Mexiko
Från Rilpedia
| Estados Unidos Mexicanos | |||||
|
|||||
| Valspråk: inget | |||||
| Nationalsång: Himno nacional mexicano | |||||
.svg) |
|||||
| Huvudstad | Mexico City |
||||
| Största stad | Mexico City | ||||
| Officiellt språk | spanska samt 62 inhemska språk som har samma status | ||||
| Statsskick President Regeringschef |
republik Felipe Calderón Felipe Calderón |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Spanien 16 september 1810 27 september 1821 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
1 972 550 km² (14:e) 2,5% |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
106 682 500 (11:e) 55,2 inv/km² (117:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2005) $1 072 563 miljoner (13:e) $10 186 |
||||
| Valuta | mexikansk peso (MXN) |
||||
| Tidszon | UTC-6 till UTC-8 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Pico de Orizaba 5 610 m ö.h. Lago de Chapala 1 685 km² Río Bravo 3034 km |
||||
| Nationaldag | 16 september | ||||
| Landskod | MX, MEX | ||||
| Landsnummer | 52 | ||||
Mexiko, alternativt Mexico, (spanska: Estados Unidos Mexicanos, México eller República Mexicana), är en federal republik i södra Nordamerika. Landet gränsar till Belize, Guatemala och USA och har kust mot både Atlanten och Stilla havet.
Innehåll |
Namnet
Det finns flera hypoteser om namnet Mexikos ursprung och betydelse. Vad som är säkert, är att Mexiko kommer från nahuatl, och det är det som mexicas kallade huvudstadens imperium.
Ett förslag förklarar att ordet Mexiko består av mētz-tli 'måne' och xīc-tli 'navel' och ändelsen -co 'i, i stället för' som betyder ’I månens centrum’, så huvudstaden var representerad på flera codexar som centrum av världen. Imperiets huvudstad Tenochtitlan låg i egentligen i mitten av Texcocosjön.
Ett annat förslag är att Mexiko är uppkallat efter en mexicagud, Mexi (uttalad Mesji), givet av mexicas till deras Gud Huitzilopochtli. Mexiko är då platsen där Huitzilopochtli bor.
Historia
När Mexiko, eller Nya Spanien som det kallades då, efter erövringen av Mexiko år 1521 blev ett vicekungadöme under Spanien (virreinato) fanns där högtstående indianska civilisationer, till exempel maya, azteker, purepecha (tarasker) och mixteker. Andra högtstående kulturer hade gått under, som olmeker, Teotihuacankulturen och tolteker. Spanjorerna tog med sig sjukdomar som vattkoppor, tyfus och mässling. [källa behövs] Detta, kombinerat med indianernas svåra levnadsförhållanden under det spanska väldet, ledde till att den ursprungliga befolkningen minskade från cirka 50 miljoner till ungefär 5–6 miljoner på bara 100 år.
År 1810 deklarerade en grupp upprorsmän landets självständighet, vilket inledde ett inbördeskrig, det mexikanska frihetskriget, mot den federala regeringen, som var lojal mot Spanien. Inbördeskriget slutade med en förhandlingslösning som gjorde att Mexiko blev självständigt 1821. Republiken Texas bröt sig ut från Mexiko 1837. Frankrike passade på att anfalla 1838 i det så kallade Bakelsekriget och Texas införlivades slutligen i USA 1846. Samma år förklarade USA krig mot Mexiko i syfte att realisera de territoriella ambitioner man hade framfört redan kort efter Mexikos självständighet. Det nordamerikanska interventionskriget pågick fram till 1848. Under denna tid hade republiken Yucán deklarerat sig självständig och neutral i konflikten. I fredsfördraget tvingades Mexiko avstå från stora landområden, vilket idag i stort sett består av de nuvarande amerikanska delstaterna Kalifornien, Nevada, Utah, Arizona och New Mexico.
År 1858 ställdes motsättningar mellan den liberala regeringen med Benito Juárez i ledningen och konservativa krafter på sin spets och Reformkriget (La Guerra de Reforma) inleddes. Detta inbördeskrig kom att vara i tre år. 1860 segrade regeringsstyrkorna under Juarez.
