Sjundedagsadventisterna

Från Rilpedia

Version från den 10 maj 2009 kl. 23.26 av Olivberget (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel är en del i serien
Kristendom
Kristendom

Skrifter
BibelnGTNT
Apokryferna
Psalmböcker

Personer
Jesus Kristus
Jungfru Maria
ApostlarnaPaulus, Petrus
Kyrkofäderna
Helgon

Tro
Jesu uppståndelse
Treenigheten
Frälsning
Trosbekännelserna
Eskatologi

Sakrament
Dop
Konfirmation
Bikt
Äktenskap
De sjukas smörjelse
Prästvigning
Eukaristi

Dagligt liv
SöndagBön
KyrkaGudstjänst
Präst
MissionPredikan

Böner
Herrens bön
Sinnesrobönen
Ave MariaGloria Patri

Helgdagar
Kyrkoåret
AdventJul
FastaPåskPingst
Tacksägelsedagen
Kristi himmelfärdsdag
Alla helgons dag

Reformationen
Stora schismen 1054
Jan HusMartin Luther
Jean CalvinZwingli

Riktningar
OrtodoxKatolsk
AnglikanskPresbyteriansk
LutherdomLiberalteologi
NyevangelismMetodism
BaptismEvangelikal
PentekostalismKarismatisk
TrosrörelsenAdventism
AntitrinitarismUnitarism

Övriga
Jehovas Vittnen
Mormoner
Arianer
Markioniter
Montanister

Portal Kristendom

Sjundedagsadventisterna (engelska: Seventh-day Adventist Church) är en kristen frikyrka, bildad år 1863 i USA. I Sverige har rörelsen ungefär 2 800 döpta medlemmar fördelade på 36 församlingar.[1] Adventister skiljer sig från andra kristna genom att de firar sabbaten (lördagen).

Innehåll

Historia

Adventrörelsen har sina rötter i baptistsamfundet och den bibelskolerörelse där William Miller med flera beräknade datumet för Kristi återkomst till den 22 oktober 1844 genom tolkningar av Daniels bok. Den stora besvikelse som inträffade efter att detta datum passerats ledde till intensiva bibelstudier där Ellen G. White fick sina första uppenbarelser. Inom Adventrörelsen är den officiella ståndpunkten att Ellen White (se Ellen G. White) var en profet, och hon har betytt lika mycket för adventismen som Martin Luther för protestantismen. De 20 första åren var adventkyrkan löst sammansatt av ett antal personer, de mest betydelsefulla var Ellen G. White, hennes man James White och Joseph Bates. Efter intensiva diskussioner organiserades 1886 en formell kyrka the Seventh-day Adventist Church i Battle Creek i Michigan. 1874 skickade samfundet sin första missionär J. N. Andrews till Schweiz. Till Sverige kom adventrörelsen från Norge då Jonas Pehrson Rosquist och Olof Johnson döptes i Christiania (nuvarande Oslo) och flyttade tillbaka till Sverige 1880 där de samma år grundade den första svenska adventförsamlingen i Grythyttan. 1893 byggde församlingen i Grythyttan den första av adventisternas kyrkobyggnader i Sverige.

Tro

Adventistmedlemmarna har alltid uppmuntrats att studera bibeln själva. Man har ingen fast lära eller formell trosbekännelse, men det finns 28 lärosatser som sammanfattar vad många adventister tror på. [2] Namnet sjundedagsadventister kommer från att rörelsens teologi föreskriver att lördagen är vilodagen, samt att man väntar på Jesu snara återkomst.

  • Man menar att vilandet på den sjunde dagen går tillbaka på att det i Bibeln står att Gud vilade på den sjunde dagen efter att han skapat världen. Att den sjunde dagen är vilodagen återkommer även i de tio budorden.
  • Bibelns profetior om tidens slut och Jesu återkomst har en central plats i sjundedagsadventisternas undervisning. Adventist härleds ur latinets adventus, vilket betyder ankomst, syftande på Kristi återkomst.

