Burma

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel behandlar landet Burma, också kallat Myanmar. För kattrasen, se burma (kattras).

Pyi-daung-zu Myanma Naing-ngan-daw Unionen Myanmar
Flagga
Valspråk:
Nationalsång: Kaba Ma Kyei
Huvudstad	Naypyidaw1 19°45′ N 96°12′ Ö
Största stad	Rangoon
Officiellt språk	burmesiska
Statsskick Ordförande Premiärminister	militärdiktatur Than Shwe Thein Sein
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Storbritannien 4 januari 1948
Yta  • Totalt  • Vatten	676 578 km² (40:e) 3,06 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	50 519 000 (24:e) 75 inv/km² (119:e)
BNP (PPP)  • Totalt  • Per capita	(2005) $93,77 miljoner (59:e) $1 691
Valuta	kyat (MMK)
Tidszon	(UTC+6:30)
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Hkakabo Razi 5 881 m ö.h. km² Irrawaddy 2 150 km
Nationaldag	4 januari
Landskod	MM
Landsnummer	95
1 Vissa regeringar ser fortfarande Rangoon som huvudstad.

Klockan i Mingun i Burma är världens största klocka som ännu är i funktion och den väger 97 ton. Det har dessutom funnits en betydligt större klocka som rapporteras ha vägt omkring 300 ton. Se mer om dessa båda klockor i avsnittet "Lista över de största klockorna i världen och i historien" i artikeln Kyrkklocka

Burma (officiellt Unionen Myanmar [ˌmjanˈmaːr] eller [mjəmà]; Myanmar är en beteckning som införts av den sittande militärregimen; oppositionen använder namnet Burma) ^[1] är det till ytan största landet på det sydostasiatiska fastlandet. Det gränsar i norr till Kina, i väst till Bangladesh, till Indien i nordväst, i öst till Laos och i sydost till Thailand. Burmas sydkust sträcker sig längs Andamansjön och i sydväst finns Bengaliska viken. Yangon (även transkriberat Rangoon) var fram till 2005 landets huvudstad; den nuvarande är Naypyidaw. Burma blev självständigt från Storbritannien 1948 och blev en förbundsrepublik. Sedan en militärkupp 1962 har landets styre bestått av en rad militärjuntor som har fört en medveten isolationsstrategi, och Burma räknas idag till världens minst utvecklade länder. Ett omfattande problem är landets stora produktion av heroin samt spridningen av HIV/aids. Landets kultur är i huvudsak baserat på theravada-riktningen av buddhismen.

Namnet

Landets namn vållar ibland bekymmer. Det officiella namnet Myanmar antogs 1989 av den sittande militärregimen, varvid oppositionen motsatte sig namnbytet, då de inte ansåg att diktaturen har mandat att byta landets namn, och ville att omvärlden skulle förkasta förändringen. Olika namn används därför i olika sammanhang. FN använder det officiella namnet, i EU-sammanhang används "Burma/Myanmar" och officiella myndigheter i till exempel Sverige, USA, Storbritannien och Irland fortsätter att kalla landet "Burma". Kompromisser som ofta används är "Myanmar, tidigare känt som Burma" eller "Burma, också kallat Myanmar". ^[2]

Historia

Huvudartikel: Burmas historia

Burmas äldre historia domineras till stor del av de många olika etniska folkgrupperna. Under 1800-talet blev Burma en brittisk koloni och var det till 1948 även om britterna under andra världskriget förlorat kontrollen över Burma då den japanska armén ockuperade landet. Landets senare historia har framförallt kretsat kring Ne Wins militärkupp 1962 och den militärjunta som styrt landet sedan dess.

Äldre historia

Förfäder till dagens sydostasiatiska folk levde i områdena vid dagens Burma för över 40 000 år sedan. Troligtvis livnärde man sig på jakt och fiske. Med hjälp av stenyxor tillverkade man träredskap som med tiden kom att bli allt mer avancerade. Efter att man börjat med jordbruk för cirka 10 000 år sedan blev folk bofasta.

