Madagaskar
Från Rilpedia
- För den animerade filmen med samma namn, se Madagaskar (film).
| Repoblikan'i Madagasikara Republic of Madagascar République de Madagascar |
|||||
|
|||||
| Valspråk: Tanindrazana, Fahafahana, Fandrosoana (Malagassiska: Fäderneland, Frihet, Rättvisa) |
|||||
| Nationalsång: 'Ry Tanindrazanay malala ô!' | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Antananarivo 18°55′ S, 47°31′ E
|
||||
| Största stad | Antananarivo | ||||
| Officiellt språk | malagassiska, engelska, franska1 | ||||
| Statsskick President Regeringschef |
republik Andry Rajoelina Monja Roindefo |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Frankrike 26 juni 1960 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
587 040 km² (45:e) 0,9 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
18 595 469 (56:e) 31,0 inv/km² (142:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $5 459 milj (115:e) $293 |
||||
| Valuta | Ariary (MGA) |
||||
| Tidszon | UTC+3 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Maromokotro 2 876 m ö.h. Alaotra 900 km² km |
||||
| Nationaldag | 26 juni | ||||
| Landskod | MG, MDG | ||||
| Landsnummer | 261 | ||||
| 1Malagassiska är nationalspråket enligt konstitutionen. Franska och (sedan 2007) engelska betraktas som de facto officiella språk. | |||||
Madagaskar är en stat belägen på ön Madagaskar i Indiska oceanen, öster om södra Afrika. Ön är till ytan världens fjärde största ö. Madagaskar gör anspråk på Iles Eparses-öarna, Bassas da India, Europa, Glorieuses, Tromelin och Juan de Nova, som samtliga administreras av Frankrike. Med sitt läge utanför Afrikas sydöstkust skiljer sig Madagaskar bjärt från det afrikanska fastlandet såväl genom sitt naturliv, sitt kulturliv, sina folk, sina språk som sitt förflutna. I de centrala och östra delarna bor folket merina, eller howa, som kom till ön för 2 000 år sedan från de öar vi idag kallar Indonesien. På 1800-talet härskade merinafolket över en stor del av ön med Tanarive som huvudstad. 1896 blev landet en fransk koloni fram till självständigheten 1960. En tid av blodiga uppror följde. Från 1975 var Madagaskar en socialistisk enpartistat med band till Sovjetunionen. Sedan 1991 försöker man aktivt införa ett demokratiskt flerpartisystem. 1997 och 2002 hade man demokratiska val.
Öns skogsrika östsida, som genomkorsas av framrusande bäckar, faller brant ned i Indiska oceanen. Längre in i landet ligger den bergiga centralplatån, som utgör 60 procent av landets yta och har flera stigningar som når över 2 500 meter över havet. Olika geologiska epoker finns representerade i öns oländiga terräng med dess branter, vulkaniska formationer och djupt uthuggna dalar. I väster sluttar högplatån långsamt ned till ett brett och bördigt slättlandskap. På det centrala höglandet är både natur och uppodlad mark av sydasiatisk karaktär med risodlingar och inslag av husdjur som grisar och nötboskap. Jordbruket är mer afrikanskt på östkusten och norra höglandet med trädesbruk av livsmedelsgrödor som kassava och majs, medan kaffe, socker och kryddor odlas för export.
Madagaskar har varit skilt från det afrikanska fastlandet i mer än 50 miljoner år och har med tiden utvecklat sin egen särpräglade natur. Tre fjärdedelar av floran och faunan finns bara här och ingen annanstans. Ön är känd för sina 28 olika sorters lemurer - små halvapor med stora ögon - och för det lilla taggiga, insektsätande däggdjuret tanreken. Många av öns 1 000 orkidéarter är endemiska, och här finns också hälften av världens alla kameleonter.
