Registreringsskyltar i Sverige

Från Rilpedia

Version från den 26 april 2009 kl. 12.36 av Njaelkies Bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Svensk registreringsskylt av aktuell typ

Registreringsskyltar används till de flesta fordonstyper i Sverige. Sverige har landskoden S och ett bilregister som saknar regionsuppdelning. Svenska registreringsskyltar består vanligtvis av tre bokstäver följt av tre siffror.

Innehåll

Placering av skylt

Registreringsskylt måste finnas synlig på alla motorfordon som är registrerade för att färdas på allmän väg. De flesta fordon ska ha två skyltar, synliga framifrån respektive bakifrån. Släpfordon, motorcyklar, mopeder av klass I (även kallade "EU-mopeder"), snöskotrar och traktorer behöver endast ha en skylt. På traktorer skall denna skylt placeras framtill på fordonet, medan den på övriga skall placeras baktill. På den bakre skylten (på traktorer främre) måste dessutom finnas ett kontrollmärke (ibland även kallat skattemärke) på de flesta motorfordon, dock ej på moped klass I.


Bokstavsserier

Vid införandet av de nya registreringsskyltarna 1973 började man i princip från AAA 001 och fortsatte i nummerordning. Övergången till det nya systemet gick till så att alla registrerade fordonsägare fick ett brev där de skulle anmäla samtliga fordon som var i trafik och det första fordon som anmäldes in fick registreringsnumret AAA 001 och nästa fick AAA 002 o.s.v. ("I princip": undantaget från denna regel var att man fick behålla sin gamla slutsiffra för att bilbesiktningsperioden skulle bibehållas.) Efter att alla län var överförda till det nya systemet fortsatte man att tilldela registreringsnummer löpande. Registreringsnummer från fordon som avregistrerats delas efter viss tid i karantän ut till nya fordon för att undvika att alla möjliga kombinationer tar slut i förtid.

Bokstavskombinationerna börjar nå sitt slut. De senaste åren har nya bokstavskombinationer tillkommit i rask takt. Senast har nu kombinationer som börjar på X tillkommit och sedan är det bara Y och Z som återstår. Ändå kommer systemet inte att ta slut inom överskådlig framtid enligt Vägverket. Äldre bilar har skrotats och idag finns ett stort antal luckor i nummerserierna som inte har fyllts i. Det registreras ca 300 000 nya bilar per år i Sverige och idag finns ca 2 miljoner kombinationer som har försvunnit genom att bilar har skrotats eller avregistrerats. Orsaken att Vägverket har valt de senaste åren att fylla på med nya kombinationer istället för att återanvända gamla har varit av systemmässiga skäl.

Under 2006 har återigen redan använda kombinationer börjat återanvändas. Serierna som börjar med Y och Z har ännu inte använts. Först när det inte alls finns nummer kvar kommer systemet att reformeras. Det talas på Vägverket om ett sjunde tecken som får plats på våra registreringsskyltar med dagens form. Sju tecken är idag tillåtet på personliga registreringsskyltar. 23 bokstäver ger 12 miljoner kombinationer. Då det finns 3-4 miljoner fordon i Sverige och några miljoner nummer i karantän borde numren räcka.


Bokstav Första registrering Kommentar
A 1973  
B 1973  
C 1973  
D 1973  
E 1973  
F 1973  
G 1973  
H 1974  
I ej möjlig Förväxlingsbar med J
J 1975  
K 1977  
L 1982  
M 1985  
N 1987  
O 1988  
P 1992 För direktimporterade fordon 1988-1992 användes PA, PB, PC och PDx xxx
Q ej möjlig Förväxlingsbar med O
R 12 oktober 1999  
S 29 september 2000  
T 6 november 2001  
U februari 2003  
V ej möjlig Förväxlingsbar med W.
W mars 2004  
X 24 februari 2005  
Y    
Z    
Å ej möjlig Förväxlingsbar med A i andra länder.
Ä ej möjlig Förväxlingsbar med A i andra länder.
Ö ej möjlig Förväxlingsbar med O i andra länder.

Bokstäverna I, Q, V, Å, Ä, Ö kan finnas på personliga skyltar.

