Från Rilpedia

?Maniok
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Malpighiales
Familj:	Törelväxter Euphorbiaceae
Släkte:	Manihot
Art:	Maniok M. esculenta
Vetenskapligt namn
§Manihot esculenta Auktor: Crantz
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Maniok (Manihot esculenta) är en halvbuske inom familjen törelväxter. Den blir upp till 5 meter hög och blommar från september till november med små rosaröda blommor. Ursprungligen kommer den från Sydamerika.

Denna gamla nyttoväxt kallas också kassava och har odlats i minst 5 000 år, men kan möjligen ha uppstått genom korsningar mellan vilda arter som tillvaratagits av människan. Portugiserna förde växten till Västafrika under 1500-talet, vilket medförde att den spred sig snabbt söder om ekvatorn. Till Sri Lanka fördes den 1786 och vidare till Java 1835.

Varje planta utvecklar ett flertal rotknölar som kan bli från 30 till 60 cm långa och är rika på stärkelse men fattiga på protein. De innehåller även glykosid och linamarin, men själva cellerna innehåller även ett enzym som, när cellerna skadas, omvandlar glykosiden till blåsyra. Enzymet oskadliggörs dock vid tillagning.

Betydelse för människan

Maniok i kosten

Maniok utgör stapelföda för en stor del av jordens befolkning, särskilt i tropikerna. Rotknölarna kan förädlas till mjöl eller gryn och handelsprodukten som då återfås brukar kallas tapioka. Den stärkelserika och glutenfria tapiokan används som redning i olika maträtter. Tapioka säljs ofta i form av runda gryn (tapiokapärlor), som inte ska förväxlas med sago (sagogryn).

Att göra en typ av chips av maniok är ganska vanligt i länderna kring Stilla Havet, däribland Nya Zeeland. På Stillahavsöarna tillagas rotknölen i en kokgrop som täcks med heta stenar, blad och jord.

Andra produkter

Av maniok kan även aceton, alkohol och klister tillverkas.

• Wikimedia Commons har media som rör Maniok
  Bilder & media