Traditionellt sett har den svenska grenen av SDA (sjundedagsadventistsamfundet) en mer evangelisk inriktning och har inte fokuserat på Ellen G White i samma omfattning som man till exempel gör i USA. Adventister menar att den profetiska gåvan alltid ska prövas och tolkas av Bibeln som är det enda rättesnöret för tro, liv och lära.

Gud, Jesus och frälsningen, Bibeln

Adventismen är en kristen rörelse, och man bekänner sig till fundamentala kristna trossatser som tron på en treenig Gud, att Jesus är världens frälsare, och att en personlig tro på Jesus är det enda som kan frälsa individen. Bibeln anses vara den enda grunden för tro och lära, och man anser att Bibeln är realinspirerad.

På grund av adventismens särprägel i vissa teologiska frågor har denna grundval tidvis kommit i skymundan. Det råder dock ingen tvekan om adventismens status som en kristen rörelse[3], och dessa centrala delar av adventistisk tro beskrivs därför inte mer här.

Sabbaten

De första adventisterna firade som de flesta kristna söndagen som helgdag till minne av Jesus uppståndelse. Men i samband med att man försökte förstå misstaget med 1844 studerade man Bibeln grundligt i s.k. bibelkonferenser. En annan förståelse av vad som hände 1844 än den William Miller lades fram i dessa bibelkonferenser. William Miller hade uppfattat att "templet att få sin upprättelse" i Daniel 8:14 handlade om att jorden skulle renas i eld vid slutet av de profetiska 2 300 kvällarna och morgnarna. De första adventisternas studier ledde dem däremot in i Gamla testamentets tempeltjänst och försoningsdagen, som avslutar gudstjänståret. I adventisternas förståelse av Daniel 8:14 är 1844 förknippat med Jesus översteprästerliga tjänst som beskrivs i Hebreerbrevet, särskilt den tjänst som utförs vid nådens tron (Hebr. 4:16; förbundsarken i Gamla testamentet) under försoningsdagen. I förbundsarken förvarades de tio budorden och vid närmare studium av Guds lags funktion i domen och i förhållande till Guds nåd upptäckte man sabbaten.

Adventister menar att:

  • Sabbaten i Bibeln inte endast är knuten till Guds förbund med det judiska folket. Sabbaten har en universell giltighet för den instiftas redan i skapelsen: "Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk" (1 Mos. 2:3).
  • Sabbaten är den dag i skapelseveckan som avslutar Guds skapelseverk och påminner människan om hennes ursprungliga relation till Skaparen.
  • Sabbaten påminner människan om hennes värde i Guds ögon, som inte bygger på prestationer utan på att hon är skapad till Guds avbild och att hon finner sin avsikt i sabbatsvilan.
  • Sabbaten är ett sökande tillbaka till den oförstörda relationen mellan Gud och människan, vilket Hebr. 4:9-11 påminner om. Den fullkomliga relationen med Skaparen fanns där innan syndafallet och den återupprättas i Kristus, och sabbatsdagen är den ständigt återkommande påminnelsen eller konkretiseringen av denna fullkomliga och försonade relation. "Så har Guds folk alltjämt en sabbat att vänta" (Heb. 4:11) pekar på att sabbatsvila ännu inte helt och fullt nått sin profetiska uppfyllelse, utan den pekar fram mot Jesus återkomst, då löftet om "nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor" förverkligas (2 Pet. 3:13).

Man menar vidare att sabbaten firas genom att människan lägger ner sina sysslor är också en konkret påminnelse om hur räddningen i Kristus går till: "av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det" (Ef. 2:8). Det är också en funktion som sabbatsfirandet har redan i Gamla testamentet: "Dessutom gav jag dem mina sabbater till ett tecken som förenar mig och dem, för att de skall inse att det är jag, Herren, som helgar dem" (Hes. 20:12).