Utformning av skylt

Vägverket föreskriver registreringsskyltarnas utformning. De finns i enradigt respektive tvåradigt utförande. Tvåradigt utförande används i huvudsak på släpfordon, motorcyklar, EU-mopeder, snöskotrar och traktorer samt på övriga fordon där utrymmet inte tillåter en enradig skylt. Tecknen på en skylt grupperas tre bokstäver, ett mellanrum och tre siffror. För tvåradiga skyltar gäller samma gruppering, men med ett inledande mellanrum även på den övre raden. I mellanrummet mellan sista bokstaven och första siffran skall kontrollmärket placeras. Ovanför denna plats finns fordonets chassinummer angivet. På skyltar tillverkade efter 1993 ses skyltens tillverkningsdatum längst upp i högra hörnet.

Skyltarnas utformning har förändrats genom åren, men samtliga har haft reflekterande botten och bokstäver, siffror och kant i svart. Den enradiga skylten har alltid haft en längd om 480 mm, ända fram till dess att den så kallade EU-skylten gjorde entré i Sverige den 1 april 2003. Det finns möjlighet att få en mindre skylt som är 300 mm bred (utan EU-remsa) om bilen inte har plats för en normal skylt, t.ex. en amerikansk bil. EU-skylten är 520 mm lång och längst till vänster har den ett blått område med EU-symbol och nationalitetsbokstaven S. Märkets utformning finns i rådets förordning (EG) nr 2411/98 av den 3 november 1998, som utfärdades efter att vissa medlemsländer på eget initiativ hade infört sådana skyltar. Förordningen föreskriver att skylten gäller som nationalitetsmärke i hela unionen, och fordon med skylten behöver inget särskilt nationalitetsmärke som föreskrivs i Wienkonventionen. Det är dock inte obligatoriskt för EU-länderna att utfärda EU-skyltar, bara obligatoriskt att erkänna dem (inget extra nationalitetsmärke behövs då). Vad gäller EES-området så gäller förordningen även där enligt beslut i EES-kommittén, det vill säga att EU-skyltarna gäller som nationalitetsmärke inom EES-området. Det är oklart huruvida motsvarande skyltar med nationalitetsmärken som eventuellt utfärdas i övriga EES-länder (och övriga europeiska länder) gäller inom EES/EU - Norge har infört sådana skyltar. Nästan alla nyregistrerade fordon i Sverige förses numera med skyltar med EU-märke, men ägaren kan begära att skylten inte ska ha märket.

  • 1973-1983: Aluminiumskylt med såväl registreringsnummer, chassinummer och kant i relief.
  • 1984-1993: Skylt i plast med registreringsnummer och kant i relief. På de tidiga skyltarna av denna modell släppte den reflekterande bottnen på skyltarna och skylten blev således helt svart. Dessa skyltar byttes dock ut under en period, om fordonsägaren anmälde felet, utan kostnad för fordonsägaren, till skyltar vars botten ej flagnade. Tillverkare: SMC
  • 1994-2001: Ny plastmodell. Helt plan, med fetare bokstäver. Tillverkare: Strålfors
  • 2002-: Aluminiumskylt med registreringsnummer och kant i relief och stansat chassinummer. Sedan april 2003 kan denna skylt erhållas som EU-skylt, vilket idag är det vanligaste på nyregistrerade fordon. Tillverkare: SMC

Varianter

Skylt på fordon registrerade för taxitrafik

Fordon som är registrerade för taxitrafik erhåller en skylt med gul reflekterande botten och ett något mindre "T" efter registreringsnumret. Dessa skyltar saknar mellanrummet mellan sista bokstav och första siffra. Som alla fordon i yrkesmässig trafik skall ett yrkestrafikmärke finnas anbragt på vindrutans nedre vänstra del. Det ska på detta märke stå att yrkestrafik är meddelad för TAXITRAFIK.

Endast taxifordon med taxameter ska ha gula registreringsskyltar. Taxifordon utan taxameter (taxameterdispens) får ej ha gula registreringsskyltar, exempelvis hyrverk och limousiner. Taxametern ska besiktigas årligen och om den underkänts vid besiktning, eller om besiktningstiden utlöpt, kan polisen beslagta de gula taxiskyltarna. Bilen får då framföras med vita ordinarie skyltar, men ej i taxitrafik.

