1904

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Händelser

• 10 januari - Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld återvänder till Stockholm.
• 17 januari - Anton Tjechovs Körsbärsträdgården har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva.
• 29 januari - Den svenska idrottsklubben Västerås SK grundas.
• 30 januari - Den första fasta biografen i Stockholm öppnas i Blancheteatern vid Hamngatan.
• 8 februari - Utan krigsförklaring angriper Japan den ryska Fjärranösternflottan vid i Port Arthur. Detta blir inledningen till det rysk-japanska kriget.
• 20 februari - De båda studenterna vid Göteborgs högskola Fritiof Palmér och Signe Garling deklarerar via en annons i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning att de har ingått ett så kallat "samvetsäktenskap" (samboförhållande). Händelsen blir en skandal som följs av en intensiv pressdebatt och högskolans myndigheter ingriper mot kontrahenterna.
• 23 februari - USA betalar 10 miljoner USD för kontrollen av Panamakanalens zon.
• 24 februari - På grund av rysk-japanska krigets utbrott (8 februari) företas mobiliseringar på Gotland.
• 16 mars - Sverige ansluter sig till Bernkonventionen om upphovsrättsligt skydd för konstnärliga och litterära verk.
• 25 mars - Den svenska Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF) bildas.
• 4 april - Ett sjuttiotal rösträttsmöten hålls runt om i Sverige.
• 8 april - Entente Cordiale - en allians som bland annat delar upp de olika intresseområdena i Asien och Afrika - undertecknas av Storbritannien och Frankrike.
• 18 april - August Strindberg och Harriet Bosse skiljer sig.
• 1 maj - Slaget vid Yalufloden utkämpas under rysk-japanska kriget 1904-1905.
• 4 maj - Sveriges riksdag beslutar om en läroverksreform som från 1905 delar upp det svenska läroverkssystemet i stadierna "realskola" och "gymnasium" . Kvinnor får rätt till underordnade befattningar i statens samskolor.
• 8 maj - Filmen Det stora tågrånet, världens första västernfilm, har svensk premiär.
• 28 juni - 700 nordiska utvandrare, bland dem 70 svenskar, drunknar när ångaren Norge går på grund och sjunker i hårt väder utanför Skottland.
• 1 juli - Svenska AB Gas-accumulator (AGA) bildas med Gustaf Dalén som direktör.
• 14 juli - Skalden Erik Axel Karlfeldt inväljs i Svenska Akademien.
• 16 juli - Sveriges första ubåt, Hajen, sjösätts på Galärvarvet i Stockholm.
• 6 augusti - Hästspårvagnarna försvinner från Stockholm.
• 18 augusti - Sågverksarbetare i Sörvik, Dalarna, avskedas och vräks från sina bostäder för att de tillhör en fackförening och vägrar gå med på lönesänkning.
• 19 augusti - Stockholmsdirektören Karl Fredrik Lundin skadas svårt när världens första dokumenterade brevbomb exploderar i händerna på honom. Bomben har konstruerats av den svenske ingenjören Martin Ekenberg.
• 24 augusti - Ballongfararen Salomon August Andrée och hans medhjälpare Nils Strindberg och Gustav Frenkel dödförklaras.
• 7 september - En brittisk militärexpedition invaderar Tibet.
• 4 oktober - Den svenska idrottsklubben IFK Göteborg bildas.
• 17 oktober - Allmänna valmansförbundet (AVF) i Sverige bildas genom sammanslagning av den svenska riksdagens tre högergrupper, så att dessa kan organiseras bättre mot arbetarrörelsen. Fredrik Östberg är ordförande, men förbundet domineras av Arvid Lindman, ledare för andrakammarhögern, och Ernst Trygger, ledare för förstakammarhögern.
• 4 oktober - Fotbollsklubben IFK Göteborg grundas.
• 23 oktober - Ett jordskalv inträffar i Bohuslän och södra Norge, vilket är det värsta i Sverige på tusen år och har gått till historien som Oslofjordskalvet.
• 27 oktober - USA:s och möjligen världens största tunnelbana öppnas i New York.
• November - Den svenska socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris utkommer med sitt första nummer.

