Sametinget
Från Rilpedia
- Här behandlas det svenska Sametinget. Se även Sametinget (Norge) och Sametinget (Finland).
| Sametinget | |
| Departement | Jordbruksdepartementet |
|---|---|
| Län | Norrbotten |
| Kommun | Kiruna |
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Organisationsnummer | 202100-4573 |
| Instruktion | SFS 2007:1239 |
| Webbplats | www.sametinget.se |
Sametinget är en särskild förvaltningsmyndighet i Sverige med 31 ledamöter i ett folkvalt parlament, med uppgift att bejaka samiska närings-, kultur- och språkfrågor. Samernas politiska kamp började för några decennier sedan och resulterade i att regeringen tillsatte en offentlig utredning 1982 (se Samerättsutredningen). I början av 1990-talet början var regeringen inte beredd att gå längre än till ett samiskt organ med begränsat inflytande, men efter ett tag inrättades år 1993 Sametinget som en myndighet och folkvalt organ. Men som statlig myndighet är Sametinget tvunget att verkställa den politik och följa de beslut som Sveriges riksdag och regering fattar, vilket ibland går stick i stäv med de folkvalda ledamöternas partiprogram.
Det svenska Sametinget ligger i Kiruna. Statens fastighetsverk utsåg 2006 en vinnare i arkitekttävlingen om en ny tingsbyggnad. Byggstarten är oviss på grund av tveksamheter i valet av plats för huset. Den ursprungliga platsen är olämplig då den ligger inom de delar av centrala Kiruna där byggnader måste flyttas på grund av sättningar i marken.[1]
Den nuvarande talmannen är Sylvia Simma från 2005.
Den lagstiftning som reglerar Sametinget kallas sametingslagen – trots benämningen ting är det inget organ för självstyre, eller som ska verka istället för riksdag eller kommunfullmäktige, eller i konkurrens med dessa organ. Myndigheten har bland annat ansvar för utbetalning av rovdjursersättningar till samebyar.
En av Sametingets viktigaste arbetsuppgifter är att informera om samerna och samiska förhållanden. Samerna är urbefolkning i sitt eget land med rötter som sträcker sig tillbaka till de första spåren av människor i norra Skandinavien. Syftet med institutionen är att
- värna samernas minoritet som ur-invånare då den särskiljs från andra etniska minoriteter i Norden,
- som minoritet nå fram i demokratiska församlingar som är baserade på majoritetsdemokrati.
Liknande sameting i Norden finns också i Norge (Sametinget, startades 9 oktober 1989) samt i Finland (Sametinget, startat 1972, ombildat och nyinvigt 2 mars 1996). År 2001 fanns 6701 anmälda röstlängder i Sverige, 9923 stycken i Norge. Motsvarande siffra för 1999 års sametingsval i Finland var 5121 stycken.
Efter sametingsvalet 2005 finns sex partier representerade i tinget:
- Jakt- och fiskesamerna
- Sámiid Riikabellodat (Samelandspartiet)
- Samerna
- Vuovdega (Skogssamerna)
- Guovssonásti
- Min Geaidnu (alt Mijá Gäjnno eller Mijjen Geajnoe, betyder "Vår väg")
Val till Sametinget
Val till Sametinget hålls vart fjärde år, och det senaste valet hölls den 17 maj 2009. Det första valet hölls 1993. För att få rösta måste man registrera sig i röstlängden. För att bli registrerad så måste man uppfylla två kriterier. Det ena är att personen anser sig vara same. Det andra är att antingen personen själv har eller har haft samiska som språk i hemmet, att någon av personens föräldrar har eller har haft det, eller att någon av personens mor- eller farföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet. Valet arrangeras av Valmyndigheten tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbottens län och Sametingets valnämd.
Se även
- Ájtte samemuseum
- Gaaltije
- Lista över Sametingets talmän
- Sameradion
- Sápmi
- Samefolket
- Samefonden
- Samiskt Informationscentrum