Skylt på diplomatfordon

Fordon som är registrerade på ett annat lands ambassad erhåller skylt med blå reflekterande botten och ett registreringsnummer med indelningen två bokstäver, tre siffror, en bokstav och slutligen ett mellanrum. De inledande två bokstäverna anger vilken beskickning som fordonet tillhör och den sista vilken diplomatstatus fordonets brukare har. Kontrollmärket skall placeras i mellanrummet som avslutar skylten. Diplomatfordon har liksom personliga skyltar ett vanligt registreringsnummer som skall finnas angivet på en självhäftande dekal på en av bilens rutor.

Att diplomatskyltar är blå följer internationell standard (som dock inte tillämpas i alla länder). Innan de blå skyltarna infördes, bar diplomatbilar en oval dekal liknande dem med nationalitetsbeteckningar (landskoder) fast med bokstäverna CD (för corps diplomatique) eller CC (för corps consulaire).

Kod för diplomatstatus

  • A beskickningschef
  • B ambassad
  • C diplomat
  • D administrativ/teknisk tjänsteman
  • E karriärkonsulat
  • F karriärkonsul
  • G konsulattjänsteman
  • H internationell organisation
  • I tjänsteman vid internationell organisation

Kod för beskickning

Länderna är (fram till DT - Zimbabwe) ordnade i bokstavsordning efter deras namn på franska, vilket förklarar den i svenska ögon ovanliga ordningsföljden.

Kod - Beskickning Kod - Beskickning Kod - Beskickning
AA - Sydafrikas legation CA - Israels ambassad EA - Europeiska rymdorganisationen[1] (ESA)
AB - Albaniens ambassad CB - Italiens ambassad EB - Europeiska gemenskapen (EG)
AC - Algeriets ambassad CC - Japans ambassad EC - Burundis ambassad
AD - Förbundsrepubliken Tysklands ambassad CD - Kenyas ambassad ED - Estlands ambassad
AF - Amerikas förenta staters ambassad CE - Demokratiska folkrepubliken Laos[2] ambassad EE - Lettlands ambassad
AG - Angolas ambassad CF - Libanons ambassad EF - Litauens ambassad
AH - Saudiarabiens ambassad CG - Libyens folkkontor[2] EG - Kroatiens ambassad
AJ - Argentinas ambassad CH - Malaysias ambassad EH - Sloveniens ambassad
AK - Australiens ambassad CJ - Marockos ambassad EJ - Slovakiens ambassad
AL - Österrikes ambassad CK - Mexikos ambassad EK - Bosnien-Hercegovinas ambassad[2]
AM - Bangladesh ambassad CL - Moçambiques ambassad EL - Eritreas ambassad
AN - Belgiens ambassad CM - Nicaraguas ambassad EM - Ukrainas ambassad
AP - Bolivias ambassad CN - Nigerias ambassad EN - Cyperns ambassad
AR - Botswanas ambassad CP - Norges ambassad EP - Makedoniens ambassad[2]
AS - Brasiliens ambassad CS - Pakistans ambassad ER - Kuwaits ambassad
AT - Bulgariens ambassad CT - Panamas ambassad ES - Honduras ambassad
AU - Kanadas ambassad CU - Nederländernas ambassad ET - Rwandas ambassad
AW - Chiles ambassad CW - Perus ambassad EV - International Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA)
AX - Folkrepubliken Kinas ambassad CX - Filippinernas ambassad EX - Kap Verdes ambassad
AY - Colombias ambassad CY - Polens ambassad EY - Östersjöstaternas råds sekretariat CBSS
AZ - Republiken Koreas ambassad CZ - Portugals ambassad FA - Vitryssland (Belarus)
BA - Demokratiska folkrepubliken Korea DA - Rumäniens ambassad FB - Kongos ambassad (oklart vilket Kongo)
BC - Kubas ambassad DB - Senegals ambassad FC - El Salvadors ambassad
BD - Danmarks ambassad DD - Sri Lankas ambassad FD - Syriens ambassad
BE - Dominikanska republikens ambassad DE - Schweiz ambassad FE - GIWA (Global International Waters Assessment)
BF - Egyptens ambassad DF - Tanzanias ambassad FF - Apostoliska Nuntiaturen/ Heliga Stolen
BG - Ecuadors ambassad DG - Tjeckiska republikens ambassad FH - GWP (Global Water Partnership Organization)
BH - Spaniens ambassad DH - Thailands ambassad FJ - Förenade Arabemiraten
BJ - Etiopiens ambassad DJ - Tunisiens ambassad FK - Moldaviens ambassad
BK - Finlands ambassad DK - Turkiets ambassad FL - Georgiens ambassad
BL - Frankrikes ambassad DL - Ryska federationens ambassad FM - Azerbajdzjans ambassad
BM - Storbritanniens ambassad DM - Uruguays ambassad
BN - Greklands ambassad DN - Venezuelas ambassad
BP - Guatemalas ambassad DP - Socialistiska republiken Vietnams ambassad
BS - Ungerns ambassad DR - Serbien-Montenegros ambassad
BT - Indiens ambassad DS - Zambias ambassad
BU - Indonesiens ambassad DT - Zimbabwes ambassad
BW - Iraks ambassad DU - FN:s flyktingkommissariat (UNHCR)
BX - Irans ambassad DW - Världssjöfartsuniversitet
BY - Irlands ambassad DX - Nordiska rådets presidiesekretariat
BZ - Islands ambassad DY - Namibias ambassad
DZ - Sudans ambassad

