Huddinge kommun

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Huddingegymnasiet)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.^[1]
Huddinge kommun
Huddinge kommunvapen
Län	Stockholms län
Landskap	Södermanland
Domsaga	Södertörns domsaga
Centralort	Huddinge

Folkmängd • Totalt	17:e av 290 94 209 invånare
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal	269:e av 290 141,48 km² 131,34 km² 10,14 km²
Befolkningstäthet • Totalt	13:e av 290 717,2 invånare/km²
Kommunkod	0126
Webbplats	www.huddinge.se

Gränsmarkeringen i gjutjärn från 1936 mellan Stockholms kommun och Huddinge kommun vid Gamla Södertäljevägen i Segeltorp.

Huddinge kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Huddinge, som är en del av tätorten Stockholm.

Kommunen ligger på halvön Södertörn i landskapet Södermanland.

Huddinge är den efter folkmängd näst största kommunen i Stockholms län. Kommunen är välbefolkad men ändå består mer än halva ytan av odlingslandskap, skogar, berg och sjöar. 33% av kommunens yta är skyddad som naturreservat.

Administrativ historia

Huddinge är en av de få kommuner i landet som sedan införandet av 1862 års kommunalförordningar inte påverkats av 1900-talets omfattande kommunreformer i Sverige. Kommunen har varken delats eller lagts samman med andra kommuner, men vissa gränsändringar till grannkommuner har genomförts.

Inom Huddinge kommun fanns ett antal municipalsamhällen: Segeltorp (1924-52), Hörningsnäs villastad (1914-46), Stuvsta (1924-46), Fullersta (1924-46), Snättringe (1928-46). De fyra sistnämnda lades 1947 samman med det 1924 bildade Huddinge municipalsamhälle till ett "stormunicip". Detta upphörde med utgången av 1952.

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld en på ett blått treberg stående svart, brinnande vårdkase med röd låga.

Huddinge kommunvapen har en bild av en vårdkase, eftersom en sådan fanns på Vikingaberget förr.

Tätorter

Huvuddelen av kommunens bebyggelse ingår i tätorten Stockholm, men det finns även mindre orter samt en del landsbygd.

Antal invånare år 2006
del av tätorten Stockholm	86 802
Vidja	633
Gladö kvarn	438

Postorter

Farsta (i Ågesta)

Huddinge

Kungens kurva

Segeltorp

Skogås

Skärholmen (Lammholmsbackens jämna nummer inom kommunen)

Trångsund

Vårby

Småorter

Antal invånare år 2000
Bruket	110
Lissma	60
Ådran och Östorp	136

Kommundelar

Vårby, Segeltorp, Flemingsberg, Sjödalen-Fullersta, Stuvsta-Snättringe, Trångsund och Skogås.

Norr om Huddinge centrum ligger det största villaområdet i kommunen som omfattar Fullersta, Snättringe, Segeltorp m.m. Dessa områden övergår i Stuvsta-Snättringe och Segeltorp. I Segeltorp med omnejd vid sjön Långsjön finner man några av de största och finaste husen i kommunen och vissa av dem säljs väldigt dyrt. I Trångsund och Skogås, som ligger i de östra delarna av kommunen, finns två stycken små centrum. De västra delarna av kommundelarna präglas av hyres- och bostadsrätter, medan de östra delarna inhyser radhus och villor, varav några med sjöutsikt mot Drevviken. Flemingsberg i de sydvästra delarna präglas av höga hyres- och bostadsrättshus och är ett resultat av miljonprogrammet - men husen har ändå sin charm på grund av sina egensinniga och färgglada fasader i regnbågens alla färger. I Flemingsberg finns kombinerad pendeltågstation och fjärrtågsstation. Huddinge sjukhus ligger i Flemingsbergs kommundel. De flesta bostäder i Vårby är också ett resultat av miljonprogrammet och ligger i de nordvästra delarna av kommunen.

1998 röstade hela Huddinge kommuns befolkning om en delning av kommunen. Delningen skulle innebära att Skogås och Trångsund skulle bilda en ny kommun. Den gången var resultatet klart ja bland de röstande i Skogås och Trångsund, men nej från de röstande i övriga Huddinge. Det starka stödet för delning av den berörda befolkningen i Skogås och Trångsund höll frågan vid liv och ledde till en ny omröstning den 20 april 2008, då bara Trångsund och Skogås röstade i en ny omröstning. I resten av Huddinge gjordes en opionsundersökning. Motståndssidan, som alltid överlag hade representerat "centralmakten" från centrala Huddinge, lyckades denna gång övertyga Skogås- och Trångsundsborna mycket övertygande om fördelarna med att stanna kvar i Huddinge, och resultatet blev ett mycket klart nej. 58,8 procent röstade nej och 40,1 procent röstade ja. I opinionsundersökningen röstade 73 procent nej och 13 procent ja.

