Ipred-lagen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Ipred-lagen, även kallad piratjägarlagen eller fildelningslagen[1] är en allmänt använd, informell benämning på vissa förändringar i gällande lagar till skydd för immateriella rättigheter, som Sveriges riksdag röstade igenom den 25 februari 2009.[2][3][4][5]

Ipred-lagen baseras på ett EU-direktiv från 2004, benämnt IPRED, som är en akronym för Intellectual Property Rights Enforcement Directive.[5] Det officiella svenska namnet på Ipred-lagen är Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område.[6][7]

Innehåll

Vad lagen tillåter

Lagen tillåter upphovsmannen eller hans rättighetsinnehavare att begära informationsföreläggande enligt 53 c eller intrångsundersökning enligt 56 a § upphovsrättslagen. [8][9] Rättsinnehavare, inkluderar licenstagare som genom avtalet har förvärvat en ensamrätt. Branschorganisation kan ha sådan rätt antingen som licenstagare eller som ombud.[10]

Härigenom kan upphovsman eller hans rättighetsinnehavare vid domstol begära beslut på att internetoperatörerna ska lämna ut uppgifter om IP-adresser och vilket internetabonnemang som IP-adressen tillhör.

Informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet som åtgärden innebär för den som drabbas av den. Det är ett vanligt sätt att uttrycka proportionalitetskrav. Det är allmänt formulerat för att ge utrymme för en bedömning av domstol i varje enskilt fall. Om syftet kan tillgodoses genom någon mindre ingripande åtgärd ska informationsföreläggande inte beviljas. Rättighetshavarens intresse av att få ut sådana uppgifter måste alltså ställas mot den enskilde abonnentens integritetsintresse. Intrånget måste vara av en viss omfattning för att en rättighetshavare ska få ut uppgifterna. Så är i regel fallet om intrånget avser uppladdning av till exempel en film eller ett musikaliskt verk för allmänheten, exempelvis genom fildelning via internet, eftersom detta typiskt sett innebär skada för rättighetshavaren. Detsamma är fallet när det är fråga om mer omfattande nedladdning. I sådana fall kommer rättighetshavaren alltså att kunna få ut dessa uppgifter.

Härigenom kan abonnenten bakom omfattande upp- eller nedladdningar avslöjas.

Är det däremot endast fråga om nedladdning av några få verk kommer avvägningen i normalfallet att leda till att integritetsintresset överväger och att uppgifterna alltså inte ska lämnas ut.[11]

Den operatör som har lämnat ut information enligt 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska sända en skriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidigast efter en månad och senast efter tre månader från det att informationen lämnades ut.[12]

Personen kan även bli polisanmäld om brottsligheten är omfattande. Branschorganisationen kan även välja att offentligt meddela domen, till exempel genom att de publicerar en tidningsannons som den dömde kan tvingas att betala.[6] [7] Ipred-lagen är inte avsedd att användas mot personer som laddar ner enstaka verk, utan främst till att döma personer som har laddat upp material eller laddat ner ett flertal filer.[13]

Bakgrund

2003 presenterades EU-direktivet IPRED för Europaparlamentet. Direktivet skapades för att förhindra olika typer av produktförfalskningar, till exempel av designerväskor och märkeskläder.[6] Den 29 april 2004 skrevs förslaget om för att då ge möjlighet att begära att internetleverantörer lämnar ut IP-adresser som misstänks ha använts vid illegal fildelning.[6] Det röstades igenom i Europaparlamentet och infördes den 20 maj samma år. Direktivet skulle då senast genomföras i EU:s medlemsstater den 29 april 2006.[7] Sveriges rättssystem uppfyllde vid det tillfället flera av direktivets krav, men fortfarande saknades det ett antal bestämmelser. I direktivet fanns bland annat regler för att tillåta en domstol att ålägga en person som gjort intrång i en immateriell rättighet att under vissa förutsättningar lämna information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller.[7] Regeringen Reinfeldt lade därför 2007 fram planer på att införa ett nytt lagförslag.[6]

I mars 2008 skrev Beatrice Ask och Lena Adelsohn Liljeroth i en debattartikel att de skulle gå vidare med ett planerat lagförslag om utlämnade av abonnentuppgifter. Centerpartiet invände mot lagförslaget, men gav med sig efter förhandlingar med de andra regeringspartierna.[6] Ett halvår senare, den 9 oktober 2008, lämnades förslaget på remiss till lagrådet. Remissvaret kom den 22 oktober 2008, och lagrådet påpekade bland annat att förslaget delvis gick längre än vad EU:s direktiv krävde.[14] Centerpartiet stred för att förmildra lagen. De ville hellre att det skulle skickas ut ett varningsbrev till personen som genomför fildelningsbrott innan namnuppgifter ges ut.[15]

