorius IV Nicolaus IV Celestinus V Bonifatius VIII Benedictus XI Clemens V Johannes XXII Benedictus XII Clemens VI Innocentius VI Urban V Gregorius XI Urban VI Bonifatius IX Innocentius VII Gregorius XII Martin V Eugenius IV Nicolaus V Calixtus III Pius II Paulus II Sixtus IV Innocentius VIII Alexander VI Pius III Julius II Leo X Hadrianus VI Clemens VII Paulus III Julius III Marcellus II Paulus IV Pius IV Pius V Gregorius XIII Sixtus V Urban VII Gregorius XIV Innocentius IX Clemens VIII Leo XI Paulus V Gregorius XV Urban VIII Innocentius X Alexander VII Clemens IX Clemens X Innocentius XI Alexander VIII Innocentius XII Clemens XI Innocentius XIII Benedictus XIII Clemens XII Benedictus XIV Clemens XIII Clemens XIV Pius VI Pius VII Leo XII Pius VIII Gregorius XVI Pius IX Leo XIII Pius X Benedictus XV Pius XI Pius XII Johannes XXIII Paulus VI Johannes Paulus I Johannes Paulus II Nuvarande: Benedictus XVI