Slovakien

Från Rilpedia

Version från den 28 maj 2009 kl. 19.47 av LA2-bot (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Slovenská republika


Flagga	Statsvapen

Valspråk: inget

Nationalsång: 'Nad Tatrou sa blýska'

Huvudstad

Bratislava

Största stad

Bratislava

Officiellt språk

slovakiska

Statsskick
president
premiärminister

republik
Ivan Gašparovič
Robert Fico

Självständighet
• Deklarerad
• Erkänd Tjeckoslovakiens delning

1 januari 1993

Yta
• Totalt
• Vatten 48 845 km² (126:e)
försumbart

Folkmängd
• Totalt
• Befolkningstäthet 5,411,000 (2009, IMF)^[1] (109:e)
111,3 inv/km² (68:e)

BNP (PPP)
• Totalt
• Per capita (2009)
$129,148 (2009, IMF)^[2] (60:e)
$23,865.956 (2009, IMF)^[3]

Valuta Euro infördes 2009-01-01 (EUR)

Tidszon CET (UTC+1)

Topografi
• Högsta punkt

• Största sjö

• Längsta flod Gerlachovský štít
2 655 m ö.h.
Zemplínska šírava
33 km²
Donau
2 860 km

Nationaldag

1 september

Landskod SK

Landsnummer 421

Slovakien (slovakiska: Slovensko) eller (officiellt) Slovakiska republiken (Slovenská republika, republik i Centraleuropa med gränser till Polen, Ukraina, Ungern, Österrike och Tjeckien. Huvudstad är Bratislava.

Slovakien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen NATO sedan 2004.

Historia

Huvudartikel: Slovakiens historia, se även Tjeckoslovakiens historia.

Officiellt blev Slovakien en självständig republik först 1 januari 1993 då Tjeckoslovakien delades. Förutom en period under andra världskriget då landet var ett protektorat under Nazityskland har landet aldrig tidigare existerat som egen stat.

Geografi

Det slovakiska landskapet utmärks av en mängd berg och dalar och Karpaterna sträcker sig över landets norra del. Bergstopparna i Tatrabergen har flera populära skidorter. Där ligger också Slovakiens högsta punkt, Gerlachovský štít, 2 655 meter över havet. I sydost och sydväst, längs Donau, är landskapet flackt. Andra större floder är Váh och Hron.

Klimatet är tempererat med svala somrar och kalla vintrar.

Topografi

Ekonomi

Trots farhågor om motsatsen så har Slovakiens ekonomiska situation snabbt förbättrats efter nationens uppkomst vid delningen av Tjeckoslovakien 1993. BNP-tillväxten har varit mellan fyra och tio procent per år, statskulden har sjunkit och inflationen har hållits på en föhållandevis låg nivå. Däremot lider landet av en arbetslöshet på över 15 procent, den näst högsta inom hela EU näst Polen. Landet införde euro som valuta den 1 januari 2009.

Näringsliv

Slovakien har målmedvetet arbetat för att locka till sig utländska investerare, bland annat med en skattereform som har gjort att landet har det lägsta skattetrycket i hela EU. Kia har nyligen förlagt sin Europafabrik till Žilina i den norra delen av landet. Med de redan etablerade Volkswagen- och Peugeotfabrikerna är därmed Slovakien världens största bilproducent räknat per invånare. I kölvattnet till bilfabrikerna har många underleverantörer till bilindustrin etablerat sig i landet de senaste åren.

Demografi

Nationaliteter: slovaker 4 614 854 (85,8%), ungrare 520 528 (9,7%), romer 89 920 (1,7%), tjecker 44 620 (0,8%), ruthener 24 201, ukrainare 10 814
Befolkningens medelålder: 35 år (2003)
Religiös tillhörighet: katolsk 60,3%, ateistisk 9,7%, protestantisk 8,4%, uniater 4,1%, ortodoxa 0,9% annan 17,5%

Politik

President Ivan Gašparovič

Slovakiens statschef är presidenten, som väljs av folket på fem år. Ivan Gašparovic är president sedan 2004. Presidenten utser premiärministern och den övriga regeringen.

Slovakiens parlament har en kammare med 150 ledamöter valda på fyra år.

Slovakien blev medlem i NATO 29 mars 2004 och i EU 1 maj 2004.

Sveriges ambassadör i Slovakien är Mikael Westerlind.

Administrativt är Slovakien indelat i åtta kraje (sing. kraj), vilket kan översättas med län.

Kommunikationer

Flyg

Bratislava har internationell flygplats varifrån lågprisbolaget SkyEurope opererar. Även Košice har en mindre internationell flygplats. Inrikesflyg finns, men är begränsat till några få flygplatser. Närheten mellan Bratislava och Wien gör att många flygresenärer på väg till/från huvudstaden nyttjar Wiens flygplats och vice versa.

Järnvägar

Järnvägarna är väl utbyggda i Slovakien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Tjeckien, Österrike och Ungern. Fram till 1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade men sedan 1990-talet har upprustningsarbeten skett vilket lett till en bättre spårstandard. Tågen är numera också i gott skick och flera av de moderna slovakiska tågen har hög komfort. Järnvägsnätet ägs av statliga ZSR

Vägar

Totalt sett har Slovakien en ojämn vägstandard. Den västra delen av landet har ett mycket väl utbyggt vägnät av hög standard medan den östra delen håller betydligt lägre standard. Totalt sett har ändå Slovakien vägar som ligger på en genomsnittlig europeisk nivå vilket är något bättre än till exempel Sverige vars vägar ligger under det europeiska genomsnittet. Resurser har mest lagts på den västliga delen av landet. Här finns motorvägar som utgår från Bratislava och fortsätter vidare norrut och söderut i landet. De fortsätter även mot Tjeckien och Ungern. Se även lista över motorvägar i Slovakien.

Vattenvägar

Donau är livligt trafikerad och persontrafik med båt bedrivs från Bratislava, bland annat till huvudstäderna Wien, Budapest och Belgrad som också ligger längs Donau.

Städer i Slovakien

Huvudartikel: Lista över städer i Slovakien

Sevärdheter

Spišské Podhradie

Världsarv

Bondebyn Vlkolínec
Zipser Borg, Spišské Podhradie och Žehra
Staden Banská Štiavnica
Grottorna i Aggtelek och Karst (delvis i Ungern)
Staden Bardejovs historiska centrum
Isgrottan i Dobschau

en sevärdhet i slovakien är

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2009	36 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2008	7 av 173
Transparency International	Korruptionsindex 2008	52 av 180
United Nations Development Programme	Human Development Index 2006	41 av 179

Referenser

↑ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.
↑ ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.
↑ ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Slovakien

[0] ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.

[1] ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.

[2] ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008.

[1]

[2]

[3]