Kremlin Cup

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Ladies Kremlin Cup)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kremlin Cup
Plats Moskva
Ryssland Ryssland
Spelplats Olimpijskij
Underlag Matta / Inomhus
Officiell webbplats
ATP-touren
Kategori 250 Series
Lottning 32S / 32Q / 16D
Prispengar 1 000 000 US$
Sony Ericsson WTA Tour
Kategori Premier
Lottning 28M / 32Q / 16D
Prispengar 1 340 000 US$

Kremlin Cup (ryska:Кубок Кремля) är en tennisturnering som spelas i Olimpijskij i Moskva, Ryssland. Den är en del av International SeriesATP-touren och och en del av PremierWTA-touren.

Kremlin Cup spelades första gången 1990 och blev den första professionella tennisturneringen i Ryssland. Turneringen var ursprungligen en tävling bara för herrar men blev en kombinerad tävling 1996.

Resultat

Herrsingel

År Mästare Finalist Resultat
2008 Mall:Landsdata Ryssland Igor Kunitsyn Mall:Landsdata Ryssland Marat Safin 7–6(6), 6–7(4), 6–3
2007 Mall:Landsdata Ryssland Nikolaj Davydenko Mall:Landsdata Frankrike Paul-Henri Mathieu 7–5, 7–6(9)
2006 Mall:Landsdata Ryssland Nikolaj Davydenko Mall:Landsdata Ryssland Marat Safin 6–4, 5–7, 6–4
2005 Mall:Landsdata Ryssland Igor Andrejev Mall:Landsdata Tyskland Nicolas Kiefer 5–7, 7–6(3), 6–2
2004 Mall:Landsdata Ryssland Nikolaj Davydenko Mall:Landsdata Storbritannien Greg Rusedski 3–6, 6–3, 7–5
2003 Mall:Landsdata USA Taylor Dent Mall:Landsdata Armenien Sargis Sargsian 7–6(5), 6–4
2002 Mall:Landsdata Frankrike Paul-Henri Mathieu Mall:Landsdata Nederländerna Sjeng Schalken 4–6, 6–2, 6–0
2001 Mall:Landsdata Ryssland Jevgenij Kafelnikov Mall:Landsdata Tyskland Nicolas Kiefer 6–4, 7–5
2000 Mall:Landsdata Ryssland Jevgenij Kafelnikov Mall:Landsdata Tyskland David Prinosil 6–2, 7–5
1999 Mall:Landsdata Ryssland Jevgenij Kafelnikov Mall:Landsdata Zimbabwe Byron Black 7–6(2), 6–4
1998 Mall:Landsdata Ryssland Jevgenij Kafelnikov Mall:Landsdata Kroatien Goran Ivanisevic 7–6(2), 7–6(5)
1997 Mall:Landsdata Ryssland Jevgenij Kafelnikov Mall:Landsdata Tjeckien Petr Korda 7–6(2), 6–4
1996 Mall:Landsdata Kroatien Goran Ivanisevic Mall:Landsdata Ryssland Jevgenij Kafelnikov 3–6, 6–1, 6–3
1995 Mall:Landsdata Tyskland Carl-Uwe Steeb Mall:Landsdata Tjeckien Daniel Vacek 7–6(5), 3–6, 7–6(6)
1994 Mall:Landsdata Ryssland Alexander Volkov Mall:Landsdata USA Chuck Adams 6–2, 6–4
1993 Mall:Landsdata Schweiz Marc Rosset Mall:Landsdata Tyskland Patrik Kühnen 6–4, 6–3
1992 Mall:Landsdata Schweiz Marc Rosset Mall:Landsdata Tyskland Carl-Uwe Steeb 6–2, 6–2
1991 Mall:Landsdata Sovjetunionen Andrej Tjerkasov Mall:Landsdata Schweiz Jakob Hlasek 7–6(2), 3–6, 7–6(5)
1990 Mall:Landsdata Sovjetunionen Andrej Tjerkasov Mall:Landsdata USA Tim Mayotte 6–2, 6–1

