Karl Rahner

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Genväg:
WP:SSK
Stilguide Wikipedia-logo.png

Innehåll

Formatering

Struktur

Länkar

När flera olika saker, personer, platser eller företeelser har samma namn bör dessa i allmänhet få varsin sida i uppslagsverket. För att skilja dem åt, förses alla eller alla utom en av dessa artiklar med ett särskiljningstillägg i namnet. Särskiljningstillägget är oftast ett ord inom parentes, men kan också vara ett geografiskt namn efter ett kommatecken. De olika betydelserna listas sedan antingen högst upp i artikeln under grundordet eller på en separat förgreningssida.

Innehåll

En artikel om alla betydelserna

Om de olika betydelserna är mycket nära besläktade kan det finnas fördelar med att beskriva dem i en enda artikel, men om artikeln börjar likna flera kortare artiklar staplade på varandra bör den förmodligen delas upp, eftersom överdriven sammanklumpning strular till systemet med wikilänkar, kategorier och interwikilänkar.

Särskiljande namngivning

Se även Rilpedia:Namngivning för andra aspekter på artikelnamngivning.

När en namnkollision uppstått och två olika artiklar aspirerar på samma namn, används ett ord eller uttryck inom parentes efter uppslagsordet för att särskilja dem. Uttrycket brukar vara sådant att det passar att sätta "är/var en/ett" mellan uppslagsordet och uttrycket. Exempel: Venus (planet) och Venus (gudinna). För vissa artiklar är det lämpligare att ange inom vilket ämnesområde begreppet används. Exempel: Familj (biologi). För att slippa läsa denna parentes i andra artiklar som länkar till artikeln med det något krångliga namnet, kan man kapa bort den i löpande text. Exempel: ''[[Körkarlen (film)|]]'' (notera "|"-tecknet sist) kommer att synas som Körkarlen. Dessa tillägg ska användas endast när en namnkonflikt är ett faktum. Andra kommer att chansa på vad en artikel heter, både när de söker efter en artikel att läsa och när de länkar ord i andra artiklar som de skriver, varför det alltid först ska finnas en artikel under grundformen.

Kommatecken för att avskilja särskiljningsledet

Geografiska företeelser av samma typ med samma namn har tidigare särskiljts från varandra med ett kommatecken mellan uppslagsord och särskiljningsled. Exempel: Cambridge, Massachusetts. Numera förekommer det även att parentes sätts runt särskiljningsledet istället, som för andra typer av artiklar. Exempel: Mérida (Mexiko). Det råder delade meningar om vilken variant som ska rekommenderas. Som särskiljningsled används stadsnamn, länsnamn, delstatsnamn, nationsnamn eller liknande. På samma sätt som ovan, görs detta enbart när det finns flera artiklar som konkurrerar om samma namn.

Använd dubbla specificeringar när det behövs

När flera personer med samma namn även har samma yrke eller när två filmer har samma titel kan man behöva gå ifrån de vanliga specificeringstilläggen, alternativt kombinera dem. Filmer, böcker och liknande som har samma titel kan till exemel få ett tillägg av ett årtal. Exempel: Hotet (1987) och Hotet (2004). Ibland behöver man kombinera tillägg av "(film)" följt av kommatecken och årtal för att särskilja och förtydliga namn på artiklar. Exempel: En midsommarnattsdröm handlar om pjäsen, och två filmer har fått heta En midsommarnattsdröm (film, 1935) och En midsommarnattsdröm (film, 1999).

Organisationer, politiska partier med mera

Vad gäller organisationer av olika slag som bär samma namn, råder delade meningar om huruvida särskiljningen bör utformas med hänsyn till att det specificerande tillägget ofta har med geografi att göra, och alltså bör åtskiljas med kommatecken, eller om detta ska reserveras för renodlat geografiska företeelser. Dock har det blivit vanligare och vanligare att använda parentes även för denna typ av särskiljning. Partier särskiljs numera nästan alltid med parentes, till exempel Konservativa partiet (Storbritannien), medan studentnationer hittills har särskiljts med komma, till exempel Värmlands nation, Uppsala.