På grund av ett stort motstånd inom riksdagen genomfördes flera korrigeringar i lagförslaget.[16] Korrigeringarna var att enstaka nedladdningar inte ska räcka för att få identiteten avslöjad, skillnad görs mellan nedladdning och uppladdning eftersom uppladdning ansågs allvarligare och att lagen inte gäller de brott som begåtts före 1 april 2009.[16] Den 25 februari 2009 röstade Sveriges riksdag igenom Ipred-lagen. Den trädde i kraft den 1 april 2009.[4]

Efterverkningar

De första dagarna efter att Ipred-lagen infördes meddelade media att internettrafiken hade minskat med 44 procent i Netnods knutpunkter enligt bolagets trafikgrafer.[17] Netnod menade att de själva inte hade dragit den slutsatsen, eftersom svensk internettrafik även kan gå via andra knutpunkter.[18] The Pirate Bay uppgav den 3 april att de endast hade noterat en minskning med 3,5 procent jämfört med veckan innan.[19] Henrik Pontén sade i en intervju med tidningen Metro att merparten av all internettrafik är fildelning och det var därför som internettrafiken hade minskat.[20]

Flera internetsidor, som The Pirate Pay, har skapat olika så kallade anonymitetstjänster i protest mot Ipred-lagen. De tjänsterna tillåter användaren att få en anonym IP-adress vilket, enligt dem som skapar tjänsterna, gör det omöjligt att spåra användarens IP-adress.[21] Tjänsten som Pirate Bay skapade, Ipredator, är den första som de tar betalt för.[22] Dock säger Antipiratbyrån att dessa tjänster inte fungerar och att polisen trots allt kan spåra IP-adresser fast den misstänkte använder dessa tjänster.[23]

De finns ingen lag som tvingar internetoperatörer att spara information om IP adresser. De finns operatörer som väljer att radera informationen, till exempel Bahnhof.[24]

Tillämpningen

Tidigt morgonen den 1a april, lät advokatfirman Danowsky & Partner en medarbetare skapa bilder föreställande bibliotekslistor på en FTP-server. Senare under dagen lämndes de utskrivna bilderna in till Solna Tingsrätt i mål Ä 2707-09, i syfte att begära uppgifter om den person eller företag som ägde den påstådda FTP-servern[25]. Tingsrätten skickade genast informationen vidare till den berörda internetleverantören, ePhone, för yttrande. Antipiratbyrån/Danowsky & Partner anmäldes i samband med detta till polisen i Stockholm för dataintrång av en privatperson[26].

ePhone meddelade i ett pressmeddelande redan under den kommande veckan att de inte tänkte bifalla Danowsky & Partners begäran[27]. Den 22a april följdes pressmeddelandet upp med ett formellt, 17-sidigt svar till tingsrätten, där tingsrätten rekommenderades avslå Danowsky & Partners begäran[28].

ePhones motivation baseras i korta drag på

  • Det faktum att den svenska tillämpningen av direktivet strider mot den grundläggande rätten till skydd för privatlivet.
  • Kraftig kritik av att den tekniska bevisningen inte visat några sannolika skäl för de påstådda upphovsrättsintrånget.
  • Att den juridiska nyttan med ett informationsföreläggande inte uppväger den olägenhet eller de men som åtgärden innebär för abbonenten.
  • Prejudikat i EG-domstolen.
  • Formuleringar i IPRED-direktivet om att lagar om sekretess och personlig integritet har prioritet över IPRED-lagen.

Den 28e april, på dagen fyra veckor efter den ursprungliga begäran, hade tingsrätten ännu inte beslutat om ePhone skall åläggas att lämna ut personuppgifterna: "Det är mycket omfattande inlagor. Det kommer att bli mycket upp till parterna att bestämma hur lång tid det ska ta", säger Mats Jendel, chefsrådman i Solna Tingsrätt till SvD.se[29]

Kritik mot lagen

Många The Pirate Bay-anhängare har kritiserat Ipred-lagen.

Ett argument som ofta används mot lagen är att man inte kan jaga en hel ungdomsgeneration.[30][31] Vissa kritiker anser att Ipred-lagen utgör ett större hot mot den personliga integriteten än FRA-lagen, på grund av risken för läckage av personlig information.[32] I mars 2009 genomfördes en opinionsundersökning av företaget Sifo där tusen personer tillfrågades om de var för eller emot Ipred-lagen. 68 procent av de tillfrågade var emot lagen.[33] Motståndet var störst hos unga män, där 79 procent var emot lagen.[33]

Lagen har mött starka protester på Internet, i synnerhet från anhängare till The Pirate Bay.[34] På grund av det liknande namnet har det ibland drivits med Ipred-lagen genom att bilder på läkemedlet Ipren har bytts ut med namnet Ipred och innehållsförteckningarna ersatts med en sarkastisk text som "Ointelligens 400 mg".[35]

