Svenska polisen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Sveriges polis)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Polisen
Departement justitiedepartementet
Organisationstyp Statlig
Ansvarig minister Beatrice Ask, justitieminister
Webbplats Polisens hemsida
Svensk polis

Den svenska polisen är uppdelad på 21 regionala polismyndigheter (en för varje län) med Rikspolisstyrelsen som central förvaltningsmyndighet. Till detta kommer även Säkerhetspolisen.

Innehåll

Svenska polisens historik

Plymouth Valiant polisbil från 1974

Grunden för den polisverksamhet vi har idag kan spåras till 1850 års polisreform som antogs i Stockholm. Under senare delen av 1800-talet antogs liknande reformer även i övriga Sverige. För perioden före 1850, se Stadsvakten i Stockholm.

Polisens organisation

Den svenska polisen lyder under justitiedepartementet och består av:

Det finns ca 18000 poliser i Sverige. Totalt har polismyndigheterna ca 26000 anställda.

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsens huvuduppgift är att samordna och rationalisera polisen. De kan också på uppdrag av regeringen leda polisen verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolisstyrelsen fördelar också de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna. Rikspolisstyrelsen led av en rikspolischef som utses av regeringen.

Statens Kriminaltekniska Laboratorium

Statens Kriminaltekniska Laboratorium är Sveriges kriminaltekiska centrum med experter på diverse vetenskapliga områden. Det ligger i Linköping.

Polismyndighet

Polismyndighet, varje svenskt län utgör enligt polislagen ett polisdistrikt. Polismyndigheten ansvarar för polisverksamheten i sitt polisdistrikt. Varje distrikt leds av en av en länspolismästare.

Svenska polisens arbetsuppgifter

Förutom ren brottsbekämpning handhar polisen även utfärdande av pass, trafikfrågor, tillståndsgivning, vapenärenden, hittegods och narkotikafrågor. Man jobbar också med anmälningar vid brottsmisstanke och förebyggande av brott. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av poliser utförs numera allt oftare av väktare. Orsaken till detta brukar ofta motiveras med resursbrist hos polisen. Eftersök av försvunna personer är också det ett polisiärt ansvarsområde samt räddningsaktioner i fjällvärlden där man samarbetar med fjällräddningen.

Det brottsförebyggande arbetet underlättas bland annat genom en polisorganisation där närpoliser har ansvaret för en stor del av det dagliga arbetet. En närpolis ska kunna arbeta inom flera områden, till exempel trafik och övervakning, men också med vissa av de brottsutredningar som tidigare gjorts vid kriminalavdelningarna.

Ridande polis

Polisens arbetsuppgift kan vara att patrullera vissa geografiska områden i bil, på cykel, till häst eller till fots och ingripa när någon behöver hjälp eller om de ser något misstänkt. Polisen får akuta utryckningsuppdrag, till exempel om en butik blivit rånad eller om det har hänt en trafikolycka. Övervakning av idrottsevenemang, konserter eller demonstrationer är andra uppdrag. Vid trafikövervakning kontrolleras hastighet, nykterhet, behörighet, bilbälte samt fordonets utrustning och eventuella last.

Polisen informerar olika grupper i samhället om hur man förebygger brott. Man är till exempel ofta med i trafikundervisningen samt lag- och rättsundervisningen i grundskolan. Polisen bedriver även i vissa fall opinionsbildning för rådande lagar. Detta främst genom att polisen deltar i antinarkotikakampanjer tillsammans med exempelvis skola, socialtjänst, kriminalvård och tull.

Att spana efter misstänkta personer och försvunna föremål är andra exempel på polisuppgifter. Polisen skriver också rapporter och protokoll efter olika ingripanden och händelser.

Polisen får fortsätta en biljakt efter en misstänkt person, även över landsgränsen vid till exempel Öresundsbron, dock som längst fem kilometer.[källa behövs]

Vid brott

När brott har begåtts så tar polisen emot brottsanmälningar från allmänheten. Polisens nödtelefonnummer (SOS Alarm) är 112. Numera kan man även ringa till 114 14 för mindre akuta fall. Nödsamtal ska alltid ringas in till 112. Det är ännu så länge inte möjligt att skicka ett fotografi bildbevis/signalement från en mobiltelefon med kamera, eftersom polisen ännu inte har utrusting för att mottaga sådant.