En dominerande betydelse kontra likvärdiga betydelser

Om en betydelse av uppslagsordet är mer naturlig enligt principen om minsta möjliga förvåning, så kan den med fördel läggas under huvudordet medan artiklarna för de andra betydelserna får ett särskiljande tillägg i namnen. Artikeln under själva uppslagsordet förses då med en hänvisning till de andra artiklarna högst upp, en s.k. topplänk. Vid fler än tre betydelser av uppslagsordet blir det otympligt att hänvisa till alla de enskilda artiklarna, och man bör då skapa en "förgreningsida" med namn på formen "huvudord (olika betydelser)" som listar alla olika betydelser och från huvudartikeln hänvisa till denna förgreningssida istället.

Om ingen betydelse självklart har företräde framför de andra, bör istället en sådan förgreningssida skapas under huvudordet och alla de egentliga artiklarna få ett särskiljande tillägg i namnen. I det fallet är det normalt inte nödvändigt med några topplänkar i de enskilda artiklarna.

Hänvisning via en topplänk

En topplänk (på engelska Wikipedia: hatnote) är en hänvisning till en annan artikel, som placeras överst i artikeln. Det finns flera så kallade förgreningsmallar som kan användas för att skapa topplänkar, men hänvisningen kan också skrivas för hand om man så önskar. I det senare fallet bör dock hänvisningen utseendemässigt utformas så att den liknar det som mallarna producerar. Här följer några exempel på hur topplänkar kan se ut:

i artikeln om cigarettmärket Camel

För musikgruppen Camel, se Camel (musikgrupp).

i artikeln om filmen I gult och blått

Singeln och låten med samma namn hittas på I gult och blått (singel)

i artikeln om den fornnordiska guden Balder

För andra betydelser, se Balder (olika betydelser).

i artikeln Svart låda

Den här artikeln handlar om teknik- och programmeringstermen "svart låda". För färdskrivaren på ett flygplan, se svarta lådan.

Observera att det i allmänhet inte är nödvändigt med topplänkar till någon annan artikel från en artikel som själv redan har ett särskiljningsled i sitt namn. Det är ytterst osannolikt att en läsare av misstag söker efter t ex Gustaf Sparre (talman) när denne önskar läsa om Gustaf Sparre (justitiestatsminister); och har därför inte heller någon nytta av att kunna komma direkt från den förra artikeln till den senare m h a en topplänk.

Förgreningssidor

Om det finns fler än tre betydelser av ett uppslagsord, eller om ingen av betydelserna självklart har företräde, används en förgreningssida som listar alla de olika betydelserna. Förgreningssidan kan läggas under själva uppslagsordet eller, om en betydelse dominerar och bör få företräde, under uppslagsordet med suffixet (olika betydelser).
Exempel:

En förgreningssida är ett slags vägskäl, som skickar läsaren vidare till den artikel han eller hon är ute efter. Dess huvudsakliga beståndsdel är en punktlista med betydelser av uppslagsordet, med länkar till artiklar för var och en av dessa. Vid länkarna finns i allmänhet kortfattad information som hjälper läsaren att hitta den artikel han eller hon sökte. Ibland kan någon betydelse ha en så kort förklaring att denna kan inrymmas på förgreningssidan, och man inte behöver länka vidare till någon annan artikel. En del användare tycker dock illa om detta, då de menar att sådana miniartiklar har en tendens att inte utvecklas.

Det förekommer även att rena ordboksdefinitioner av ett artikeluppslag ges på förgreningssidan. Detta kan vara ett sätt att använda i sådana fall där någon betydelse av ordet är av encyklopedisk karaktär medan någon annan betydelse inte är det.