Damsingel

År Mästare Finalist Resultat
2008 Mall:Landsdata Serbien Jelena Jankovic Mall:Landsdata Ryssland Vera Zvonareva 6–2, 6–4
2007 Mall:Landsdata Ryssland Jelena Dementieva Mall:Landsdata USA Serena Williams 5–7, 6–1, 6–1
2006 Mall:Landsdata Ryssland Anna Tjakvetadze Mall:Landsdata Ryssland Nadia Petrova 6–4, 6–4
2005 Mall:Landsdata Frankrike Mary Pierce Mall:Landsdata Italien Francesca Schiavone 6–4, 6–3
2004 Mall:Landsdata Ryssland Anastasia Myskina Mall:Landsdata Ryssland Jelena Dementieva 7–5, 6–0
2003 Mall:Landsdata Ryssland Anastasia Myskina Mall:Landsdata Frankrike Amelie Mauresmo 6–2, 6–4
2002 Mall:Landsdata Bulgarien Magdalena Malejeva Mall:Landsdata USA Lindsay Davenport 5–7, 6–3, 7–6(4)
2001 Mall:Landsdata Serbien och Montenegro Jelena Dokic Mall:Landsdata Ryssland Jelena Dementieva 6–3, 6–3
2000 Mall:Landsdata Schweiz Martina Hingis Mall:Landsdata Ryssland Anna Kournikova 6–3, 6–1
1999 Mall:Landsdata Frankrike Nathalie Tauziat Mall:Landsdata Österrike Barbara Schett 2–6, 6–4, 6–1
1998 Mall:Landsdata Frankrike Mary Pierce Mall:Landsdata USA Monica Seles 7–6(2), 6–3
1997 Mall:Landsdata Tjeckien Jana Novotna Mall:Landsdata Japanska imperiet Ai Sugiyama 6–3, 6–4
1996 Mall:Landsdata Spanien Conchita Martinez Mall:Landsdata Österrike Barbara Paulus 6–1, 4–6, 6–4