I samband med ett ingripande, där det finns misstanke om brott, gör polisen en utredning. De kan då titta på eventuella bildbevis/signalement i till exempel mobilkamera. Om det gäller enklare ärenden utreder närpoliserna omständigheterna kring brottet. Det kan till exempel gälla att förhöra vittnen och misstänkta samt de människor som anser att de blivit utsatta för brott. Andra arbetsuppgifter är att göra tekniska undersökningar som att säkra fingeravtryck eller samla in viktiga föremål vid brottsplatsen. I utredningen kan också ingå att fotografera och göra skisser.

Vapen

Polisen ger tillstånd att inneha ammunition, beviljar vapenlicenser och handhar en hel del andra frågor beträffande vapen. Några av dessa anges nedan. Mera information finns på extern länk till Polisen.

Ammunition

Polisen ger tillstånd till innehav av ammunition. Sedan den 1 november 2003 är hålspetsammunitionen SPEER Gold Dot Svenska polisens tjänsteammunition. Svenska polisen använder hålspetsammunition som är förbjuden att använda i krig enligt Haagkonventionen. Detta motiveras med att tredje person inte ska skadas vid eventuella genomskjutningar.[källa behövs]

Förvaring

Polisen kan kontrollera att vapen och ammunition förvaras på säkert vis. Vissa vapen kan tillåtas förvaras i godkänt vapenställ, men oftast krävs godkänt vapenskåp.

Införsel - utförsel

Polisen ger tillstånd till införsel av skjutvapen. Medborgare i Danmark, Finland och Norge får tillfälligt föra in skjutvapen till Sverige för jakt eller målskytte under högst tre månader utan införseltillstånd.

Knivar, farliga föremål

Lagstiftningen inom det här området behandlar knivar, stickvapen, skärvapen och andra farliga föremål som är avsedda att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa, kallas ofta knivlagen.

Vapen i dödsbo

Den person som har hand om dödsbo skall inom tre månader göra en anmälan till polismyndigheten.

Skrotning av vapen

Man kan också låta skrota vapnen hos polismyndigheten eller lämna in dem för inlösen av staten. Om vapen görs permanent obrukbar kan kraven på vapenlicens vara enklare. Att permanent förstöra ett vapen kan därför ibland vara ett alternativ för att få behålla ett skjutvapen till exempel som prydnad i ett vapenställ.

Pass

Pass ansöks om hos Polisen.

Svensk polisbåt.

Tillstånd

För vissa aktiviteter krävs tillstånd från polisen, tex

  • religiösa sammankomster,
  • konserter,
  • tävling eller uppvisning i sport eller idrott,
  • tivoli,
  • karnevalståg,
  • marknad eller mässa,
  • sprängning,
  • försäljning av fyrverkerier,
  • uppskjutande av raketer,
  • handel och förvaring av explosiva varor,
  • störande buller,
  • penninginsamling,
  • servering av alkoholhaltiga drycker,
  • lotterier,
  • att vara ordningsvakt,
  • eldningstillstånd,

Svenska polisens hierarki

Polishelikopter av typen Eurocopter EC135 P2.

Efter avslutad polisutbildning blir man provanställd som polisaspirant, provanställningen löper över 6 månader och om man anses vara godkänd efter denna tid så anställs man som polisassistent och kan senare söka anställning som inspektör, efter 8,5 år räknat med polishögskolan så blir man automatiskt erbjuden inspektörstjänst. Därefter kan det bli aktuellt att söka tjänst som kommissarie.

När ett brott är begånget, som lyder under allmänt åtal, inleds en så kallad förundersökning. Syftet med förundersökningen är att utreda vilket brott som är begånget, vem som är skäligen misstänkt för brottet och därefter sammanställa detta.

Den som leder förundersökningen heter förundersökningsledare. På spaningsstadiet, det vill säga då ingen skäligen misstänkt finns för brottet, är polismyndigheten förundersökningsledare. När en skäligen misstänkt person finns för brottet blir åklagaren förundersökningsledaren, om brottet inte är av enkel juridisk beskaffenhet, såsom vissa trafikbrott, snatteri, bedrägligt beteende, ringa narkotikabrott med mera.

Vem som inom polismyndigheten är förundersökningsledare, finns i den så kallade delegationsförordningen hos polismyndigheten.

Det är förundersökningsledaren som beslutar om att hämta till förhör eller släppa misstänkta fria, ett gripande ute på "fältet" kan dock inte beslutas av ett inre befäl - dessa beslut tas alltid av polismannen som står inför själva gripandet. Däremot så kan en person anhållas i sin frånvaro och då "verkställs" anhållningen av den polisman som griper vederbörande. Vidare utreder de brott, exempelvis stölder, trafik-, vålds-, narkotika- och skattebrott. Ibland är kommissarien förundersökningsledare, vilket bland annat innebär att denne beslutar vad som ska göras i brottsutredningar, till exempel förhör av misstänkta, brottsoffer och vittnen.

