Beteendevetenskap
Från Rilpedia
Beteendevetenskap är en samlande beteckning för de vetenskaper som sysslar med att iaktta och vetenskapligt studera människans, men även djurens, beteende från olika perspektiv. Vid många högskolor i Sverige idag kan man läsa utbildningar i beteendevetenskap, som ofta är tänkta att leda fram till en fil. kand. eller fil.mag. i något huvudämne, oftast psykologi, sociologi eller pedagogik, som brukar vara de ämnen som grundutbildningen i beteendevetenskap täcker in.
Beteendevetare
En beteendevetare är en person som har minst 3 examina med beteendevetenskapliga huvudämnen. Det som krävs för att få kalla sig för beteendevetare är en magisterexamen, en kandidatexamen, och en högskoleexamen. Pedagogik, psykologi och sociologi räknas som beteendevetenskap.
En beteendevetenskaplig utbildning på grundnivå omfattar 3 år (180 högskolepoäng) för en kandidatexamen. Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå ytterligare ett år för magisterexamen eller två år för en masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen som omfattar 2 respektive 4 år.
Inkluderade vetenskaper
Vetenskaper som kan räknas till beteendevetenskapen inkluderar bland annat:
- Psykologi
- Sociologi
- Socialpsykologi
- Pedagogik
- Ekonomi
- Statsvetenskap
- Antropologi
- Etnologi
- Lingvistik
- Kognitionsvetenskap
- Etologi (Läran om djurs beteende och orsakerna till det)
Angränsande vetenskapsområden är medicinsk vetenskap och samhällsvetenskap.