Madagaskar är ett av jordens fattigaste länder, och klarar inte sin livsmedelsförsörjning på egen hand. Ris och kassava är basvaror, men produktionen håller inte jämna steg med den årliga befolkningstillväxten på ungefär 3 procent. Landet brottas även med felsatsningar från den förra regimen. När kollektivjordbruk infördes 1975 föll produktionen; allmänt missnöje uppstod. Sedan 1993 har korruption och politisk instabilitet gått hand i hand med ekonomisk oreda och en infrastruktur i upplösning.
Innehåll |
Historia
Madagaskar har varit bebott relativt kort tid, sedan någon gång mellan 200-talet och 500-talet e.Kr. Ungefär samtidigt anlände sjöfarare från Sydostasien (den indonesiska övärlden) och bantufolk från det afrikanska fastlandet. I inhemsk, muntlig historisk litteratur nämns dock ett tidigare folk kallat Mikea.
På 700-talet anlade arabiska sjöfarare handelsstationer längs öns nordvästra kust. Det är också från araberna vi har de tidigaste skriftliga källorna om öns historia. Så småningom började öns olika kungadömen upprätta handelsförbindelser med stadsstater Sofala, Kilwa, Mombasa och Zanzibar på swahilikusten. Sakalavariket var länge det mäktigaste av dessa kunga- och hövdingadömen.
År 1500 anlände det första portugisiska skeppet till ön, men man lyckades aldrig i sina försök att upprätta en koloni där.
Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet var ön ökänd för sina pirater. Utöver Saklavariket på västra ön blomstrade under den här perioden Betsimisaraka i öster och det lilla kungadömet Merina i de otillgängliga centrala delarna av ön. Under slutet av 1700-talet började dock Merina expandera genom erövringar och ingiften i andra kungahus, och snart kontrollerade Merina i stort sett hela ön. Merinarikets välde varade i drygt hundra år, innan ön 1895 blev ett franskt protektorat och året därpå en koloni. Merinarikets sista regent, drottning Ranavalona III och hennes familj skickades i exil till Algeriet.
Under 1930-talet fanns önskemål från anti-semitiska kretsar om att deportera alla judar ifrån Europa dit, vilket kallades för Madagaskarplanen. Denna plan genomfördes aldrig. Landet återfick sin självständighet 1960. 1992 - 93 hölls demokratiska val, vilket avslutade 17 års enparti-styre. 1997 vann 1970- och 1980-talens ledare, Didier Ratsiraka, presidentvalet, men förlorade 2001 mot Marc Ravalomanana. Den 14 mars 2009 uppgav ett antal medier att Marc Ravalomanana och regeringen hade avsatts av oppositionen.[1].
Geografi
Madagaskar är världens 46:e största land och fjärde största ö med ytan 587 040 kvadratkilometer. Öns storlek går att jämföra med Kenya. Ihosy är en ort på Madagaskar med 18 205 invånare (2005).
Öns högsta del är i mitten, vilken domineras av högländer, vilket leder ner i regnskog och en smal kustlinje i öst. Canal des Pangalanes är en kedja naturliga och tillverkade sjöar och kanaler som rinner parallellt med östkusten i ungefär 500 kilometer. Många av Madagaskars naturliga hamnar är hotade av sediment från erosionen i Madagaskars inland.
Höglandet i mitten av landet delar upp ön i två distinkta delar. Platån varierar i höjd mellan 750 och 1350 meter över havet, och karaktäriseras av terrasserade dalar med risodling, som ligger mellan de kala kullarna. Då berggrunden har blivit kraftigt utsatt av erosion har den på vissa ställen färgats röd, vilket förklarar öns smeknamn "röda ön".
Platån markeras av tre högre bergszoner, Tsaratanana-massivet i norr är vulkanisk och separerar hamnstaden Antsiranana från resten av landet. Det högsta berget på ön, Maromokotro, med en höjd på 2876 meter, ligger i det här massivet. Ankaratra är det andra massivet, det ligger på centrala ön söder om huvudstaden, och har öns andra högsta berg med en höjd på 2643 meter. Det tredje massivet är Andringitra-massivet som har flera toppar över 2400 meter inklusive landets tredje och fjärde högsta punkter.