Huddinge har vuxit med 10.000-tals invånare på bara några decennier. Inför kommunreformen 1971 hade Huddinge i många år varit landets största kommun, det fanns bara städer med fler invånare. Klättringen har ökat undan för undan, och under hösten 2008 passerade Huddinge Gävle, och är nu landets 17:e största kommun befolkningsmässigt. Huddinge ligger nu närmast bakom Eskilstuna och Sundsvall i befolkningstal och lär passera även dessa, kanske redan under 2009. Det är ingen fråga om, utan enbart när, Huddinge passerar 100.000-strecket. Det hade varit ett uppenbart avbräck i denna process om Skogås-Trångsund hade rott i land med en utbrytning. Arbetsnamnet på den tänkta kommunen var Drevvikens kommun, och den hade blivit avsevärt folkrikare än t ex Salem respektive Nykvarn, kommuner som under 80- och 90-talet har uppstått genom utbrytningar i närområdet, ur Botkyrka respektive Södertälje. Över 100 av landets kommuner har färre invånare den tänkta kommunen skulle ha fått. Huddinge passerade för övrigt Södertälje befolkningsmässigt just i och med att Nykvarns kommun bröts ut därifrån.

Församlingar

Huddinge församling, Trångsunds församling, S:t Mikaels församling och Flemingsbergs församling.

Sjöar

Trehörningen, Hanveden

Trehörningen, Sjödalen

Skolor

I centrala Huddinge finns det ett flertal skolor: tre gymnasieskolor, ett högstadium samt fyra grundskolor.

I Huddinge centrum ligger Sjödalsgymnasiet, en gymnasieskola grundad så sent som 1994 och delar lokaler med vårdcentralen, BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin), och Huddinge Kulturskola. Fokus ligger på samhälls- och naturvetenskapslinjer, men det finns även yrkesinriktade linjer så som frisör-, teknik- och ellinjer. Allt som allt går det omkring 1 200 elever på skolan uppdelade i de tre åldersklasserna.

Hörningsnäs- och Ängsnässkolan är två tätt sammankopplade grundskolor som ligger ett stenkast från centrum. Ängsnässkolan är frukten av en expandering som gjordes läsåret 97/98 då lite mindre än hälften av Hörningsnässkolans elever flyttades till den tidigare nämnda skolan. Detta gjorde att det vid starten fanns två, en på varje skola, kullar av varje årskurs. Numer finns det betydligt fler klasser på de båda skolorna, som för övrigt har sexårsverksamhet till och med årskurs 6. Tvillingskolorna delar på Hörningsnäshallen och de två slöjdsalar (trä-, metall- och textilslöjd) som finns på källarplanet i Hörningsnässkolan.

Mellan centrum och Kvarnbergsplan ligger grundskolan Tomtbergaskolan, med många klasser. Förutom en välutvecklad musikverksamhet har de flera småföreningar, exempelvis en schackklubb. För tillfället pågår en undersökning om skolan ska få högstadium. Skolan har längre tillbaks hetat Centralskolan. Mellan den och Huddinge Centrum ligger den numera nedlagda Kyrkskolan.

Nära Kvarnbergsplan ligger Kvarnbergsskolan. Den har funnits sedan 40-talet och är den skola de flesta ungdomar i Huddinge väljer att gå på när de slutat årskurs 6. Den har ett antal profilklasser för ishockey, musik, dans, media och drama.

Vid Kvarnbergsplan ligger även Huddingegymnasiet. Där går det uppemot tusentalet elever i diverse olika linjer, främst naturvetenskapsprogrammet. Bakom Huddingegymnasiet ligger Sågbäcksgymnasiet där det uteslutande finns yrkesinriktade linjer, till exempel Hotell och Restaurang, Design samt Fordon.

Solfagraskolan är en relativt liten grundskola som ligger ytterligare en bit från centrum, alldeles bakom Kvarnbergsskolan. Skolan har en egen idrottshall samt en stor fotbollsplan. Dessutom ligger Björkängshallen, hemmahall för Huddinge Hockey, mer eller mindre vägg i vägg med skolan, vilket gör att eleverna frekvent åker skridskor under vinterhalvåret.

Utsäljeskolan går från förskoleklass till 6:an.

I östra kommundelen Skogås/Trångsund finns ett gymnasium, fyra högstadieskolor och två grundskolor.

Östra gymnasiet är kommunens nyaste och minsta gymnasium. Byggnaden färdigställdes 2005. Gymnasiet har plats för 550 elever och har specialinriktningar inom en rad olika områden däribland arkeologi och historia samt beteendevetenskap. I juni 2008 utexamineras den första årskullen som gått samtliga tre år i den nya byggnaden. En rad olika evenemang som inte är knutna till gymnasiets utbildningsfunktion äger rum i lokalerna. Gymnasiet har en idrottshall, Östra hallen.

