Växjö
Från Rilpedia
- Den här artikeln handlar om tätorten Växjö. För kommunen Växjö, se Växjö kommun.
| Växjö Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Småland | |||
| Län | Kronobergs län | |||
| Kommun | Växjö kommun | |||
| Folkmängd(2008) | 59 600 invånare | |||
| Area(2005) | 2 929 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008) | ||||
Växjö är centralort i Växjö kommun, residensstad för Kronobergs län och stiftsstad för Växjö stift. Växjö, som fick stadsrättigheter 1342, är Sveriges 20:e största tätort med 55 600.[2]
Växjö ligger där riksvägarna 23, 25, 27, 29, 30 och 37 möts. Tidigare hade Växjö devisen "Staden där vägarna möts". Staden är Smålands näst största tätort efter Jönköping. Växjö har stor sysselsättning inom den offentliga sektorn.
Växjö är nästan helt omgivet av sjöar. Norr om staden ligger den stora Helgasjön, nordost om staden ligger Toftasjön, i sydväst ligger Norra Bergundasjön och Södra Bergundasjön och mer centralt finns Växjösjön och Trummen.
Växjö har av BBC och andra internationella medier utropats till Europas grönaste stad [1].Sedan 1993 har kommuninnevånarna minskat sina koldioxidutsläpp med 30%.I södra Växjö, i stadsdelen Teleborg, finns Växjö universitet och dess campus. Utmed den centrala Växjösjön ligger Växjös sjukhus, Centrallasarettet. Strax nordost om lasarettet ligger Växjö domkyrka, en av stadens kända byggnader. Väster om domkyrkan ligger Växjös stadskärna uppbyggt med rutbebyggelse.[3] Fyra torg finns i stadskärnan, dessa är Stortorget, Teatertorget, Båtsmanstorget och Oxtorget. I området finns även flera affärer, restauranger, caféer, teater, bio, hotell och annan service.
Växjö är en del av sydosttriangeln
I västra Växjö ligger köpcentren Samarkand, Västerport och I11 och nordost om centrum ligger Norremark.
Innehåll |
Historia
Växjö har vuxit fram ur marknadsplatsen i det gamla "smålandet" Värend vid sjön där vägarna strålade samman (vägsjö). Enligt Siegfridslegenden kom den engelske missionären Sigfrid som den förste kristne budbäraren till Sverige och byggde den allra första biskopskyrkan i Sverige i Växjö. Denna legend bidrog till att Växjö år 1170 blev biskopssäte och att staden drog till sig stora pilgrimsskaror. Staden fick sina stadsrättigheter 13 februari 1342 av konung Magnus Eriksson. Redan på 1000-talet vet man att en "stad" fanns på platsen. Stad i denna betydelsen var dock förmodligen inte stad enligt senare tids juridiska och administrativa betydelse utan betydde förmodligen bara att det var en plats där det bodde folk. "Stad" betyder plats (jämför danska sted och ord som stadfästa, eldstad m.m.). Medeltidens Växjö var i likhet med de flesta svenska städerna vid den här tiden troligtvis ingen särskilt stor stad, utan mer en samling handfull gårdar vilka låg i ett lättförsvarat läge omgivet av höjder som Östrabo och Staglabacken. Befolkningen som bodde där året om var troligtvis inte fler än något hundratal, undantaget på vintern vid Seffradsmäss (Sigfridsmarknaden) då sjöarna frös till så att bönderna kunde åka in med sina varor och göra affärer.
Under 1400-talet byggdes Kronobergs slott strax utanför staden som en befästning åt biskopen i Växjö stift. Genom stadens läge vid handelslederna och insjöarna som skapade en riklig frakt på Helgasjön samt gränsläget, fick Kronobergs slott en viktig försvarsfunktion för att försvara staden från norr. Det är samma slott som har givit namn åt Kronobergs län, som Växjö alltsedan länet instiftades varit residensstad för. Söder byggdes Bergkvara slott som då var ett försvarsfort riktade mot anfallsstyrkor från söder, det vill säga mot Danmark.