Saluvagnsskylt

Saluvagnsskylten är inte bunden till ett fordon, utan kan användas på alla fordon, dock ej samtidigt, som är registrerade på det företag som innehar saluvagnslicens. En saluvagnsskylt har grön reflekterande botten med tre bokstäver och tre siffror följt av ett gult märke som liknar ett kontrollmärke; detta märke anger vilken typ av fordon som skylten avser. Fordon som körs med saluvagnsskylt omfattas av företagets saluvagnsförsäkring och behöver således inte vara skattat eller försäkrat.

Personlig fordonsskylt

Svensk personlig skylt

Sedan 1988 finns möjligheten att köpa sig en egen uppsättning registreringsskyltar med minst två och maximalt sju tecken, även de bokstäver som normalt inte förekommer på registreringsskyltar. Personliga fordonsskyltar får inte ha kombinationerna tre bokstäver följt av tre siffror eller två bokstäver, tre siffror, en bokstav. Avgiften för personliga fordonsskyltar är 6 000 kronor och skyltarna är bundna till köparen, inte fordonet. Skyltarna kan tas med när ägaren byter fordon. Skyltarna är giltiga i 10 år, och om ägaren efter detta vill förlänga rätten tas en ny avgift ut om 3 500 kr för fem år eller 6 000 kr för tio år. 90% av intäkterna från dessa skyltar går till Skyltfonden, som två gånger om året delar ut pengar till forskning och utveckling av trafiksäkerhet.

Kunglig registreringsskylt

I samband med vissa kungliga parader, särskilt statsbesök, kan registreringsskylten på den bil kungen eller utländsk statschef ska färdas i, bytas ut mot en med endast en kunglig krona på. [1]

Militär skylt

Svenska Försvarsmaktens fordon har speciella registreringsskyltar. De är svarta med gul text och har ett typsnitt liknande det som användes på standardskyltar före 1973. Skyltarna har enbart siffror (i regel fem eller sex) och saknar kontrollmärke. Skyltarna härstammar från de äldre skyltarna. Man tog helt enkelt bort länsbokstaven och ändrade färg. Försvaret har särkilda regler för fordonens utformning och dessa skyltar kan finns på udda fordon såsom stridsvagnar och även vanliga bilar.

Tillfällig skylt

Om ett fordon förlorat en eller båda registreringsskyltarna får fordonet endast köras kortaste väg till närmsta polisstation. Där efterlyser man de förlorade skyltarna och tillfälliga registreringsskyltar utfärdas. Dessa skyltar är av gul plast och registreringsnumret textas med tuschpenna på skyltarna. Dessa skall vara stämplade med polisens stämpel i mitten av skyltarna. Det finns viss möjlighet att, om denna polisanmälan gjorts, slippa parkeringsböter och annat som en skylttjuv orsakat.

Interimsskylt

Interrimsskylt används vid export eller import av fordon. Skylten är röd med vit text.