Herrdubbel

År Mästare Finalister Resultat
2008 Mall:Landsdata Ukraina Sergij Stakhovsky
Mall:Landsdata Italien Potito Starace
Mall:Landsdata Australien Stephen Huss
Mall:Landsdata Storbritannien Ross Hutchins
7–6(4), 2–6, 10–6
2007 Mall:Landsdata Ryssland Marat Safin
Mall:Landsdata Ryssland Dimitrij Tursunov
Mall:Landsdata Tjeckien Tomas Cibulec
Mall:Landsdata Kroatien Lovro Zovko
6–4, 6–2
2006 Mall:Landsdata Frankrike Fabrice Santoro
Mall:Landsdata Serbien och Montenegro Nenad Zimonjic
Mall:Landsdata Tjeckien Frantisek Cermak
Mall:Landsdata Tjeckien Jaroslav Levinsky
6–1, 7–5
2005 Mall:Landsdata Vitryssland Max Mirnyj
Mall:Landsdata Ryssland Michail Juzjnyj
Mall:Landsdata Ryssland Igor Andrejev
Mall:Landsdata Ryssland Nikolaj Davydenko
6–1, 6–1
2004 Mall:Landsdata Ryssland Igor Andrejev
Mall:Landsdata Ryssland Nikolaj Davydenko
Mall:Landsdata Indien Mahesh Bhupathi
Sverige Jonas Björkman
3–6, 6–3, 6–4
2003 Mall:Landsdata Indien Mahesh Bhupathi
Mall:Landsdata Vitryssland Max Mirnyj
Mall:Landsdata Zimbabwe Wayne Black
Mall:Landsdata Zimbabwe Kevin Ullyett
6–3, 7–5
2002 Mall:Landsdata Schweiz Roger Federer
Mall:Landsdata Vitryssland Max Mirnyj
Mall:Landsdata Australien Joshua Eagle
Mall:Landsdata Australien Sandon Stolle
6–4, 7–6(0)
2001 Mall:Landsdata Vitryssland Max Mirnyj
Mall:Landsdata Australien Sandon Stolle
Mall:Landsdata Indien Mahesh Bhupathi
Mall:Landsdata USA Jeff Tarango
6–3, 6–0
2000 Sverige Jonas Björkman
Mall:Landsdata Tyskland David Prinosil
Mall:Landsdata Tjeckien Jiri Novak
Mall:Landsdata Tjeckien David Rikl
6–2, 6–3
1999 Mall:Landsdata USA Justin Gimelstob
Mall:Landsdata Tjeckien Daniel Vacek
Mall:Landsdata Ukraina Andrej Medvedev
Mall:Landsdata Ryssland Marat Safin
6–2, 6–1
1998 Mall:Landsdata USA Jared Palmer
Mall:Landsdata USA Jeff Tarango
Mall:Landsdata Ryssland Jevgenij Kafelnikov
Mall:Landsdata Tjeckien Daniel Vacek
6–4, 6–7, 6–2
1997 Mall:Landsdata Tjeckien Martin Damm
Mall:Landsdata Tjeckien Cyril Suk
Mall:Landsdata Sydafrika David Adams
Mall:Landsdata Frankrike Fabrice Santoro
6–4, 6–3
1996 Mall:Landsdata USA Rick Leach
Mall:Landsdata Ryssland Andrei Olhovskij
Mall:Landsdata Tjeckien Jiri Novak
Mall:Landsdata Tjeckien David Rikl
4–6, 6–1, 6–2
1995 Mall:Landsdata Zimbabwe Byron Black
Mall:Landsdata USA Jared Palmer
Mall:Landsdata USA Tommy Ho
Mall:Landsdata Nya Zeeland Brett Steven
6–4, 3–6, 6–3
1994 Mall:Landsdata Nederländerna Jacco Eltingh
Mall:Landsdata Nederländerna Paul Haarhuis
Mall:Landsdata Sydafrika David Adams
Mall:Landsdata Ryssland Andrei Olhovskij
walkover
1993 Mall:Landsdata Nederländerna Jacco Eltingh
Mall:Landsdata Nederländerna Paul Haarhuis
Sverige Jan Apell
Sverige Jonas Björkman
6–1 uppgivet
1992 Mall:Landsdata Sydafrika (1928-1994) Marius Barnard
Mall:Landsdata Sydafrika (1928-1994) John-Laffnie de Jager
Mall:Landsdata Sydafrika (1928-1994) David Adams
Mall:Landsdata Ryssland 1991 Andrei Olhovskij
6–4, 3–6, 7–6
1991 Mall:Landsdata Tyskland Eric Jelen
Mall:Landsdata Tyskland Carl-Uwe Steeb
Mall:Landsdata Sovjetunionen Andrei Tjerkasov
Mall:Landsdata Sovjetunionen Alexander Volkov
6–4, 7–6
1990 Mall:Landsdata Nederländerna Hendrik Jan Davids
Mall:Landsdata Nederländerna Paul Haarhuis
Mall:Landsdata Australien John Fitzgerald
Sverige Anders Järryd
6–4, 7–6