En del poliser har speciella uppgifter som hundförare, ridande polis eller sjöpolis. De kan också arbeta inom Fjällräddningstjänsten eller inom Svenska Polisflyget. Polisen deltar även i internationellt polissamarbete.

Vid sidan av den ordinare polisen finns det grupper som under vissa förutsättningar har polismans befogenheter, till exempel Beredskapspolisen, Militärpolisen och Kustbevakningen.

Polischefstjänsterna utgör en egen - överordnad - hierarki som normalt tidigare endast var öppen för den som avlagt juristexamen. Till polischefstjänster räknas polissekreterare, polisintendent, polisöverintendent, polismästare, biträdande länspolismästare och länspolismästare.

Tillsättningen av de allra högsta tjänsterna, som rikspolischef, har sedan polisens förstatligande skett med personer utan polisutbildning, men med stark förankring i den politiska makteliten.

Se även: Polisens grader i Sverige

Polisfordon

Huvudartikel: Polisbilar i Sverige
Svensk polisbil av typen Volvo V70.
Stockholmspiketens utryckningsfordon utrustad med stege på taket.

Svenska polisen använder många olika typer av fordon, bland annat:

För mer information om utrustning och utseende se Polisbil

Polisens utrustning

Nästan alla ordningspoliser har ett bälte runt midjan där man har sin tjänstepistol, extra magasin, expandbar batong, handfängsel, kommunikationsradio av märket Sepura eller Ericsson, mobiltelefon, pepparspray, nycklar och handskar. Utöver det har man en persedelpåse där man har tilläggsutrustning som är bland annat skyddsmask 90 och skyddsväst. Alla poliser i tjänst måste ha polislegitimation på sig.

Radiokommunikation

Polisen använder idag två radiosystem, de analoga S70 och S80. S70 används över hela landet men S80 används som ett komplement till S70 i Stockholm, Göteborg och Malmö. Båda systemen börjar bli föråldrade och därför har Krisberedskapsmyndigheten, KBM, påbörjat uppbyggandet av ett nytt digitalt radiosystem som kallas för RAKEL. Polisen gjorde de första testerna med RAKEL i april 2006.

Nuvarande radiosystem går att avlyssna med polisradio. Vid känslig information kan dock polisen välja att istället använda mobiltelefon som i praktiken är omöjligt att avlyssna. Mobiltelefon medger dock bara samtal mellan kommunikationscentralen och en enskild polis, medan radion tillåter ett stort antal polisenheter att kommunicera med varandra samtidigt.

Krishantering

Polisen har speciella enheter som används vid svårare ordningsstörningar eller allvarliga hot mot säkerheten, t.ex. Piketen och Nationella insatsstyrkan. Vid mer omfattande påfrestningar finns det även möjlighet att få förstärkning från Särskilda beredskapspolisen.

Poliser som har dött i tjänst

Sedan år 1900 har 31 poliser dödats i tjänst.Mellan 1900 och 1909 dödades nio poliser. Inga dödades under 1910-talet, men under 1920-talet dödades sex poliser. Två poliser sköts till döds under 1930-talet och under 1940-talet en. Under 1950-talet dödades två poliser och fem stycken dödades under 1960-talet. Under 1970-talet sköts tre till döds och 1980-talet en. Tre poliser dödades under 1990-talet, Leif Widengren och två stycken i det uppmärksammade Malexandermorden. Under 2000-talet har två poliser dödats i tjänst, varav ett var Polismordet i Nyköping 2007.

Polisens vapen

Polisens vapen; det lilla riksvapnet framför eklöv och två spöknippen.

Den svenska polisens vapen bygger på det lilla riksvapnet. Vapnet omges av en guldfärgad krans av eklöv och en spöknippessymbol som kallas fasces, även den i guld. Symbolen fasces står för makt och rättsutövning och styrka genom enighet. Symbolen användes av fascisterna men är från en början en romersk symbol som bars av de romerska liktorerna.

Kritik

Ett problem som ofta tas upp i media rör den så kallade kårandan där poliser i vissa fall inte anmäler kollegor som begår tjänstefel. Polisens rätt till att använda våld har diskuterats då det är svårt att dra gränser till vad som är berättigad och ickeberättigat våld. Ofta uppstår dessa diskussioner vid speciella händelser. Bland annat när personer dödats eller skadats allvarligt. I svensk media uppstod stora diskussioner om polisbrutalitet efter de så kallade Göteborgskravallerna. Även fallet om Osmo Vallo rönte stor uppmärksamhet.