Okänt datum

• Fotbollsklubben IF Elfsborg grundas.
• Erik Gustaf Boströms rösträttsförslag förkastas av den svenska riksdagen.
• Anders Österlings första diktsamling utkommer.
• Under året postas 48.671.400 vykort i Sverige, vilket är cirka tio per invånare.
• Vid en konflikt vid Norrköpings spårvägar sätter man in strejkbrytare, vilket leder till kravaller och hårda domar mot arbetarna.
• Sveriges statsminister Erik Gustaf Boström formulerar sina "lydrikespunkter" som Sveriges krav för ett självständigt norskt konsulatsväsende, sedan förhandlingarna strandat.
• Stockholms Tjänarinneförening bildas.
• Luleå stift bildas genom en utbrytning från Härnösands stift, samtidigt som Kalmar stift dras in.
• Den statliga svenska egnahemskommittén avger sitt betänkande. Statliga egnahemslån införs, varvid staten lånar ut tio miljoner på fem år till självständiga småjordbruk. Lantarbetarbefolkningen skall på detta sätt ges bättre villkor och fås att stanna i hemlandet.
• Svenska farmaceutförbundet bildas.
• Svenska Fotbollförbundet och Svenska gymnastikförbundet bildas.
• En biltävling Stockholm-Uppsala anordnas.
• En internationell konvention om bekämpning av pest, kolera och gula febern antas.
• Världens äldsta inspelade intervju genomförs då den 94-årige skomakaren Peter Wickblom intervjuas om sin utvandring till USA 1846.
• Stockholm delas in i överlärardistrikt med en överlärare i varje skola.