På grund av sitt utsatta läge vid den gamla gränsen till Danmark har Växjö ofta blivit utsatt för härjningar, bl.a. 1276, 1570 och 1612. Men läget har också givit staden en viktig roll när det gäller gränshandeln. Staden har brunnit upprepade gånger, 1799, 1838 och 1843. Stadsplanen är av 1600-talets rutnätssnitt. Efter den senaste branden 1843 växte en av Nordens mest helgjutna stadsmiljöer i empirestil fram, som dock till större delen utplånades under 1960- och 1970-talens rivningar.
Staden förblev länge en ganska liten stad under den inledande industrialismen på 1800-talet och stadsgränserna höll sig inom rutnätsplanen. Staden blev 1865 anknutet till järnvägen mot Alvesta, men drabbades hårt av det sena 1800-talets nödår som satte fart på utvandringen. Medan Jönköping växte fram som en ledande industristad där folkrörelserna kom att få stor betydelse, ansågs Växjö under en riksdagsdebatt på 1890-talet andligt vara en del av "det mörkaste Småland".
Det var under senare 1900-talet som Växjös utveckling skulle ta fart. År 1967 beslöts det att Växjö skulle bli en filialort till Lunds universitet. Utvecklingen mot en fullskalig universitetsort tog fart och år 1999 blev Växjö universitet invigt.
Bränder
Växjö stad har brunnit vid tolv tillfällen. Bränderna har påverkat hur staden har byggts upp och fått för utseende. Främst bränderna 1658 och 1843 som har präglat staden.
Branden 1658 ödelade större delen av staden väster om Guldsmedsbäcken. Lantmätare Hans Ruuth fick i uppdrag att reglera den förstörda staden och detta ledde till 1658 års rutnätsplan. Branden 1843, var även den en katastrof. Hela 80 av stadens gårdar brann ner och över 1000 personer blev utan hem. Det var bara ett fåtal kvarter utefter Sandgärdsgatan, väster om Båtsmansområdet, som klarade sig. Bebyggelsen kring kyrkan och biskopskvarteret och några enstaka byggnader i stadens utkant undgick också branden.
Stadsdelar
Industri och näring
Växjö är residensstad och förvaltningscentrum, med länsstyrelse, stift, vattendomstol med mera. Undervisningssektorn skapar många arbetstillfällen upp till och med universitetsnivå.
Växjö ligger i ett skogslän och det faller sig därför naturligt att skogen länge har varit basnäringen vad gäller näringslivet här. Bland annat så har Södra Skogsägarna sitt huvudkontor i Staden. Men efterhand så har skogsnäringen starka ställning ersatts av andra näringar såsom maskin- och elektroteknik. Men Växjö är också en handelsstad med många butiker och stormarknader och de stora kedjorna har stora centrallager strax utanför tätorten.
I början av 1900-talet förlades Kronobergs regemente, som tidigare vapenövats på Kronobergshed, till kaserner i Växjö. Regementet tillfördes under 1960-talet sitt nya skjutfält i Kosta. Grundutbildningen av värnpliktiga upphörde dock i början av 1990-talet, och år 1997 lades regementet ner i sin helhet. Numera huserar företag i de gamla kasernerna och området håller på att utvecklas till ett modernt handelsområde. Nära regementet finns en rondell med en vaktkur och militärcykel i mitten som påminner om områdets historia.
SPCS, Scandinavian PC Systems, startades i Växjö (1983), liksom spel-företaget Boss Media (1999).
En stor del av Växjös energibehov tillgodoses genom fjärrvärme från kraftvärmeverket Sandviksverket.
Kultur och sevärdheter
|
|
Kyrkor och församlingar
Svenska Kyrkan i Växjö kommun är indelad i 25 församlingar, varav 5 ligger i Växjö.[5]
- Skogslyckans församling
- Teleborgs församling
- Växjö domkyrkoförsamling
- Växjö Maria församling
- Öjaby församling
Ett stort antal frikyrkor finns representerade i Växjö. Störst av dessa är Ulriksbergskyrkan, Missionskyrkan och Sankt Mikaels Församling.
Kommunikationer
I centrala Växjö ligger stadens järnvägsstation och resecentrum. Stationen har två spår, ingår i Kust till Kust-banan och har även goda förbindelser med Skåne och Köpenhamn. Länstrafiken Kronoberg administrerar ett bussnät som utgår från resecentrum och täcker hela länet. Swebus och Svenska buss trafikerar linjer som passerar Växjö. Strax utanför Växjö ligger Smaland Airport, som är Växjös flygplats. Flygplatsen trafikeras reguljärt av Skyways, Flysmaland och Ryanair till destinationerna Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Visby, Berlin(Tyskland) och Düsseldorf-Weeze(Tyskland).[6] Dessutom finns säsongsvis flera charterlinjer som avgår från flygplatsen.