Kommundelens största skola är Edboskolan. Skolan är en F-9-skola med ett upptagningsområde som täcker hela kommundelen. Den invigdes år 1992 och hade år 2007 776 elever.

En andra F-9-skola finns i Trångsund i form av Trångsundsskolan. Den färdigställdes år 1962, men har byggts ut åtskillligt sedan dess. Den hade år 2007 705 elever. Upptagningsområdet är hela Trångsund, inklusive Vidja, Mellansjö, Svartvik och Ågesta.

I Skogås kommundel finns de övriga två högstadieskolorna. Den första - Skogåsskolan - var ursprungligen kommundelens största F-9-skola men de yngre klasserna har på sistone utfasats vilket idag gör den till en renodlad mellan- och högstadieskola. Upptagningsområde är hela Skogås samt Länna. År 2007 uppgick elevantalet till 336, exklusive ytterligare ett 30-tal inom särskolan. Den firade år 2007 40-årsjubileum.

Den andra högstadieskolan är Vretskolan belägen vid Österleden norr om Skogås IP. Skolan har nyligen genomgått omfattande renoveringar och en helt ny byggnad har uppförts mellan den ursprungliga skolbyggnaden och Skogåshallen. Skolan är en F-9-skola som år 2007 hade 283 elever samt ytterligare 64 särskilda resurselever med ett upptagningsområde som täcker västra Skogås samt Länna.

Söder om de två skolorna invid Sjötorpsskogens kant ligger F-5-skolan Sjötorpsskolan. Skolan agerar lågstadieskola för delar av Skogås men framförallt Länna, och flertalet av eleverna fortsätter sedan i Vretskolan. Skolan hade år 2007 301 elever samt ytterligare ett 60-tal särskilda resurselever. Kommundelens andra F-5-skola är Mörtviksskolan. År 2007 hade skolan 364 elever samt ett litet antal särskoleelever, och upptagningsområdet är hela Östra Skogås. Eleverna fortsätter vanligen vid antingen Skogåsskolan eller Edboskolan.

Kommundelens äldsta (och kommunens näst äldsta) skola, Gammelskolan, är belägen vid Nynäsvägen nära Lindtorp. Planer fanns till helt nyligen att skolan åter igen skulle bli en särskild resursskola, men av allt att döma kommer så inte bli fallet, och skolan kommer inom kort helt att stängas för att i framtiden rymma andra verksamheter.

Kända platser

Spårtrafik

Inom kommunen finns:

Två tunnelbanestationer på röda linjen: Vårby gård och Masmo.
Fem pendeltågsstationer: Stuvsta, Huddinge och Flemingsberg på Västra stambanan samt Skogås och Trångsund på Nynäsbanan.
Dessutom finns en fjärrtågsstation vid Flemingsberg.

Historia

Namnet Huddinge tros komma från “uddungarna“, de första bofasta som under järnåldern bodde på en udde vid Mälarens strand i Vårby. Dessa levde under ständig fara, fienden fanns och de kom oftast till sjöss. Som varningssignal tändes eldar på högt belägna platser, s.k. vårdkasar. En hel rad vårdkasar fanns från Vårby långt in i Mälaren. Vårdkasen finns kvar än i dag, som symbol i Huddinges kommunvapen.

Innan järnvägen kom på 1860-talet var Huddinge en ren landsbygd med gårdar och torp. Nio av gårdarna finns kvar i dag. 1840 fanns 1 275 invånare i Huddinge fördelade på 230 hushåll. I början av 1900-talet fanns det ca 1 800 invånare. Järnvägen blev startskottet för uppbyggnaden av en modern och expansiv kommun.

Det finns en del fornlämningar: åtta fornborgar, tre runstenar och ett antal gravfält. En stor silverskatt från vikingatiden (Vårbyskatten) som hittades i Vårby under en stor sten 1871 finns på Historiska museet.

Natur

Naturreservat

Björksättrahalvön - Biologisk mångfald i både hagmark och gammelskog
Flemingsbergsskogen
Gladöskogen - Starkt kuperad gammelskog med en rik vedsvampsflora
Gömmaren - Viktigt reservat för friluftsliv och undervisning
Gömsta äng - Strandnära blomsterrik lund och äng
Orlången - Biologisk mångfald i både hagmark och gammelskog
Lännaskogen - Biologisk mångfald i både hagmark och gammelskog
Paradiset - Biologisk mångfald i gammelskog med vildmarkskänsla
Trångsundsskogen

Natura 2000-områden

Fullersta kvarn - Viktigt skogsområde för ovanliga mossor
Lännaskogen - Biologisk mångfald i gammelskog
Lissma-Kvarnsjön - Biologisk mångfald på strand, myr och i sjö
Granby - Biologisk mångfald i gammelskog
Hanveden - Biologisk mångfald i gammelskog av västlig taiga

Kultur

Bibliotek

Kommunalvägen 28A, Centrala Huddinge (huvudbibliotek)
Gula gången 2, Flemingsbergs centrum
Chronas väg 14, Segeltorp
Skogåstorget 7-9, Skogås
Trångsundstorg 5, Trångsund
Centrumhuset, Vårby Gård

Huddinge Jazzdagar

Varje år arrangeras i maj månad Huddinge Jazzdagar. En omtyckt och välbesökt tillställning med många bra jazzartister i Sverige.