Den första identifierbara civilisationen organiserades av monfolket. De invandrade för runt 4000 år sedan och byggde efterhand flera städer i landets södra delar. För omkring 2000 år sedan fick de kontakt med buddhismen, först via sjöfarare och sedan via munkar utsända av den indiske kungen Ashoka. Vid ungefär samma tid invandrade pyufolket från norr och byggde efterhand upp flera små kungariken längs Irrawaddyfloden. Burma var under den här tiden inget enat land utan ett område för handelsresor mellan Kina och Indien. Pyufolket beskrevs som humana och fredliga^{[källa behövs]} men deras riken ersattes i mitten av 900-talet till förmån för de nyanlända burmeserna som dominerat Burma politiskt och kulturellt sedan dess.

Burmeserna grundade kungariket Pagan, som växte och, efter att ha besegrat monfolket i söder, kom att innefatta stora delar av Sydostasien. Kungariket föll efter nederlaget mot mongolerna i slutet av 1200-talet. Mongolerna erövrade stora delar av riket och tillsatte en kung som styrdes från Mongoliet. Efter detta splittrades Burma och led av ständiga krig mellan framförallt mellan Ava i norr och Pegu i söder. Efter att Ava fallit för en invasion av shanfolket från Kina 1527 flyttade många burmeser från Ava till Toungoo som blev ett nytt maktcentrum i Burma.

Burma expanderade och intog flera områden under 1700-talet och början av 1800-talet tills landet kom i konflikt med engelska intressen i Assam. Genom en serie krig 1824-1886 erövrade Brittiska imperiet Burma, som därefter styrdes som en provins i Brittiska Indien.

Modern historia

Burma var från 1886 en del av det brittiska kolonialväldet men blev självständigt 1948, året efter Indien och Pakistan. General Ne Win genomförde 1962 en militärkupp och upprättade ett militärt revolutionsråd som landets regering. Landets federala uppbyggnad behölls, men kompletterades med en hierarki av arbetar- och bonderåd. Ett nytt parti under namnet Myanmars socialistiska programparti grundades och fick status som enda tillåtna parti. Näringslivet förstatligades efter sovjetiskt mönster, och landet isolerade sig från omvärlden.

Flera gerillagrupper har sedan dess verkat i landet, och det kanske allvarligaste hotet mot den burmesiska varianten på kommunism kom från "Vita Flaggan", en prokinesisk kommunistisk gerilla. Det har förekommit stridigheter mellan trupper ifrån Burma och Indien över Andamanerna, men dessa stridigheter har avslutats.

Burma har de senaste årtiondena plågats av inbördeskrig. Mot militärdiktaturen kämpar flera minioritetsarméer som vill ha mer självständighet. Dessa gerillarörelser tjänar mycket pengar på odling och smuggling av narkotika. Burma är efter Afghanistan världens största producent av heroin.

1988 utbröt stora protester och oroligheter i Burma. Samtidigt återvände Aung San Suu Kyi, dotter till frihetskämpen Aung San, från 30 år i exil och blev snart ledande i revolten. Armén slog dock ned protesterna med tusentals dödsoffer som följd. Saw Maung ledde en kupp och blev premiärminister och ledare för den styrande juntan som då tog över, State Law and Order Restoration Council (SLORC). Han utlovade fria val. Aung San Suu Kyi sattes i husarrest den 20 juli 1989, men hennes parti Nationella demokratiska förbundet segrade i de första fria valen på nästan 30 år men valet ogiltigförklarades. Aung San Suu Kyi släpptes inte förrän 1995 men har sedan satts i husarrest upprepade gånger. 1991 fick hon Nobels fredspris.^[3]

Saw Maung avsattes 1992 och ledarskapet i juntan togs över av Than Shwe. 1997 tillkännagav juntan att man bytt namn till State Peace and Development Council, förkortat SPDC.

2005 meddelade Than Shwe att Burmas huvudstad skulle flyttas från Rangoon till den nybyggda staden Naypyidaw. Juntan invigde den nya huvudstaden i mars 2006.