Innan Ipred-lagen röstades igenom i Sveriges riksdag kritiserade många riksdagsledamöter lagen. Mona Sahlin sade i en intervju i november 2008 att lagen var "alldeles för kantig", men samtidigt sade hon att man måste värna om kulturarbetarnas upphovsrätt.[31] Vänsterpartisten Kalle Larsson sade att lagen skulle innebära en jakt på tusentals svenskar och att lagrådsremissen skulle kastas i papperskorgen. Centerpartiet föreslog ett antal ändringar som till exempel att internetoperatörerna ska skicka ut varningsbrev till illegala fildelare innan deras ip-adresser lämnas ut till upphovsrättsinnehavare.[36] På grund av det stora motståndet genomfördes därför flera korrigeringar i lagen.[16]

Försvar av lagen

Fil:Mikael Persbrandt Close up.jpg
Mikael Persbrandt är en av flera kulturarbetare som har visat stöd för Ipred-lagen.

Flera arbetare inom musik-, film- och bokbranscherna har visat starkt stöd för Ipred-lagen.[34][37] Ett vanligt argument för lagen är att nedladdning hotar oetablerade artister och att personer inom kulturbrancherna inte får de pengar som de förtjänar.[37][38] Många kulturarbetare tror att den illegala fildelningen kan orsaka stor skada på kulturen.[37]

Per Gessle, Mikael Persbrandt, Jill Johnson, Eva Dahlgren och Joey Tempest uttalade stöd för lagen i en debattartikel i Dagens Nyheter i november 2008. De uttryckte ett starkt stöd för lagen och ansåg att Sveriges regering var på väg mot att lägga fram ett förslag till stöd för upphovsrätten på nätet.[34] De skrev även följande i debattartikeln:

” Många svenska artister, skådespelare och författare vet av egen erfarenhet vilka våldsamma påhopp och hatattacker som kan drabba den som uttrycker en annan åsikt än den lilla, men högljudda, piratgruppen. Oavsett vilka argument som denna grupp gömmer sig bakom så handlar det ändå till syvende och sist om att de ska kunna ta för sig obehindrat av det som vi och andra har skapat. ”

— [34]

John Nordling, Tomas Alfredsson och Carl Molinder, som är filmskapare, skrev ett öppet brev till alliansens partiledare i slutet av november 2008. De skrev att utan Ipred-lagen kommer det inte att komma några fler svenska filmer i framtiden, på grund av att inga pengar tjänas på nyskapade filmer.[39] Som exempel använde de filmen Låt den rätte komma in, som kostade nästan 30 miljoner kronor att spela in, men lades ut som torrent ett par dagar efter att filmen hade haft premiär.[39] I samband med utspelet avslöjades det också att 37,5 procent av budgeten, 10,5 miljoner kronor, finansierades med skattemedel.[40][41][42]

