MotoGP

Från Rilpedia

(Omdirigerad från 250GP)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Race i MotoGP-klassen 2005

MotoGP är FIM:s (Fédération Internationale de Motocyclisme) högst rankade serie inom roadracing. Klassen är motorcyklarnas motsvarighet till bilsportens formel 1.

Innehåll

1 Historia
2 Klasserna
3 Mästerskapet
- 3.1 Vinnare år från år i olika klasser
- 3.2 Listor för mästerskapssegar (förare/stall) i
4 Stora förartalanger genom åren
5 Aktiva förare 2009

Historia

MotoGP kördes för första gången 1949 och organiserades av FIM, de kommersiella rättigheterna ägs av Dorna Sports.

Traditionellt har varje race körts i flera lopp beroende av vilka klasser som funnits vid den tidpunkten. Typiskt för sjuttitalet var 50cc, 80cc, 125cc, 250cc, 350cc, 500cc och en tävling för sidovagnar. Inom sidovagnar kördes enbart 350cc och 500cc. I MotoGP:s linda var fyrtaktarna härskande i alla klasser men i början av 1960-talet började saker att hända. Tvåtaktsmotorerna började ta över de lägre klasserna och i början av 1970-talet hade fyrtaktarna försvunnit från banorna. Honda försökte dock med en mycket avancerad fyrtakts-500 men lyckades aldrig få den tillförlitlig.

Medan Honda övergav tanken på en fyrtakts-500 så övergav FIM 50cc-klassen i förmån till 80cc-klassen, även 350cc-klassen övergavs under 1980-talet. På 1990-talet uteslöts 80cc-klassen och sidovagnarna, kvar var då 125cc, 250cc och 500cc.

Fram till 2002 var klasserna rigida och tävlade man i 500cc var man bunden till högst fyra cylindrar och fick välja mellan fyrtakt eller tvåtakt. Detta gjorde att fyrtaktarna inom sporten var få (se Honda NR500). Men år 2002 förändrades reglementet och man fick då välja mellan att använda en fyrtaktare med 990 cm³ eller en tvåtaktare på 500 cm³. Fyrtaktstekniken visade sig vara överlägsen när de fick utnyttja dubbla cylindervolymen och år 2004 fanns inte en enda tvåtaktare med i den högsta klassen. Kuriosa, de sista 500 cm³ tvåtaktarna utvecklade ca 180 hk medan 990 cm³s fyrtaktarna låg på ungefär +240 hk. Från och med år 2007 kom högsta serien att bestå av 800 cm³ motorer och endast fyrtaktsteknik är tllåten.

Klasserna

I serien finns idag klasserna MotoGP, 250cc och 125cc.

125cc

I 125cc-klassen är de tävlande begränsad till en 125 cm³ tvåtaktsmotor med en cylinder och att ekipaget (förare och fordon) väger minst 120kg.

250cc

250cc-klassen får man ha tvåcylindriga tvåtaktsmotorer som väger minst 100kg.

MotoGP

Eftersom MotoGP är en prototypklass finns få restriktioner på hur motorcyklarna får se ut. Vissa restriktioner gällande vikt och motorstorlek finns dock.

Några restriktioner:

Endast fyrtaktmotorer
Maximala motorstorleken är 800 cm³ (2002-2006 var begränsningen 990 cm³ för fyrtaktsmotorer och 500 cm³ för tvåtaktsmotorer).
Minimum vikt bestäms efter hur många cylindrar motorcykeln har.

**Minimum Vikt - MotoGP Klass**
Antal Cylinder	2004 Min	2007 Min	Skillnad
2 Cylindrar	135 kg	137 kg	2 kg
3 Cylindrar	135 kg	140.5 kg	5.5 kg
4 Cylindrar	145 kg	148 kg	3 kg
5 Cylindrar	145 kg	155.5 kg	10.5 kg
6 Cylindrar	155 kg	163 kg	8 kg

Racing motorerna som används är högpresterande och utvecklar ungefär 250 hk/liter och motorcyklarna har en effektratio av 1,3 hk/kg (gäller år 2005).

Fram till år 2000 benämndes klassen 500GP och restriktionen på 500 cm³ gällde ovansett om motorcyckeln använde tvåtakts- eller fyrtaktsteknik. Detta gjorde att klassen under ett par årtionden dominerades helt av tvåtaktare i olika konfigurationer.

Från och med år 2007 förbjöds tvåtaktarna man kom att begränsa fyrtaktarna ytterligare. Största cylindervolymen kom då att bli 800 cm³. Dessutom justerades viktreglerna och mängden bensin begränsades ytterligare.

Mästerskapet

Mästerskapet avgörs med 17 tävlingshelger runt om i världen, där man får poäng efter sin placering i tävlingen, och den som har mest poäng när säsongen är slut vinner världsmästartiteln. Klasserna har varit i Sverige 21 gånger, 17 gånger på Scandinavian Raceway, två gånger på Gelleråsen och en gång i både Hedemora och Kristianstad.

Maskinmaterialet är väldigt jämnt och oftast skiljer det mindre än två sekunder per varv genom hela startfältet i MotoGP. Det är dock en klar fördel att ha en något bättre hoj än konkurrenten. Omkörningar gynnas av slipstream, d.v.s. att den som drar tar emot luft och konkurrenten kan ligga i "suget". Hojarna är ganska smala, vilket ger många olika potentiella spårval, och många hojar får rum i bredd. Förarna är oftast väldigt disciplinerade och klarar av att köra på små ytor utan att krocka med konkurrenterna.