Frihetsgudinnan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Frihetsgudinnana
Världsarv nr 307
Frihetsgudinnan i New York
Plats Liberty Island, Manhattan Borough, New York City, State of New York
Land Mall:Landsdata USA USA
Geografiskt läge 40°41′22″N 74°02′41″V / 40.68944, -74.04472 (Frihetsgudinnan)Koordinater: 40°41′22″N 74°02′41″V / 40.68944, -74.04472 (Frihetsgudinnan)
Typ Kulturarv
Kriterium i, vi
Regionb Europa och Nordamerika

Inskriptionshistorik

Inskrivet 1984
Världsarvskommitténs 8:e möte

a Officiellt namn översatt till svenska
b Enligt Unescos indelning

Frihetsgudinnan (engelska Statue of Liberty, "frihetsstatyn"), med det formella namnet Liberty Enlightening the World ("friheten upplyser världen"), är en staty på Liberty Island i New Yorks och New Jerseys hamn. Ön ägs av New York men ligger i New Jerseys del av New Yorks hamn. Frihetsgudinnan är ett av New Yorks och USA:s kännetecken samt besöks årligen av miljontals turister.

Frihetsgudinnan invigdes den 28 oktober 1886 och var en gåva till USA:s folk från "det franska folket", som en symbol för att fira hundraårsminnet av USA:s självständighet. USA stod för grunden och sockeln medan Frankrike stod för själva statyn. Genom åren har statyn även kommit att symbolisera frihet och demokrati.

Statyn ritades av skulptören Frederic Bartholdi och är utförd i kopparplåt över en järnstomme. Stommen designades av ingenjören Gustave Eiffel (konstruktör av Eiffeltornet). Sockeln ritades av den amerikanske arkitekten Richard Morris Hunt.

Statyn föreställer en kvinna, och anspelar på gudinnan i romersk mytologi Libertas, med en strålande krona, iklädd fotsid dräkt och slaveriets kedjor under fötterna. Högra handen håller en fackla rest mot skyn och vänster hand en tavla med inskriften "July IV MDCCLXXVI", det vill säga 4 juli 1776 - dagen då de engelska kolonierna i Amerika deklarerade sin frihet från Storbritannien, vilket lade grunden för landet USA. Statyn mäter 46 meter och är placerad på en 47 meter hög sockel av huggen sten. Från marken till facklan blir den mer än 93 meter. Näsan är 120 centimeter lång. Juni 1885 anlände statyn till New York i 350 delar, nerpackade i 214 lådor och det tog fyra månader att montera statyn. Åren 1984-1986 undergick statyns övre kroppsdel reparationer.

En mindre upplaga av frihetsgudinnan finns i Paris och ännu en version, något större än den franska, står sedan år 2000 i Tokyo. Det finns även en replika i Las Vegas vid New York-New York (hotell & kasino) som är ungefär hälften så stor som originalet.

Innehåll

Symbolik

Den ursprungliga facklan, ersatt 1986

Det klassiska utseendet (romersk stola, sandaler, ansiktsuttrycket) härrör från Libertas, frihetens gudinna för slaveri, förtryck och tyranni i det antika Rom. Hennes högra fot befinner sig i rörelse. Denna symbol för frihet står inte stilla och sett från hamnen är den i rörelse framåt eftersom hennes vänstra foten trampar på brutna bojor vid hennes fötter som en symbol för USA: s önskan att bli fri från förtryck och tyranni.[1] Det har sedan 1940-talet hävdats att de sju pikarna på kronan symboliserar de sju haven och de sju kontinenterna.[2] Hennes fackla betyder upplysning. Tavlan i hennes hand representerar kunskap och visar datumet för USA:s självständighetsförklaring i romerska siffror, July IV, MDCCLXXVI.

Det generella utseendet på statyns huvud liknar den romerska solguden Apollons eller den grekiska sol-guden Helios som de visas på en antik marmortavla (finns idag på the Archaeological Museum of Corinth på Korinth i Grekland) - Apollo representerades som en solgud med en liknande dräkt och en "utstrålande krona" med de sju pikarna på huvudet. Den antika kolossen på Rhodos, ett av de sju underverken i den antika världen, var en staty av Helios med en utstrålande krona. Kolossen nämns i sången "The New Colossus" från 1883 av Emma Lazarus. Lazarus dikt blev senare ingraverad på en minnestavla av brons som monterades inuti Frihetsgudinnan år 1903.