Damdubbel

År Mästare Finalister Resultat
2008 Mall:Landsdata Ryssland Nadia Petrova
Mall:Landsdata Slovenien Katarina Srebotnik
Mall:Landsdata Zimbabwe Cara Black
Mall:Landsdata USA Liezel Huber
6–4, 6–4
2007 Mall:Landsdata Zimbabwe Cara Black
Mall:Landsdata USA Liezel Huber
Mall:Landsdata Vitryssland Victoria Azarenka
Mall:Landsdata Vitryssland Tatiana Poutchek
4–6, 6–1, 10–7
2006 Mall:Landsdata Tjeckien Kveta Peschke
Mall:Landsdata Italien Francesca Schiavone
Mall:Landsdata Tjeckien Iveta Benesova
Mall:Landsdata Ryssland Galina Voskoboeva
6–4, 6–7(4), 6–1
2005 Mall:Landsdata USA Lisa Raymond
Mall:Landsdata Australien Samantha Stosur
Mall:Landsdata Zimbabwe Cara Black
Mall:Landsdata Australien Rennae Stubbs
6–2, 6–4
2004 Mall:Landsdata Ryssland Anastasia Myskina
Mall:Landsdata Ryssland Vera Zvonareva
Mall:Landsdata Spanien Virginia Ruano Pascual
Mall:Landsdata Argentina Paola Suarez
6–3, 4–6, 6–2
2003 Mall:Landsdata Ryssland Nadia Petrova
Mall:Landsdata USA Meghann Shaughnessy
Mall:Landsdata Ryssland Anastasia Myskina
Mall:Landsdata Ryssland Vera Zvonareva
6–3, 6–4
2002 Mall:Landsdata Ryssland Jelena Dementieva
Mall:Landsdata Slovakien Janette Husarova
Mall:Landsdata Serbien och Montenegro Jelena Dokic
Mall:Landsdata Ryssland Nadia Petrova
2–6, 6–3, 7–6(3)
2001 Mall:Landsdata Schweiz Martina Hingis
Mall:Landsdata Ryssland Anna Kournikova
Mall:Landsdata Ryssland Jelena Dementieva
Mall:Landsdata Ryssland Lina Krasnoroutskaja
7–6(1), 6–3
2000 Mall:Landsdata Frankrike Julie Halard-Decugis
Mall:Landsdata Japan Ai Sugiyama
Mall:Landsdata Schweiz Martina Hingis
Mall:Landsdata Ryssland Anna Kournikova
4–6, 6–4, 7–6(5)
1999 Mall:Landsdata USA Lisa Raymond
Mall:Landsdata Australien Rennae Stubbs
Mall:Landsdata Frankrike Julie Halard-Decugis
Mall:Landsdata Tyskland Anke Huber
6–1, 6–0
1998 Mall:Landsdata Frankrike Mary Pierce
Mall:Landsdata Vitryssland Natalia Zvereva
Mall:Landsdata USA Lisa Raymond
Mall:Landsdata Australien Rennae Stubbs
6–3, 6–4
1997 Mall:Landsdata Spanien Arantxa Sanchez-Vicario
Mall:Landsdata Vitryssland Natalia Zvereva
Mall:Landsdata Indonesien Yayuk Basuki
Mall:Landsdata Nederländerna Caroline Vis
5–3 uppgivet
1996 Mall:Landsdata Ukraina Natalia Medvedeva
Mall:Landsdata Lettland Larisa Savchenko
Mall:Landsdata Italien Silvia Farina Elia
Mall:Landsdata Österrike Barbara Schett
7–6, 4–6, 6–1

Referenser

Externa länkar



Detta är ett arkiv för de Veckans samarbete som har presenterats på Mall:Veckans samarbete.


Vecka 22

Röda mattan i Cannes 2001

Filmfestivalen i Cannes, Cannesfestivalen eller det officiella namnet Festival de Cannes är en stor filmfestival. Den började 1946, och har gått av stapeln varje år, vanligtvis i maj, sen dess i den franska staden Cannes, som ligger på Franska rivieran.

De mest kända och prestigefyllda priserna som delas ut under festivalen är:

Vecka 21

Med en tumstock kan man mäta längd.

Mätning är i den klassiska fysiken en förhållandevis enkel företeelse varvid man med vald metod bestämmer en storhet hos ett system (dess massa, vikt, hastighet, temperatur, tryck, …) med i princip godtycklig noggrannhet och utan närmare hänsyn till mätning av de övriga storheterna.