Referenser

  1. ↑ Ewa Stenberg "Riksdagen helt oenig om nedladdning" Dagens Nyheters webbupplaga den 15 februari 2009. Läst den 23 februari 2009.
  2. ↑ ”Debatt och beslut om förslag”. Riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/templates/R_HtmlCallPage____17664.aspx. Läst 25 februari 2009. 
  3. ↑ ”Kammarens protokoll - Riksdagen”. Riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2008/09:77#rub8. Läst 4 april 2009. 
  4. ↑ 4,0 4,1 ”Riksdagen beslutade om ipredlagen”. Dagens Nyheter. 25 februari 2009. http://dn.se/kultur-noje/riksdagen-beslutade-om-ipredlagen-1.807030. Läst 25 februari 2009. 
  5. ↑ 5,0 5,1 Jonsson, Gunnar (25 februari 2009). ”Effekter av antipiratlagen oklara”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/effekter-av-antipiratlagen-oklara-1.807039. Läst 25 februari 2009. 
  6. ↑ 6,0 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 Öhman, Joacim (3 december 2008). ”Det här är Ipred”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/det-har-ar-ipred-1.471253. Läst 16 februari 2009. 
  7. ↑ 7,0 7,1 7,2 7,3 Ask, Beatrice (9 oktober 2008). ”Lagrådsremiss av lagen Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område” (PDF). Justitiedepartementet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/31/81/465ad177.pdf. Läst 3 mars 2009. 
  8. ↑ https://lagen.nu/1960:729#P53c
  9. ↑ https://lagen.nu/1960:729#P56a
  10. ↑ https://lagen.nu/1960:729#P55
  11. ↑ Kulturutskottets yttrande2008/09:KrU4y http://209.85.129.132/search?q=cache:nnaZbdbh7t4J:www.riksdagen.se/debatt/visadok.aspx%3Fspc%3Dobj%26guid%3Dbe143516-a0ca-4e1f-8d77-991139ea06da+civilr%C3%A4ttsliga+sanktionsdirektivet&cd=13&hl=sv&ct=clnk
  12. ↑ https://lagen.nu/1960:729#P53fS2
  13. ↑ ”Småskalig fildelning inte i lagen”. Dagens nyheter. 4 december 2008. http://www.dn.se/kultur-noje/smaskalig-fildelning-inte-i-lagen-1.471406. Läst 19 mars 2009. 
  14. ↑ Lagrådets remissvar 2008
  15. ↑ Arkert, Johan (18 november 2008). ”Om varningsbrev”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/ipred/article3797448.ab. Läst 19 mars 2009. 
  16. ↑ 16,0 16,1 16,2 Carlbom, Mats (3 december 2008). ”M oense in i det sista om fildelning”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/m-oense-in-i-det-sista-om-fildelning-1.471193. Läst 20 mars 2009. 
  17. ↑ Jenny Stiernstedt, Kalle Holmberg och Juan Flores (2 april 2009). ”Internettrafiken minskade”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/internettrafiken-minskade-1.836372. Läst 3 april 2009. 
  18. ↑ TT (3 april 2009). ”Oklart om fildelningen minskat”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4815284.ab. Läst 3 april 2009. 
  19. ↑ Sten Gustafsson/TT (3 april 2009). ”Pirate Bay nästan oberörd av Ipred”. Dagens Nyheter. http://dn.se/kultur-noje/pirate-bay-nastan-oberord-av-ipred-1.837597. Läst 3 april 2009. 
  20. ↑ TT (1 april 2009). ”Fildelningen minskade direkt”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/ipred/article4797096.ab. Läst 3 april 2009. 
  21. ↑ Franchell, Eva. ”Utan Friheten ryms på...”. Aftonbladet, 1 april 2009. Läst 3 april 2009.
  22. ↑ Susanna Vidlund, Anonym fildelning på Pirate Bay, 25 mars 2009. Läst 3 april 2009.
  23. ↑ Rapport, 3 april 2009. Inslag om Ipred-lagen.
  24. ↑ http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/telegram/artikel.aspx?ArticleId=4569419
  25. ↑ http://thepiratebay.org/torrent/4849887/Antipiratbyran-IPRED-2009-04-01-Arende-2707-09-med-bilagor
  26. ↑ http://blogg.aftonbladet.se/permalink.php?blog=21909&art=1177394&no_cache=1
  27. ↑ http://www.ephone.se/NyhetVisa.aspx?id=31
  28. ↑ http://www.ephone.se/pdf/Svaromal_2707-09-20090422.pdf
  29. ↑ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2805959.svd
  30. ↑ Stockholm TT (4 december 2008). ”Muf uppmanar till lagbrott”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2148935.svd. Läst 20 mars 2009. 
  31. ↑ 31,0 31,1 Mellgren, Fredrik (19 november 2008). ”Mona Sahlin om Ipred-lagen”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2067063.svd. Läst 20 mars 2009. 
  32. ↑ Gustafsson, Sten (29 november 2008). ”Fildelarlagen farligare än FRA-lagen”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2120527.svd. Läst 20 mars 2009. 
  33. ↑ 33,0 33,1 Olsson, Tobias (17 mars 2009). ”Klart nej till ny fildelningslag”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2604781.svd. Läst 19 mars 2009. 
  34. ↑ 34,0 34,1 34,2 34,3 David Nannini Nilsson (13 november 2008). ”Artister stödjer ”IPRED-lagen””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/ipred/article3758210.ab. Läst 20 mars 2009. 
  35. ↑ Bild på Ipren-jämförelse Hämtdatum: 20 mars 2009
  36. ↑ Olsson, Tobias (18 november 2008). ”C föreslår mildare Ipred-lag”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2056835.svd. Läst 20 mars 2009. 
  37. ↑ 37,0 37,1 37,2 Olsson, Tobias (12 november 2008). ”Kulturarbetare positiva till Ipred-lagen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2031775.svd. Läst 20 mars 2009. 
  38. ↑ Melén, Johanna (4 december 2008). ”Nedladdning hotar oetablerade artister”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/ipred/article3919218.ab. Läst 20 mars 2009. 
  39. ↑ 39,0 39,1 Arkert, Johan (26 november 2008). ”Utan Ipred kan vi inte göra film”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/ipred/article3861256.ab. Läst 20 mars 2009. 
  40. ↑ Per Ankersjö Svensk film bär sig inte oavsett fildelning
  41. ↑ Den okände rebellen Vi har redan betalat 7 miljoner i skatt för “Låt den rätte komma in.”
  42. ↑ Rick Falkvinge Filmproducent kräver kroppsvisitationer

Jämför

Se även

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Ipred-lagen"
Personliga verktyg