Landets främsta naturtillgångar är grafit, kol, bauxit, salt, kvarts, halvädelstenar, fisk, naturgas och vattenkraft
Klimat och miljö
Klimatet är tropiskt längs kusterna, tempererat i inlandet och torrt i söder. Ibland förekommer cykloner.
Några av Madagaskars största miljöproblem är vattenföroreningar, att flera arter i öns unika flora och fauna är hotade samt jorderosion på grund av skogsavverkning.
Administrativ indelning
Madagaskar är indelat i 6 självstyrande provinser (faritany mizakatena): Antananarivo, Antsiranana, Fianarantsoa, Mahajanga, Toamasina och Toliara, som i sin tur delas in i 22 regioner, vilka kommer att ta över som den primära indelningen på bekostnad av provinserna. Regionerna delas in i 116 distrikt, 1 548 kommuner och 16 969 fokontany. Större städer utgör administrativt egna distrikt.
Öar
De största öarna är Nosy Be ("stora ön") och Sainte-Marie (även kallad Nosy Boraha).
Madagaskars anspråk på Bassas da India, Europa, Glorioso och Juan de Nova upprepades i en gemensam kommuniké vid president Ravalomananas statsbesök på Mauritius 2002-12-21. Frankrike anser sig ha rätt till öarna, som saknar fast befolkning, men är intressanta ur ekonomisk och strategisk synpunkt eftersom de omges av 200 sjömil territorialvatten. Madagaskars största flod heter betsiboka, största sjön heter alaotra.
Ekonomi
Under den första självständighetstiden bedrev landet en västvänlig politik som också gjorde att kolonialtidens ekonomiska förhållanden, dominerade av franska företag, bestod. Från 1972 infördes en socialistisk politik med omfattande förstatliganden. Det dåliga ekonomiska utfallet tvingade landet att åter liberalisera ekonomin stegvis under 1980-talet, med stöd av Världsbanken, vilket lett till en bättre ekonomisk utveckling. 1991 övergavs socialismen slutgiltigt, även om åtskilliga företag kvarstår i statlig ägo. De politiska kriserna 1991 och 2001-2002 resulterade i tillfälliga tillbakagångar.
Den viktigaste näringsgrenen är jordbruk, inklusive fiske och skogsbruk, som sysselsätter 82 procent av befolkningen och står för 25 procent av BNP. Exportinkomsterna kommer främst från textilindustrin och livsmedelsindustrin. Den största exportprodukten är kaffe. Landet är en stor exportör av vanilj (750 ton 2005). Till Sverige exporteras kromit.
År 2005 lever 69 procent av befolkningen under fattigdomsstrecket (305.300 ariary, ca 1.200 kr per person och år), med stora skillnader mellan olika regioner. Medellönen är 990 600 ariary (ca 4.000 kr) per år, fördelat som 2.771.100 ariary för högre tjänstemän, 1.309.000 ariary för kvalificerade arbetare och tjänstemän, och 481 000 ariary för okvalificerade arbetare.
Över 60 procent av elektriciteten framställs med vattenkraft och resterande av fossila bränslen, såsom olja.
Demografi
- Befolkningens medelålder: 17,3 år (2002)
- Spädbarnsdödlighet: 5,8 % (2004)
- Befolkningens medellivslängd: 56,1 år (2003)
- Religiös tillhörighet: inhemska religioner 52 %, kristna 41 %, muslimer 7 %
- Analfabetism: 40,8 % av befolkningen äldre än 15 år är analfabeter (2004)
- Narkotika: På Madagaskar produceras illegal cannabis, mest för bruk inom landet, och landet är också genomfartsland för heroin.
Källor
- Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder ISBN 978-3-8331-4129-4
- [2], Svenska dagbladets artikel den 14 mars 2009.
Referenser
Se även
Externa länkar
|
||||||||
|
|||||