Vecka 20

FN:s flagga

Förenta nationerna är en sammanslutning av 192 stater, grundad 1945. Nästan alla världens länder är medlemmar i FN. Medlemskap är öppet "för alla stater som vill arbeta för fred".FN:s högkvarter ligger i New York.

Vecka 19

Klor.

Klor (latinskt namn, Chlorum) är ett icke-metalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener.

Vecka 18

Den samiska flaggan.

Sametinget är en särskild förvaltningsmyndighet i Sverige med 31 ledamöter i ett folkvalt parlament, med uppgift att bejaka samiska närings-, kultur- och språkfrågor.

Vecka 17

Tänkaren av Auguste Rodin.

Tänkande är de medvetna processer som pågår i människans psyke.

Vecka 16

Fruktstånd

Frukt i vardaglig mening syftar på botaniska frukter med sött och saftigt kött. Bär kan på samma vardagliga sätt ses som en undergrupp av frukt, nämligen frukter som är så små så man kan stoppa många av dem i munnen samtidigt.

Vecka 15

Skönlitteratur.

Skönlitteratur är litteratur som utgörs av fiktiva berättelser i stället för fakta.

Skönlitteraturens popularitet framför facklitteraturen beror främst på att den är skickligare på att uttrycka alla mänskliga känslor och tankar, därför att den inte har samma krav på sig att "berätta sanningen".

Vecka 14

En Fairey Swordfish från 1930-talet.

Flygmaskin är en gemensam beteckning på konstruktioner som kan hålla sig uppe i atmosfären med hjälp av luftens statiskaa eller dynamiska kraft. Man definierar ofta flygmaskiner som varje maskin gjord för att flyga i atmosfären.

Vecka 13

Biom är en regional ansamling av distinkta djur- och växtsamhällen. Biom är ett annat ord för vegetationsområde. I begreppet är samverkan och inbördes påverkan mellan de olika arterna centrala. Relationen till jordarter och klimat ingår också. Biomer är huvudsakligen urskiljbara i stor (kontinental till global) skala. Tillsammans utgör biomerna biosfären.

Biomer definieras tydligast genom fördelningen av vegetationstyper, vilka i hög grad bestäms av globalt klimat, jordtyp, yttre påverkan och andra faktorer i omgivningen. Klimatet bestäms delvis av latitud, altitud och terrängen.

Vecka 12

Abraham Lincoln

Abraham Lincoln, född 12 februari 1809 i LaRue County, Kentucky, död 15 april 1865 i Washington, D.C. (mördad), advokat i delstaten Illinois, amerikansk politiker; ledamot av representanthuset 1847, president 18611865. Lincoln var den förste republikanska presidenten i USA. Lincoln föddes i en timmerkoja i Kentucky. Helt självlärd arbetade han som advokat från 1837 i Springfield, Illinois. Han var medlem av delstatens lagstiftande församling 1832–1842, och blev känd som Honest Abe (ärlige Abe). Han slöt sig till det nybildade republikanska partiet 1856 och valdes till president 1860 med knappt 40 procent av rösterna och bara 180 elektorsröster – i ett sällsynt val för USA delade tre andra kandidater nästan lika på resten av rösterna.

Lincoln spelade en betydelsefull roll under det amerikanska inbördeskriget. Som oerfaren statsman gjorde han till en början många misstag. Det, i samband med handlingsförlamningen hos hans företrädare James Buchanan, ledde till splittring, som han försökte kanalisera som självständighetsstrider. Sedan vägrade han, bland annat, att gå med på Konfederationens krav på evakuering av den federala garnisonen i Fort Sumter, Charleston, South Carolina, vilket ledde till de första fientligheterna under det som skulle bli inbördeskriget.

Vecka 11

Inget samarbete denna vecka

Vecka 10

al-Masjid an-Nabawi (arabiska: المسجد النبوي, uttal: [ælmæsʤıd ænːæbæwı]) (Profetens moské) i Medina i Saudiarabien är den näst mest heliga platsen inom islam.