Efter kriget befann sig Mexiko i en prekär ekonomisk situation och i juni inställdes betalningarna av utlandsskulden på två år. På grund av detta, trots att betalningarna återupptogs, skickade Frankrike, Storbritannien och Spanien år 1862 trupper till Veracruz. Senare drog Storbritannien och Spanien tillbaka sina trupper, medan Frankrike förklarade krig och påbörjade en militär kampanj. I slaget vid Puebla den 5 maj 1862 besegrades fransmännen av den mexikanska armén. Efter att den franska armén fått förstärkningar intog man staden Puebla den 17 mars 1863 och i slutet 1863 var de viktigaste städerna ockuperade av fransmännen.
Mexiko konstituerades som en monarki och de styrande föreslog Ferdinand Maximilian, ärkehertig av Österrike, som kejsare. År 1864 undertecknade de konservativa, Napoleon III och Maximilian av Habsburg en överenskommelse och Maximilian ”accepterade Motecuhzomas tron” och anlände till Veracruz i maj 1864.
Mexikanska trupper och en folklig gerilla försätter oupphörligen att strida mot den franska armén. År 1866 beslutade Frankrike att ta hem sina trupper, varpå de Juáreztrogna trupperna återerövrade landet. Maximilian och hans kollaboratörer tillfångatogs och arkebuserades.
År 1876 började den diktatur som fått namnet "Porfiriatet". Generalen Porfirio Díaz, tidigare allierad med Benito Juarez, framtvingar ett omval och väljs till president. 1880 väljs en vän till Díaz och 1884 väljs Díaz till president på nytt. Han stannar på posten till 1911.
Under Porfirio Díaz diktatur försämrades levnadsvillkoren för de stora massorna och under 1900-talets första år inträffade en rad mindre uppror och väpnade aktioner utförda av olika revolutionära grupper. 1910 utbröt den mexikanska revolutionen. 1911 besegrade revolutionära styrkor under Fransisco Villa, Emiliano Zapata och Pascual Orozco den federala armén. Ett flertal uppror följde dock, startade både av anhängare till Porfirio Díaz och av Emiliano Zapata. På grund av dessa och motsättningar mellan de olika revolutionära styrkorna fortsatte dock striderna till 1916. Venustiano Carranza blev revolutionsledare 1915 och president 1917.
År 1920 gjordes uppror mot presidenten Venustiano Carranza som mördas. Makten övertogs av Carranzas tidigare militäre befälhavare Álvaro Obregón.
År 1929 bildades det politiska partiet Partido Nacional Revolucionario, PNR, som senare bytte namn till Partido Revolucionario Institucional, PRI. PRI kom att ha makten i Mexiko till slutet av 1990-talet, då Vicente Fox från högerpartiet PAN blev president. Vid valet 2006 vann återigen PAN, med en minimal marginal över vänsterpartiet PRD, och Felipe Calderón blev president.
Geografi
Mexiko ligger kring Kräftans vändkrets och är ganska triangelformat. Ytan är en fjärdedel av USA:s storlek. Landet sträcker sig från den kaliforniska halvön i nordväst till Yucatan i sydost.
- Lägsta punkt: Laguna Salada, 10 meter under havet
- Bergskedjor: Sierra Madre, Eje Neovolcanico Transversal
- Floder: Rio Bravo, Rio Balsas, Rio Usumacinta, Rio Lerma, Rio Grijalva
- Naturtillgångar: petroleum, silver, koppar, guld, bly, zink, naturgas, timmer
Klimat och miljö
Klimatet varierar från tropiskt till ökenklimat. Längs både atlant- och stillahavskusten förekommer orkaner. I landets södra och mellersta delar finns aktiva vulkaner och jordbävningar är inte ovanliga.
Några av Mexikos miljöproblem är undermålig hantering av farligt avfall, vattenföroreningar, luftföroreningar samt att avskogning leder till jorderosion och ökenutbredning. Den mexikanska regeringen bedömer att skogens försvinnande samt avsaknaden av rent vatten är nationella säkerhetsproblem.