Födda

• 8 januari - Karl Brandt, Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram.
• 14 januari - Cecil Beaton, brittisk fotograf.
• 18 januari - Cary Grant, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 22 januari
  • Lillemor Biörnstad, svensk skådespelare.
  • George Balanchine, rysk koreograf.
• 2 februari - Helen Rose, amerikansk kostymör.
• 3 februari - Luigi Dallapiccola, italiensk tonsättare.
• 6 februari - Sam Leavitt, amerikansk filmfotograf.
• 14 februari - Hertta Kuusinen, finländsk politiker.
• 15 februari - Sten Looström, svensk skådespelare.
• 16 februari - Joseph Bühler, tysk nazistisk politiker.
• 20 februari
  • Herbert Brownell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1953-1957.
  • Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964-1980.
• 27 februari - James T. Farrell, amerikansk författare.
• 28 februari - Sven Svensson, svensk hemmansägare och politiker (högern).
• 29 februari
  • Jimmy Dorsey, amerikansk orkesterledare.
  • Helmer Grundström, svensk författare.
• 1 mars - Glenn Miller, amerikansk orkesterledare och arrangör.
• 5 mars - Karl Rahner, tysk katolsk teolog.
• 7 mars - Reinhard Heydrich, nazistisk politiker, SS-general (SS-Obergruppenführer).
• 11 mars
  • Linnéa Edgren, svensk skådespelare.
  • Albrecht von Hagen, tysk jurist och motståndskämpe.
• 23 mars - Joan Crawford, amerikansk skådespelare.
• 24 mars - Anna Lindahl, svensk skådespelare.
• 1 april - Holger Löwenadler, svensk skådespelare.
• 2 april - Karl-Ragnar Gierow, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare.
• 4 april
  • Arne Hülphers, svensk musikdirektör, kapellmästare och pianist.
  • Walter J. Kohler, Jr., amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Wisconsin 1951-1957.
• 6 april - Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, förbundskansler 1966-1969.
• 7 april - Ralph Bunche, amerikansk diplomat, nobelpristagare.
• 8 april - Yves Congar, fransk romersk-katolsk präst, dominikan, teolog, kardinal.
• 12 april - Glen H. Taylor, amerikansk politiker, senator 1945-1951.
• 14 april - Sir John Gielgud, brittisk skådespelare.
• 15 april - Arshile Gorky, amerikansk-armenisk konstnär.
• 19 april - Hildur Lindberg, svensk skådespelare.
• 20 april - Bob Bartlett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959-1968.
• 21 april - Odilo Globocnik, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer.
• 22 april - Robert Oppenheimer, amerikansk kärnfysiker, ledare för atombombsprojektet.
• 24 april - Willem de Kooning, nederländsk konstnär, målare.
• 27 april - Emy Owandner, svensk skådespelare och operettsångerska.
• 30 april - Willi Mentz, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 6 maj - Harry Martinson, författare, nobelpristagare i litteratur 1974.
• 11 maj - Salvador Dali, spansk målare.
• 13 maj - Eric Andersson, svensk kompositör, sångtextförfattare, kapellmästare och ackompanjatör.
• 17 maj - Jean Gabin, fransk skådespelare.
• 21 maj - Fats Waller, amerikansk jazzpianist.
• 22 maj - Anne de Vries, nederländsk författare.
• 26 maj - George Formby, brittisk sångare, musiker, skådespelare och komiker.
• 2 juni - Johnny Weissmuller, amerikansk simmare och skådespelare – Tarzan.
• 14 juni - Gösta Grip, svensk skådespelare.
• 15 juni - Gösta Terserus, svensk teaterskolledare och skådespelare.
• 19 juni - Lars Madsén, svensk författare, regissör och reporter i radio och TV.
• 25 juni - Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman.
• 26 juni - Peter Lorre, ungersk-amerikansk skådespelare.
• 30 juni - Bibi Lindström, svensk filmarkitekt, scenograf, regissör och manusförfattare.
• 1 juli - Herman Zetterberg, svensk socialdemokratisk politiker, justitieminister 1945-1957.
• 2 juli - Erik Lundin, schackspelare
• 10 juli - Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.
• 12 juli - Pablo Neruda, chilensk poet, nobelpristagare.
• 14 juli - Isaac Bashevis Singer, polsk-amerikansk författare, nobelpristagare.
• 16 juli - Leo-Jozef Suenens, belgisk ärkebiskop och kardinal.
• 19 juli - Vera Schmiterlöw, svensk skådespelare.
• 24 juli - Harry Hasso, svensk regissör, fotograf och skådespelare.
• 27 juli - Anton Dolin, brittisk balettdansör och koreograf.
• 28 juli - Pavel Tjerenkov, rysk fysiker, nobelpristagare.
• 9 augusti - Hasso von Boehmer, tysk överstelöjtnant.
• 14 augusti - Erik Zetterström, svensk författare känd under signaturen Kar de Mumma.
• 16 augusti - Wendell M Stanley, amerikansk kemist, nobelpristagare.
• 20 augusti - Gustav Sandgren, svensk författare.
• 21 augusti - Count Basie, amerikansk jazzmusiker, orkesterledare.
• 22 augusti - Deng Xiaoping, kinesisk politiker, ledare 1976-1997.
• 23 augusti - William Primrose, brittisk violast.
• 29 augusti - Werner Forssmann, tysk läkare, nobelpristagare.
• 2 september - Set Svanholm, svensk hovsångare och operachef.
• 17 september - Frederick Ashton, brittisk balettdansör och koreograf.
• 21 september - Birgit Chenon, svensk skådespelare.
• 1 oktober - A.K. Gopalan, indisk politiker.
• 2 oktober - Graham Greene, brittisk författare.
• 5 oktober - Greta Wassberg, svensk sångare.
• 6 oktober - Folmar Blangsted, dansk-amerikansk filmregissör, klippare och manusförfattare.
• 16 oktober
  • Björn Berglund, svensk skådespelare och vissångare.
  • Eivor Wallin, svensk politiker (socialdemokrat).
• 17 oktober - Josef Klehr, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
• 18 oktober - Nils Gustafsson, svensk musiker (violin).
• 20 oktober - Anna Neagle, brittisk skådespelare.
• 22 oktober - Constance Bennett, amerikansk skådespelare.
• 24 oktober - Moss Hart, amerikansk dramatiker, manusförfattare och regissör.
• 27 oktober - Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano).
• 30 oktober - Neil H. McElroy, amerikansk affärsman och politiker, USA:s försvarsminister 1957-1959.
• 9 november - Viktor Brack, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare.
• 12 november - Jacques Tourneur, fransk filmregissör.
• 13 november - Peter Yorck von Wartenburg, tysk jurist och motståndskämpe.
• 14 november - Dick Powell, amerikansk skådespelare och sångare.
• 19 november
  • Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
  • Nathan Freudenthal Leopold, Jr., amerikansk brottsling.
• 20 november - Henri-Georges Clouzot, fransk regissör, manusförfattare och producent.
• 21 november - Coleman Hawkins, amerikansk jazzsaxofonist.
• 22 november - Louis Néel, fransk fysiker, nobelpristagare.
• 28 november - James Eastland, amerikansk politiker, senator 1941 och 1943-1978.
• 30 november - Clyfford Still, amerikansk konstnär.
• 14 december - Ernfrid Ahlin, svensk kompositör och musikförläggare.
• 15 december - Gunnar Hägglöf, svenskt statsråd, Sveriges första FN-ambassadör.
• 17 december - Bernard Lonergan, kanadensisk jesuit och religionsfilosof.
• 19 december - B.T. Ranadive, indisk politiker och fackföreningsman.