Dåvarande vice statsministern Bosse Ringholm kallade 2005 den svenska polisen för "jävla slöa" och en namngiven enskild polisman för "idiot".[1] Riksdagsledamoten och advokaten Peter Althin ansåg samma år, att polisen inte kan "genomföra sitt uppdrag, vilket skapar otrygghet hos allmänheten" samt att det inte "finns tillräckligt med poliser för att klara av verksamhetsmålen" och att polisen "i många fall inte ens uppfyller lagens krav på 'skyndsamhet'".[2]

Leif G.W. Persson, professor i kriminologi och verksam vid Polishögskolan, menar att den svenska polisen är mycket ineffektiv, att den endast klarar av att lösa 10 % av alla brott och att en fjärdedel av polispersonalen skulle kunna få sparken utan att det påverkade polisverksamhetens effektivitet. Enligt Persson gör detta, att "Sverige har den mest ineffektiva poliskåren i världen".[3] År 2008 tog enligt Östersundsposten trafikpolisen i Östersund tolv fartsyndare på helt felaktiga grunder. Polisen visste inte vad det var för hastighetsgräns på sträckan.[4] Enligt SVT Nyheter stoppades och bötfälldes flera bilister i Sala hösten 2008 för att de körde med dubbdäck, trots att det är tillåtet mellan första oktober och sista april.[5] Justitieminister Beatrice Ask kritiserade 2008 polismyndigheten i Gävleborgs län, för att den inte besvarat en förfrågan om DNA-prov på Anders Eklund från polismyndigheten i Dalarna: "Att en polismyndighet inte ens besvarar en förfrågan från en annan, sådant får naturligtvis inte förekomma ... " [6]

Polisförbundets ordförande Jan Karlsen menade 2008 i en debattartikel i Dagens Nyheter, att "polisen jagar småbovar i stället för yrkesförbrytare".[7] Polisen och polisforskaren Stefan Holgersson vid polisutbildningen vid Växjö universitet och professor Johannes Knutsson vid politihøgskolen i Oslo visade i en forskningsrapport "Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete" 2008, att 40 % av poliserna i yttre tjänst inte hade godtagbar kompetens och endast 5 % hade mycket god kompetens. Kompetensen avtog med tjänsteåldern och forskarna menar att det beror brister i polisens organisation som toppstyrd ledning och bristande utvecklingsmöjligheter för poliser i yttre tjänst.[8] [9] [10] 2006 års förvaltningskommitté pekade i sitt slutbetänkande 2008 (SOU 2008:118) ut den svenska polisen som ineffektiv.[11][12]

Statsåklagaren Nils-Eric Schultz och riksdagsledamoten Peter Althin anklagade 2008 polisen för att sedan mitten av 1990-talet i hundratals fall ha förfalskat och undanhållit bevisning för domstolar och försvarsadvokater. Anklagelsen bygger i stor utsträckning som den kritik som chefs-JO Mats Melin och justitiekanslern Göran Lambertz framfört och som går ut på att polisen har gjort sig till "en stat i staten".[13]

Se även

Externa länkar

Källor

  • Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1939
  • Tidens kalender - 1954, Tidens Förlag 1954
  1. ↑ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article315022.ab 2008-12-08
  2. ↑ http://www.kristdemokraterna.se/PressOchMedia/Pressmeddelanden/LagOchRatt/Lagtfortroendeforpolisenarsocialdemokraternasfel.aspx 2008-12-15
  3. ↑ http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9910/28/gw.html 2008-12-08
  4. ↑ http://www.op.se/parser.php?level1=2&level2=6&id=967904 2008-12-15
  5. ↑ http://mobil.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=27055&a=1279484 2008-12-15
  6. ↑ Ask kritiserar polisen TV 4, http://nyhetskanalen.se/1.384887/2008/04/17/ask_kritiserar_polisen 2009-09-15
  7. ↑ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=777072 2008-12-15
  8. ↑ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_940129.svd 2008-12-15
  9. ↑ http://www.polis.se/inter/util/nodeid=21434&pageversion=1.jsp?articleid=12175794 2008-12-15
  10. ↑ Individuella arbetsprestationer i uniformerat polisarbete http://www.polisforbundet.se/Texteditor/DisplayAttachment.aspx?id=2805 2008-12-15
  11. ↑ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2201733.svd 2008-12-15
  12. ↑ http://www.sou.gov.se/forvaltkom/pdf/SOU%202008_118.pdf 2008-12-15
  13. ↑ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3462&a=844249 2008-12-08
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Svenska_polisen"
Personliga verktyg