Republikanska partiet
Från Rilpedia
Republikanska partiet |
|
---|---|
Partiordförande | Michael Steele |
Gruppledare i senaten | Mitch McConnell |
Gruppledare i representanthuset | John Boehner |
Grundat | 28 februari 1854 |
Huvudkontor | 310 First Street SE Washington, D.C. 20003 |
Politisk ideologi | Konservatism, socialkonservatism, neokonservatism, marknadsliberalism |
Internationellt samarbetsorgan | International Democrat Union |
Färg(er) | Röd, vit och blå 1 |
Webbplats | www.gop.com |
1 Båda de två stora partierna i USA använder färgerna från USA:s flagga. Röd används oftast, men inofficiellt, av media för att beteckna Republikanska partiet. |
Republikanska partiet (engelska: Republican Party), Republikanerna, är ett politiskt parti i USA, formellt bildat 1854. Även kallat GOP, vilket står för Grand Old Party.
Det vann regeringsmakten på slaverifrågan 1860 under Abraham Lincolns ledning och innehade därefter samtliga presidenter med undantag för Grover Cleveland fram till 1912, då de progressiva och konservativa falangerna splittrades i enskilda partiväsenden, varpå demokraten Woodrow Wilson vann valet. Det återtog enat regeringsmakten i valet 1920 med stor majoritet under den populäre presidenten Hardings ledning. Vid valet 1932 innebar den stora depressionen ett bakslag i form av massivt nationellt missnöje riktat mot partiet, varpå man befann sig i opposition fram till 1952, då generalen och politikern Eisenhower erövrade Vita Huset. Hans vicepresident Richard Nixon förlorade valet 1960 med knapp marginal till John F. Kennedy men återerövrade initiativet 1968. Sedan dess har partiet vunnit sex och förlorat fyra presidentval. Partiet befann sig i regeringsställning under åren 2001-2009, då George W. Bush satt som president i Vita Huset. Efter presidentvalet 2008 förlorade dock republikanerna presidentposten till demokraternas Barack Obama.
Innehåll |
Historia
Abraham Lincoln var den förste republikanske presidenten 1861. Den centrala politiska frågan i partiets tidiga historia var avskaffandet av slaveriet. Efter inbördeskriget kom republikanerna att bli det starkare partiet i USA fram till och med demokraten Franklin D Roosevelt och the New Deal. Det starkaste stödet fanns till att börja med i nordstaterna. Partiet kom efterhand att förknippas med industri- och finansintressena, även om mer socialreformistiska riktningar tidvis gjorde sig gällande. Protektionismen var även mer utbredd bland republikanerna än demokraterna. Under 1900-talet har partiet utvecklats till det mer konservativa av USA:s två dominerande partier. I takt med detta har partiets väljarbas delvis förändrats. Det tidigare starka stödet i nordstaterna har minskat, samtidigt som stödet i sydstaterna ökat, då konservativa demokrater i ökad utsträckning börjat rösta republikanskt som ett svar på att det demokratiska partiet blivit mer socialliberalt på nationell nivå. Vissa stater i mellanvästern har länge varit starka republikanska fästen.
Politik
Inom amerikansk politik har republikanerna generellt kommit att bli det mer konservativa eller högerinriktade av de båda större partierna. Partiet förespråkar generellt låga skatter och är mer skeptiskt än demokraterna till omfattande offentliga välfärdssystem. Vidare är partiet för ett starkt militärt försvar och var under George Bush d.y:s regering för ”kriget mot terrorismen”; tidigare har partiet varit emot militär inblandning i andra länders angelägenheter. Partiet är generellt sett konservativt i värdefrågor, främst baserat på ett traditionellt kristet perspektiv. Bland annat är partiernas representanter ofta restriktiva i synen på äktenskap för homosexuella och aborter. Dock finns det även grupper inom partiet som har en mer liberal syn i dessa frågor.
Generellt kan dock sägas att det republikanska partiet står avsevärt mycket längre till höger än partierna på högerkanten i Europa. Detta gäller i synnerhet vid en jämförelse med Sverige. Moderaterna och kristdemokraterna är annars de partier just nu i Sveriges riksdag som ligger närmast det republikanska partiet, trots detta så påminner båda dessa partiers politiska agenda mer om den liberalism som demokraterna står för.
Se även
- Republican National Committee
- Demokratiska partiet
- Amerikanska partier
- Amerikanska presidenter
- Lista över republikanska presidentkandidater
- Röda och blå delstater i USA
Externa länkar
- Republikanska partiet - Officiell webbplats