Olämpliga bokstavskombinationer

Gemensamt för alla typer av skyltar är att bokstavskombinationer som kan väcka anstöt eller på annat sätt är olämpliga inte får förekomma. Vägverket plockar bort sådana kombinationer direkt när en ny bokstavserie släpps.[3] Vad som kan väcka anstöt har varierat genom åren och därför har listan över förbjudna kombinationer utökats efterhand. Detta medför att det kan finnas fordon som har en kombination som finns på Vägverkets "svarta lista" idag, men som var okej när fordonet registrerades. Ett exempel på detta är GEY som har tillkommit på listan efter att G släppts som möjlig första bokstav. Vissa andra kombinationer som redan fanns på många bilar när de blev "anstötliga", har inte lagts till på listan, t.ex NYD (Ny demokrati). Över åren har listan bara utökats med nya kombinationer; trots att anstötsfaktorn försvunnit för vissa kombinationer, till exempel FNL, har dessa inte plockats bort. För personliga registreringsskyltar görs en bedömning för varje skylt om den är lämplig eller inte.

Följande kombinationer är de som för tillfället räknas som ej lämpliga på vanliga registreringsskyltar:[4]

A APA, ARG
B BAJ
C CUC, CUK
D DUM, DYR
E ETA, ETT
F FAN, FEG, FEL, FEM, FES, FET, FNL, FUC, FUL
G GAM, GAS, GAY, GET, GEY, GLO, GOM, GUB, GUC, GUD, GUK
H HAL, HAN, HAO, HAR, HAS, HAT, HER, HES, HET, HJO, HKH, HMO, HOM, HON, HOR, HOT, HRA, HUD, HUK, HUS, HUT
I
J JUG, JUK, JUO, JUR
K KDS, KUC, KUF, KUG, KUK, KYK
L LAM, LAT, LEM, LOJ, LSD, LUS, LUZ
M MAD, MAO, MAS, MEJ, MEN, MES, MLB, MUF, MUS, MUT
N NAZ, NJA, NOS, NRP, NUP, NYP, NYS
O OAJ, OND, OOO, ORA, ORM, OST, OXE
P PAP, PES, PKK, PLO, PNS, PRO, PUB, PUC, PUK, PYS
Q
R RAS, REA, ROM, RPS, RUG, RUK, RUS
S SAB, SAC, SAF, SAP, SAT, SEG, SEK, SEX, SJU, SOP, SOS, SPY, SSU, SUG, SUP, SUR, SWE, SYF
T TAJ, TBC, TOA, TOK, TOT, TRE, TYP
U UCK, UFF, UFO, UPA, USA, USH
V
W WAM, WAR, WTC, WWW
X XTC, XTZ, XUK, XXL, XXX
Y
Z
Å
Ä
Ö

Utgivande myndighet

I Sverige är det Transportstyrelsen som ger ut registreringsskyltar.

Historik

Stockholms stad, före 1973

År 1900 registrerades Sveriges första personbil, den tillhörde Knut Bonnier.[5] Mellan 1916 och 1972/1973 bestod svenska registreringsnummer av en länsbokstav för det län där fordonet hör hemma följt av en till fem siffror, med undantag av Stockholms stad som hade A och Stockholms län som hade B (Stockholms stad ingick inte i Stockholms län förrän 1968 utan lydde under Överståthållarämbetet). Om ett län hade fler än 99999 inregistrerade fordon utökades länsbokstaven med ett A och i förekommande fall med ett B. Numret 1 i varje län var reserverat för landshövdingens fordon, med undantag för Stockholms stad där A 1 var kungens fordon. Systemet byggde på att varje län höll ett register över samtliga fordon i länet. I och med införandet av ett centralt bilregister avskaffades systemet med länsvisa registreringsskyltar 1 maj 1973. Då började man använda tre bokstäver-tre siffror, det system som används än idag. Övergången till det nya systemet började i Uppsala län 1972.

Äldre skyltars bokstavskombinationer

Referenser

Noter

  1. I VVFS 2001:118 används organisationens äldre namn Europeiska rymdorganet
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 Benämning enligt bilaga 1 till VVFS 2001:118 (se källförteckningen)
  3. Vägverket När tar skyltarna slut? (PDF). Läst 31 augusti 2008
  4. Vägverket Undantagna skyltkombinationer (HTML) Läst 31 augusi 2008.
  5. Göteborg berättar ännu mer, Bengt A Öhnander 1998 ISBN 91-7029-088-1 s.107

Lagar och förordningar

Personliga verktyg