Byggnaden var ursprungligen profeten Muhammeds hus, i vilket han bosatte sig efter Hijran (emigrationen) till Medina ifrån Mekka. Han lät senare bygga moskén på husgrunden.

Vecka 9

Charles Darwin

Charles Robert Darwin, född 12 februari 1809 i Shrewsbury, död 19 april 1882 i Downe, Kent, var en brittisk biolog, zoolog, geolog, teolog och forskare, som insåg och framlade övertygande bevisning för att alla arter av liv har utvecklats över tiden från ett gemensamt ursprung, genom den process som han kallade naturligt urval. Faktumet att evolution sker blev accepterat av den vetenskapliga världen och stora delar av allmänheten under hans livstid, medan hans teori om naturligt urval kom att i stor utsträckning ses som den främsta förklaringen till evolutionsprocessen på 1930-talet, och nu bildar basen till modern evolutionsteori. I modifierad form är Darwins vetenskapliga upptäckt den förenande teorin i biologin och ger en logisk förklaring till livets mångfald.

Vecka 8

IPRED är en benämning för ett flertal nya lagar och förändringar på redan befintliga lagar som Sveriges riksdag planerar att införa den 1 april 2009. IPRED är en förkortning för International Property Rights Enforcement Directive och är ett direktiv från EU till Sveriges regering. Lagförslaget har översatts av den svenska regeringen till Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område. Lagen tillåter branschorganisationer att samla in information om IP-adresser som anses vara misstänkta för fildelningsbrott genom att begära att internetoperatörerna lämnar ut uppgifter om vilket internetabonnemang som IP-adressen tillhör genom ett domstolsbeslut.

Vecka 7

Inkariket var en statsbildning i västra Sydamerika under förcolumbiansk tid. Under Inkarikets höjdpunkt sträckte det sig från Colombia, Ecuador, Peru, Bolivia till Chile och Argentina, det vill säga det var mer än 4 000 km långt och täckte ett territorium på mer än 3 miljoner kvadratkilometer.

Vecka 6

Rymden.

Rymden eller yttre rymden kallas den del av universum som finns utanför himlakropparna och deras atmosfärer. För jorden brukar man definiera rymden som det som ligger mer än 100 km ovanför havsnivån.

Vecka 5

Militär är beteckningen på den eller det som tillhör en stats organiserade krigsmakt.

Ordet militär härstammar från latinets militarius, från miles (genitiv militis) som betyder "soldat". Det finns en teori om att ordet miles kommer från milium, som betyder "hirs" på svenska, på grund av att soldater ofta blev utfordrade med just hirs.

Vecka 4

Liv är en egenskap som alla organismer har. Det finns ingen helt entydig definition på biologiskt liv, men en lista över kriterier kan se ut ungefär så här:

Vecka 3

Pengar är ett gemensamt värderingssystem för varor och tjänster som är baserat på utbytbara och lagringsbara enheter, och som används som betalningsmedel. Vanligen består detta av mynt och sedlar vars värde delvis garanteras av en stat. I vardagligt tal uppfattas pengar som kontanter, men till begreppet hör även andra godkända betalningsmedel.

Vecka 2

Ryskt frimärke

Utomjordiskt liv är hypotetiska levande organismer som utvecklats på någon annan himlakropp än jorden. Temat är vanligt i science fiction. Vissa tror att liv bara kan uppstå på en planet som påminner om jorden, och att det är format likadant som på jorden.

Vecka 1

Inbördeskrig i Etiopien.

Ett inbördeskrig (formellt: icke-internationella väpnade konflikter) är ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma land eller rike. Det handlar ofta om en gerilla som kämpar mot regeringens polis och militär.

Ett inbördeskrig kan vara en fas i en statskupp eller revolution, där parterna strider om att regera landet. Det kan också vara ett separatistkrig eller frihetskrig där en del av ett land strävar efter självständighet.

Arkiv

Personliga verktyg