Förgreningssidor förses med en mall längst ner på sidan. Den upplyser om vad det är för typ av sida och den placerar sidan i kategorin för förgreningssidor, Kategori:Förgreningssidor. {{förgrening}} ger:


Disambig gray.svg Det här är en förgreningssida, som består av en lista av olika betydelser av artikelnamnet. Om du kom hit via en wikilänk i en annan artikel, gå gärna tillbaka dit och korrigera länken så den pekar direkt på den sida som avses.


Länkar till förgreningssidor

Länkar som pekar på en förgreningssida leder inte direkt till den artikel som sökes. Det är därför bra att gå tillbaka till den sida som pekar på förgreningssidan, och korrigera den så den pekar direkt på den artikel som avses.

Alltid en sida under grundordet

Wikitekniken, som är Wikipedias tekniska bas, bygger till stor del på att skapa länkar mellan olika sidor. När sådana wikilänkar skapas, kommer de flesta att skriva in den enkla formen av namnet på det man länkar till. Den som skriver om månar kommer att länka till Amalthea i texten, inte till Amalthea (måne), och den som skriver om spansk historia kommer troligen att länka till Karl IV utan att tänka på att det funnits flera kungar som burit detta namn. Därför är den viktigaste principen, vad gäller att hantera artiklar vars ämne har samma namn, att alltid se till så det finns en sida under grundordet – antingen en artikel, eller en förgreningssida.

Principen är därför: Alla betydelser av ett ord ska gå att nå via wikilänkar från det enkla uppslagsordet. Som en konsekvens av detta följer: Skapa inte artiklar med särskiljningsled i titeln om artikel under det enkla uppslagsordet saknas. En av wikins basala idéer är att bygga ett nät av länkar. Genom att följa principen om att artiklar alltid ska gå att nås från det enkla uppslagsordet, skapar man ett väl strukturerat nät.

Vad gäller ortnamn har ofta särskiljningsledet givits i form av en större geografisk enhet efter ett komma, till exempel Cambridge, Massachusetts. Även i dessa fall gäller principen att det skall gå att nå en artikel via det enkla uppslagsordet, i detta fall Cambridge.

Inga särskiljningstillägg i onödan

Finns det bara en person som heter Sven Svensson, och denne är konstnär, finns det ingen anledning att lägga denne under [[Sven Svensson (konstnär)]]. Bara [[Sven Svensson]] duger utmärkt, inte minst med tanke på att andra kommer att länka till Sven Svensson i andra artiklar - de vet ju inte om någon lagt en artikel om honom under [[Sven Svensson (konstnär)]], [[Sven Svensson (bildkonstnär)]] eller något annat. Om det sedan dyker upp artiklar om flera personer med samma namn kan dessa lämpligen läggas på sidor som [[Sven Svensson (bonde)]], [[Sven Svensson (adelsman)]] och så vidare. Den person som är mest känd bör få huvudartikeln, och en förgreningssida som visar hur man kommer till övriga personer bör skapas under [[Sven Svensson (olika betydelser)]]. Om ingen Sven är mer känd än den andra bör förgreningssidan ligga under [[Sven Svensson]] och konstnären flyttas till [[Sven Svensson (konstnär)]].

Om man vet att det finns flera Sven Svensson redan innan man börjar skriva, kan det vara korrekt att placera artikeln under [[Sven Svensson (konstnär)]] på en gång. Förutsättningen är i så fall att man samtidigt skapar en förgreningssida under [[Sven Svensson]]. Annars kan man helt enkelt lägga artikeln på [[Sven Svensson]] ändå, och flytta artikeln först när behovet uppstår.

I något fall händer det också att [[Sven Svensson]] omdirigerar till [[Sven Svensson (olika betydelser)]]. Det är onödigt krångligt och gör att en stor andel länkar kommer att peka på en omdirigeringssida. Därför bör förgreningssidan flyttas till [[Sven Svensson]] om en sådan situation skulle uppstå.

Se även

Personliga verktyg