Demonstrationer

Huvudartikel: Protesterna i Burma 2007

I september 2007 inträffade stora demonstrationer i Burma, ledda av buddhistmunkar. Protesterna, som var de största sedan 1988, riktades mot den styrande militärjuntan.

Politik

De socialistiska dragen i Burmas styre minskade markant från mitten av 1970-talet. Ett försök med demokratiska val 1990 avslutades snabbt när regimen visade sig förlora. Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, dotter till en av ledarna för frihetsrörelsen under kolonialtiden, sitter i husarrest sedan många år. Landet styrs av State Peace and Development Council och är en auktoritär militärregim, och har cirka 500 000 soldater i tjänst. Detta innebär att landet har en av de största arméerna i Asien.^[4]

Militär

Huvudartikel: Burmas militär

Kultur

Burmas majoritetsbefolkning kallas burmeser och bekänner sig till theravada-buddhismen. Tro på andeväsen kallade nat finns också. Majoritetsspråket är burmesiska.

Geografi

Burma ligger i Sydostasien vid Andamanhavet och Bengaliska viken, mellan Bangladesh och Thailand.

Geografiska koordinater: 22°00′ N 98°00′ Ö

Area:
totalt: 678 500 km²
land: 657 740 km²
vatten: 20 760 km²

Administrativ indelning

De fjorton delstaterna och indelningarna av Burma.

Burma består av sju indelningar och sju delstater.^[5] Delstaterna överensstämmer i stort sett med de områden vars befolkning tillhör etniska minoriteter.

Indelningarna är Ayeyarwady, Bago, Magway, Mandalay, Sagaing, Tanintharyi och Yangon. Delstaterna är Chinstaten, Kachinstaten, Kayinstaten, Kayahstaten, Monstaten, Rakhinestaten och Shanstaten.

Ekonomi

Burma var mycket länge en mötespunkt för handelsvägar mellan Kina, Indien, Tibet och sydöstra Asien. I samband med den brittiska koloniseringen på 1800-talet så utvecklades landet främst mot jordbruk, och blev en av världens ledande exportörer av ris. Landet har ansenliga naturresurser inom mineraler (bly, zink, koppar, tenn), ädelstenar (pärlor, rubiner), timmer, olja och naturgas.

George Orwell (som arbetade i Burma mellan 1922-1927) förutspådde en gång att av alla de länder som koloniserats av Storbritannien så var sannolikt Burma det som skulle klara sig bäst självständigt.

När landet blev självständigt 1948, var Burma fortfarande känt som "Asiens risskål" tack vare sin stora export, trots de stora skadorna från andra världskriget. Avskärmningen från omvärlden under militärregimen har allvarligt bromsat utvecklingen i den burmesiska ekonomin.

I Burma odlas också opiumvallmo. Landets bergsfolk har länge använt opium som läkemedel, men även som drog. Opium är också deras ekonomiskt viktigaste gröda. Idag odlas vallmo framför allt för illegal framställning av heroin. Flera av de politiskt radikala grupperna i Burma tjänar stora pengar på att handla med opium och heroin, pengar som gett dem stor makt i samhället. För ett land som redan har problem med diktatur och instabil inrikespolitik, utgör droghandeln ett ytterligare problem. Denna verksamhet har visat sig vara svår att stoppa, eftersom militärjuntan ofta samarbetar med narkotikabaronerna.

I början av 2000-talet rankade den engelska tidningen The Economist Burma och Etiopien som världens fattigaste länder. De kom på delad förstaplats.

Referenser

Källor

1. ↑ Landfakta Burma/Myanmar, Sveriges utrikesdepartement
2. ↑ sr.se - Det rör sig i Burma – men åt vilket håll?
3. ↑ http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/1950505.stm
4. ↑ http://burmacampaign.org.uk/aboutburma.html
5. ↑ The World Factbook - Administrative divisions (CIA)

Externa länkar

• The EU:s relations with Burma/Myanmar (engelska)
• Myanmar - Bilder
• mingalaba.net - Myanmar's Online Guide and Forum for Independent Travellers
• Fotografier från Myanmar