Skärselden
Från Rilpedia
Skärselden (av skära "rena"), purgatorium, är enligt katolsk uppfattning den reningsort där själarna befinner sig i väntan på att inträda i de saligas tillstånd eller paradiset.
I skärselden vistas de själar som visserligen har evigheten i paradiset som slutmål, men som ännu inte är tillräckligt rena för att få träda in. (jfr. Upp. 21:27 och Heb. 12:23)
Läran om skärselden för med sig att man ber för de döda, förrättar mässor för att hjälpa dem, och man kan även tilldela dem avlat.
Läran om "reningsorten" har sina rötter i Gamla Testamentet, (vilket är förklaringen till att de ortodoxa judarna även ber för sina döda, se Kadish.) Tanken utvecklas ytterligare i de deuterokanoniska skrifterna, speciellt genom Mackabeerböckerna, vilket gör att de även följde med till kristendomen. Vissa anser att tanken om att det skulle röra sig om just en "eld" utvecklades av Gregorius den store och inte fick genomslag förrän på 1100-talet; andra hävdar att eldsymboliken kommer från 1 Kor. 3:15 ("...Själv skall han dock bli frälst, men som genom eld."). Inom ortodoxa kyrkan delar man tanken om reningsorten (och ser även på samma sätt med böner och mässor för de döda), men använder inte definitionen "eld" eftersom man finner den opassande.
Inom protestantismen skiljer det sig något, men det vanligaste är att man förkastar läran om skärselden. Dels eftersom man anser att grunden till läran har svagt stöd i Bibeln (något katoliker och ortodoxa inte håller med om, även om läran aldrig uttryckligen förklaras), dels eftersom man inte gör skillnad på döds- och vanliga synder (synd mot den helige Ande ofta undantaget), och slutligen eftersom man vänder sig emot tanken att be för de döda.
Denna artikel om romersk-katolska kyrkan eller andra katolska samfund är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