Administrativ indelning
Mexiko är indelat i 31 delstater och ett federalt distrikt (Distrito Federal, som omfattar huvudstaden Mexico City). De 31 delstaterna är: Aguascalientes, Baja California, Baja California Sur, Campeche, Chiapas, Chihuahua, Coahuila, Colima, Durango, Guanajuato, Guerrero, Hidalgo, Jalisco, Mexiko, Michoacán de Ocampo, Morelos, Nayarit, Nuevo León, Oaxaca, Puebla, Querétaro Arteaga, Quintana Roo, San Luis Potosí, Sinaloa, Sonora, Tabasco, Tamaulipas, Tlaxcala, Veracruz, Yucatán och Zacatecas.
Styrelseskick och förvaltning
Polisväsende
Polisen i Mexiko är i organiserad på tre nivåer: federal polis, delstatlig polis och kommunal polis. Därtill kommer polisen i Mexico City, som är ett federalt distrikt (Distrito Federal). Överordnande organ är det federala säkerhetsministeriet och samordnande organ är det nationella säkerhetssystemet (Sistema Nacional de Seguridad Publica).
Ekonomi
Mexiko har en marknadsekonomi med en blandning av modern och gammal industri och jordbruk. Den privata sektorn blir allt större eftersom regeringen på senare tid konkurrensutsatt bland annat hamnar, järnvägar, telekommunikation, elproduktion och flygplatser. Mer än 90% av landets handel med utlandet lyder under olika frihandelsavtal. Förr bestod Mexikos BNP mestadels av oljehandel och i början av 1980-talet överträffades de outnyttjade oljetillgångarna endast av Saudiarabien[1], men landet har nu sänkt beroendet och andra industrier börjar växa fram som till exempel biltillverkningen. Inkomstskillnaderna i landet är fortfarande mycket stora och närmare 40% av landets hushåll lever under fattigdomsgränsen.
55% procent av Mexikos befolkning i arbetsför ålder har arbeten (2006).[2] Enligt Secretaría de Trabajo y Previción Social (www.stps.gob.mx) är den öppna arbetslösheten mellan 3-5%. STPS har dock en ganska generös definition till att vara i arbete.
Omkring 78% av elektriciteten produceras av fossila bränslen, 14% av vattenkraft, 4% av kärnkraft och resterande på annat sätt.[källa behövs] Därutöver importeras el. Haciendasystemet som var förut kan vara grunden till Mexikos dåliga ekonomi.
Landet var 1985 världens ledande producent av silver och hade då över 70 silvergruvor i drift.[3]
Demografi
- Befolkningens medelålder: 23,8 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 72,3 år (2003)
- Religiös tillhörighet: katoliker 89%, protestanter 6%, annan 5%
- Språk: spanska, olika regionala inhemska språk bland annat mayaspråk och nahuatl samt isolerade språk så som purepecha.
Kultur, turism och fritid
Bland kända mexikanska författare återfinns nobelprisvinnaren Octavio Paz och Carlos Fuentes.
Ett känt konstnärspar är Frida Kahlo och Diego Rivera, vars liv har gestaltats i filmen Frida med Salma Hayek i huvudrollen.
I det mesoamerikanska kulturområdets norra del finns många välkända ruinstäder. Bland annat det multietniska Teotihuacán ligger i Mexiko. Här fanns Aztekerriket med städer som Tlacopán, Tenochtitlán och Texcoco. Yucatánhalvön var hem för större delen av Mayakulturen med bland andra Palenque, Chichén Itzá, Uxmal, Cobá och Tulúm.
Cancún på Yucatán har tagit över ledarrollen som turistort efter Acapulco.
Den största sporten är fotboll, med ett landslag som går under smeknamnet El tricolor eller "El Tri". Fifa's World Cup har spelats i Mexiko 2 gånger (1970 och 1986) men El Tri har aldrig avancerat till semifinalen. Bland de bästa mexikanska fotbollsspelarna nämns Hugo Sánchez, Jorge Campos, Luis Hernández, Antonio Carbajal och Rafael Márquez. Även baseball är en populär sport, övervägande i norr, som amerikaner spelar under vintertid i ligan Liga del Pacífico.
Se även
Referenser
- ↑ Folk och länder, Mexiko, sidan 12
- ↑ CIA - The World Factbook 2007
- ↑ Folk och länder, Mexiko, sidan 6
Källor
Time-Life books: Folk och länder, Mexiko, Bokorama, Höganäs, Roland Adlerberth (övers.). ISBN 91-7024-242-9.