Statyn, även känd som "Miss Liberty" och "Lady Liberty", har blivit en symbol för frihet och republikanism. Det finns en version av statyn i Frankrike som USA gett i gengäld.

Hopp från statyn

Klockan 02:45 den 2 februari 1912 utförde "kyrktornsarbetaren" Fredrik R. Law ett så kallat BASE-jump från observationsplattformen runt facklan. Det skedde med tillstånd av arméns befälhavare som skötte öns administrering. The New York Times rapporterade att han "föll handlöst hela sjuttiofem feet [23 m] utan att fallskärmen visade något som helst tecken på att öppna sig", men sedan steg han graciöst nedåt, landade hårt och haltade iväg.[3]

Det första självmordet skedde den 13 maj 1929. The Times rapporterade om ett vittne som sa att mannen, senare identifierades som Ralph Gleason, kravlade ut genom ett av fönstren i kronan, vände som om som för att återvända, "tycktes glida" och "for nedåt, studsade av bröstet på statyn i dödsstörtningen". Gleason dog när han landade på en gräsbit vid foten av statyn bara någon meter (a few feet) från en arbetare som höll på att klippa gräset.[4]

Den 23 augusti 2001 fastnade den franska stuntmannen Thierry Devaux i statyns fackla och blev hängande där. Detta skedde när han olovligt försökte "parasaila" till monumentet för att därefter göra ett Bungyjump från statyn. Han blev inte skadad men blev åklagad för fyra brott olika brott inklusive intrång.[1]

Nya facklan

En ny fackla ersatte den ursprungliga år 1986, som inte ansågs möjlig att reparera på grund av de omfattande ändringarna 1916. Facklan från 1886 finns nu i monumentets museum. Den nya facklans "låga" är täckt av guld på utsidan och belyses med lampor på den omgivande plattformen.

Kopparns ursprung

Historiska uppgifter nämner inte källan till den koppar som använts i Frihetsgudinnan. I byn Visnes i kommunen Karmøy i Norge, finns en "tradition" som säger att kopparn kom från den franskägda gruvan Visnes Mine.[5][6] Malm från gruvan, raffinerat i Frankrike och Belgien, var en viktig källa till europeisk koppar i slutet av 1800-talet. År 1985 använde Bell Labs spektrografisk emission för att jämföra kopparprover från Visnes Mine och från Frihetsgudinnan. Man upptäckte då att spektrumet för orenheter var mycket likartade och drog slutsatsen att dessa bevis talade starkt för ett norskt ursprung av kopparn. Andra källor säger att koppar utvunnits i Nizjnij Tagil.[7] Kopparplattorna skapades av Gaget-Gauthier-företaget och formades i the Ateliers Mesureur i västra Paris 1878. Finansiering för kopparn hade Pierre-Eugène Secretan stått för.

Externa länkar

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)


Noter

  1. Fun Facts
  2. USIA. ”Portrait of the USA: The Statue of Liberty”. http://usinfo.state.gov/infousa/life/symbceleb/statue_liberty.html. Läst 2006-05-29. 
  3. "Parachute Leap Off Statue of Liberty; Steeplejack Had First Thought of Jumping Off the Singer Building. Steers With His Arms And Lands Safely on Stone Coping 30 feet from Water's Edge—He Won't Talk About It." The New York Times, February 3, 1912, p. 4
  4. "Youth Plunges Off Statue of Liberty Crown, 200 Feet High, in First Suicide at That Spot." The New York Times, May 14, 1929, p. 1
  5. ”Karmøy Kommune”. http://www.gonorway.no/norway/township.php?ID=7635f8113ab4aa0. Läst 2006-05-29.  (Tourism website) "Visnes Mining Museum: The copper mines at Visnes were in operation until as recently as 1972. The copper for the Statue of Liberty in New York was extracted here."
  6. Copper Development Association. ”Copper Facts”. http://www.copper.org/education/c-facts/c-liberty.html. Läst 2006-05-29.  A U. S. copper industry website. "The Statue of Liberty contains 179,000 pounds of copper. It came from the Visnes copper mines on Karmoy Island near Stavanger, Norway, and was fabricated by French artisans."
  7. ”Statue of Liberty Made of Russian Copper?”. http://www.russianamericanbusiness.org/EN/web_CONTENT/articles/2005.01.20/group_05/2_articl/articl.shtml. 


Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Statue of Liberty, 3 maj 2009.

Personliga verktyg