Kända personer

Musikgrupp

Sport

Idrottslivet i Huddinge tog fart med bildandet 1912 av Huddinge IF. Många av dagens specialklubbar för enskilda sportgrenar är ursprungligen sektioner i Huddinge IF som bildat eget. Inte minst kommunens ishockeylag, Huddinge IK som fostrat en lång rad kända spelare och som under nästan ett kvartssekel var ett av de främsta lagen i dåvarande näst högsta divisionen och som 1978, 1986 och 1993 var riktigt nära ett avancemang till Elitserien. 2009/10 får laget ännu en gång slicka såren i tredjedivisionen, division 1, efter att ha misslyckats i tre år att etablera sig i näst högsta serien, HockeyAllsvenskan. Publikunderlaget är litet, kommunen må ha nära 100.000 invånare, men det är en del av stockholmsområdet och det är svårt att konkurrera med AIK, Djurgården och Södertälje om befolkningens idrottsintresse. Supporterklubben heter Red Tigers.

Det finns även en friidrottsförening i kommunen vid namn Huddinges Allmänna IdrottsSällskap, även känt vid namnet HAIS.

Politik

Huddinge är en kommun där en politiska makten har växlat mellan moderaterna med olika samarbetspartier och socialdemokraterna med olika samarbetspartier. Kommunalskatten är 20:10 för 2007 och blir 19:95 för 2008.

Mandatfördelning efter valet 2006

I valet 2006 fick moderaterna flest röster och ett resultat på 30%. Inget block fick dock egen majoritet. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna fick 28 mandat och Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet fick 25 mandat. Därutöver har Huddingepartiet, Drevvikenpartiet och Sverigedemokraterna sammanlagt 8 mandat. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Drevvikenpartiet utgör majoritetskoalition med 32 mandat (av 61). Kommunstyrelsens ordförande är Daniel Dronjak Nordqvist (m).

Valresultat

Så styrs Huddinge

Huddinge har fem heltidsarvoderade kommunalråd. Dessa är:

Daniel Dronjak Nordqvist (m), kommunalråd med ansvar för ekonomi-, personal och näringslivsfrågor tillika ordförande i kommunstyrelsen
Jelena Drenjanin (m), kommunalråd med ansvar för förskole-, högskole- och arbetsmarknadsfrågor tillika ordförande i förskolenämnden
Åke Blomqvist (fp), kommunalråd med samordningsansvar för barn- och utbildningsfrågor tillika ordförande i grundskolenämnden
Tomas Hansson (kd), kommunalråd med samordningsansvar för miljö-, samhällsbyggnads- och trafikfrågor tillika ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
Katharina Wallenborg (dp), kommunalråd med ansvar för demokratifrågor, folkhälsa, integration, brottsförebyggande frågor samt jämställdhetsfrågor

Därutöver har kommunen fem ytterligare deltidsarvoderade nämndordförande. Dessa är:

Ellinor Avsan (m), ordförande i miljönämnden
Eva Carlsson-Paulsén (m), ordförande i gymnasienämnden
Malin Danielsson (fp), ordförande i kultur- och fritidsnämnden
Gunilla Helmerson (m), ordförande i socialnämnden
Karl Henriksson (kd), ordförande i äldreomsorgsnämnden

Oppositionen har fem oppositionsråd. Dessa är:

Ann-Marie Högberg (s)
Erling Karlsson (s)
Dag Olausson (v)
Marica Lindblad (mp)
Charlotte Björkman (hp)

Vänorter

Följande orter är vänorter till Huddinge kommun:

Mall:Landsdata Danmark	Lyngby-Taarbaek, Danmark
Mall:Landsdata Finland	Vanda, Finland
Mall:Landsdata Grönland	Nuuk, Grönland
Mall:Landsdata Island	Seyðisfjörður, Island
Mall:Landsdata Norge	Askim, Norge

Referenser

↑ ”Kvartal 4 2008 - Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 1 oktober-31 december 2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____132260.aspx. Läst 5 mars 2009.

Externa länkar

[0] ”Kvartal 4 2008 - Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 1 oktober-31 december 2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____132260.aspx. Läst 5 mars 2009.

[1]