Avlidna

• 9 januari - Charles Foster, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1891-1893.
• 22 januari - Laura Vicuña, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.
• 12 februari - Antonio Labriola, italiensk marxist.
• 17 mars - Gideon C. Moody, amerikansk republikansk politiker, senator 1889-1891.
• 23 mars - Helge Åkeson, pacifist och baptistpredikant, grundare av Fribaptistsamfundet.
• 24 mars - Edwin Arnold, engelsk skald och orientalist.
• 1 maj - Antonín Dvořák, tjeckisk tonsättare.
• 10 maj - Henry Morton Stanley, skotsk journalist, fann Livingstone.
• 11 juni - Claes Theodor Odhner, svensk riksarkivarie.
• 16 juni - Eugen Schauman, finländsk student och aktivist.
• 17 juni - Nikolaj Bobrikov, rysk militär och politiker, generalguvernör i Finland 1898-1904 (mördad).
• 3 juli - Theodor Herzl, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.
• 5 juli - Abaj Qunanbajuly, kazakisk poet, kompositör och filosof.
• 15 juli - Anton Tjechov, rysk författare.
• 16 juli - Carl Fredric von Sydow, svensk apotekare och riksdagspolitiker.
• 4 augusti - James T. Lewis, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1864-1866.
• 24 september - Niels Ryberg Finsen, dansk läkare, nobelpristagare.
• 30 september - George Frisbie Hoar, amerikansk republikansk politiker, senator 1877-1904.
• 4 oktober - Frédéric Bartholdi, fransk skulptör – Frihetsgudinnan.
• 24 november - Christopher Dresser, brittisk designer.
• 21 december - George Laird Shoup, amerikansk republikansk politiker, senator 1890-1901.
• 28 december - Otto Intze, tysk vattenbyggnadsingenjör.

Nobelpris

• Fysik - Lord Rayleigh, Storbritannien
• Kemi - Sir William Ramsay, Storbritannien
• Medicin - Ivan Pavlov, Ryssland
• Litteratur
  • Frédéric Mistral, Frankrike
  • José Echegaray, Spanien
• Fred - Institutet för internationell rätt