Idrott
Växjö är både nationellt och internationellt känd som idrottsstad. Många idrottsprofiler och lag har genom åren satt staden på kartan med SM-guld inom bl a fotboll, orientering, friidrott och tennis och internationella framgångar inom bl a friidrott, orientering, bilsport, Ju-jutsu och tennis. Carolina Klüft — olympia-, världs- och europamästarinna i sjukamp — tävlar för IFK Växjö. Idag finns idrott på såväl elit- som folkrörelsenivå. Flera skolor i Växjö erbjuder utbildningar med idrottsprofil, och Växjö universitet har utbildningsprogram mot Coaching och Sport Management.[7] De bedriver dessutom idrottrelaterad forskning.[8]
Klubbar och föreningar
- Växjö Lakers Hockey - ishockeyklubb
- Östers IF - fotbollsklubb
- IFK Växjö - friidrottsförening
- Växjö OK - orienteringsklubb
- Växjö IBK - innebandyklubb
- Växjö Norra IF - fotbollsklubb
- Växjö BK - fotbollsklubb
- Sandsbro AIK - fotbollsklubb
- Växjö CK - curlingklubb
- Växjö TS - tennisförening
- Växjö konståkningsklubb
- Växjö Titans - kampsportsklubb
- Växjö HF - handbollsförening
- Växjö RK - Växjö Ridklubb - ridsportförening
- Växjö SS - Växjö Simsällskap - simförening
- Växjö Ju-jutsuklubb - Kamsport/budo/självförsvar
- Hovsaga AIF - Fotboll/innebandy/handboll/pingisklubb
- Theleborgs Ryttarsällskap - ridsportförening och ridskola
- Dackegymnasterna - gymnastikförening
- BTKFrej - pingis klubb
- Växjö SK - schackklubb
Idrottsanläggningar
- Värendsvallen
- Växjö ishall
- Växjö Tipshall
- Strandbjörkshallen
- Torparängen
- Sandavi idrottsplats
- Teleborgshallen
- Hovshaga sporthall
- Olympen
- Hagavallen
Utbildning
Växjö kallades tidigare för "stifts- och skolstad" med en skola i direkt anslutning till domkyrkan där pojkar kunde få grundläggande utbildning i läsning och skrivning utanför hemmet och på en något högre nivå. Utöver rena yrkesutbildningar till lärare och sjuksköterskor på de olika seminarierna, Norra, Östra respektive Västra seminariet, så har staden haft riksutbildning för döva flickor på en internatskola på gymnasienivå och "Statens skola för nyblinda vuxna" startade där.
Grundskolor
|
|
|
Gymnasieskolor
I staden finns följande gymnasieskolor[10].
|
|
Högre utbildning
- Växjö universitet
- Polisutbildning (uppdragsutbildning vid Växjö universitet) [11]
Vuxenutbildning
Dagstidningar och lokala medier
Kända personer från Växjö
Se även
Växjös stadsbusslinjenät
Växjö - Wikitravel
Referenser
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
- ↑ Statistik från Statistiska Centralbyrån
- ↑ Kartbild över centrala Växjö, Google Maps
- ↑ http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx?id=1599 Växjö kommun, Folkmängd i Växjös stadsdelar
- ↑ Svenska Kyrkan i Växjö
- ↑ Smaland airport
- ↑ http://www.vxu.se/iped/utb/program/coaching.xml Växjö universitet, Programmet för Coaching och Sport Management
- ↑ http://www.vxu.se/iped/forskn/projekt/idrottsforskning.xml Växjo universitet, Strategisk satsning på idrottsrelaterad forskning
- ↑ http://www.skolweb.vaxjo.se/ Växjö skolwebb
- ↑ http://www.vaxjo.se/vaxjo_templates/Page.aspx?id=368 Växjö kommun Barn & Utbildning
- ↑ http://druvek.vxu.se/utb/program.lasso?ID=PR1027 Polisutbildning vid VXU
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Växjö
 Växjö kommun i Kronobergs län i Sverige |
|
||||||||||