Kritik både inom och utanför adventismen har gjort gällande att man i sin historia lagt för stor vikt vid de tio budorden på ett lagiskt sätt så att en rättfärdiggörelse av Guds nåd genom tro kommit i skymundan. De flesta adventister ser dock inte sabbaten som en fråga om lydnad, utan som en fråga om tillbedjan. Räddningen är tryggad genom tron och tilliten till Jesus och Guds nåd genom Jesus; människans svar är att tillbe och tjäna osjälviskt. Sabbatsfirandet är en del av adventisternas tillbedjan och gudstjänst. Adventisterna knyter sitt sabbatsfirande till den profetiska uppmaning som ges till alla människor i Upp. 14:7: "Tillbe honom som har skapat himlen och jorden och havet och vattenkällorna", som för tankarna tillbaka till sabbatsbudet i 2 Mos. 20:11.

En invändning mot sabbatsfirandet som många kristna har är att Jesus tycks behandla sabbaten nedlåtande, inte minst i konflikter han har med fariséerna. Han inskärper inte heller sabbatsbudet så som han gör med nästan alla övriga av de 10 budorden. Adventisterna menar att kristna har missförstått sabbatens betydelse i Jesus liv och gärning. De menar att Jesus i sina konflikter med fariséerna över sabbaten återupprättar Guds ursprungliga avsikt med sabbaten och genom sina sju sabbatsunder i handling bekräftar syftet med sabbaten som en dag för människan.

Sabbaten är inom adventismen inte bara en minnesdag över skapelsen, utan också en dag som påminner om räddningen i Jesus. Dels har det sin grund i de två versionerna av de tio budorden som finns i Bibeln. Den första, i 2 Mos 20 motiverar sabbatsfirandet med skapelsen och att Skaparen vilade den sjunde dagen. Den andra versionen, i 5 Mos. 5, motiveras sabbatsbudet med befrielsen från slaveriet i Egypten, som i Nya testamentet återkommer som en förebild på räddningen från synden genom Jesus korsdöd under påsken. Sabbaten under påsken då Jesus offras är inramad av hans frälsargärning, han dör på förberedelsedagen kort innan solen går ner och sabbaten börjar och uppstår efter att solen gått ner och sabbaten gått ut, den första dagen (Matt. 28:1, Joh. 20:1). Jesus dör för att befria oss från synd och skuld och uppstår för att befria oss från döden och ge oss hopp om evigt liv. Däremellan vilar han i graven från sitt verk.

Somliga adventister vill dock inte lägga vikten på sabbaten som ovan med kritiken att det kan äventyra fram en formell eller lagisk tolkning i teologiska termer. Man betonar då mer själva vilandet i aspekt av ett nödvändigt behov hos människan, och att sabbaten är till för människan och inte tvärtom (Mark 2:27).

Det är vanligt med ett efterföljande av "sabbatsvila" som vissa medlemmar tillämpar, per timme och minuts noggrannhet för solnedgång. Somliga kritiserar detta som en strikt och mekanisk lagiskhet, som motverkar sitt menade syfte i och med den stress det kan skapa om det inte efterlevs.

Verksamheter och livsstil

Musiken

Adventisterna använder sedan 1986 den samfundsgemensamma psalmboken Psalmer och Sånger, varav de 325 första är gemensamma med Svenska kyrkans psalmer i 1986 års psalmbok. 1890 kom den första svenskspråkiga egna psalmboken, importerad från tryck i Amerika och med översättningar av i huvudsak amerikanska psalmer. Psalmboken hade, och bibehöll till 1986, namnet Sions Sånger, liksom laestadianernas och de ännu tidigare Herrnhutarnas psalmböcker. 1914 gav man ut en egen version av Sions sånger i två upplagor vilken sedan reviderades omfattande vid den tredje upplagan 1948 då cirka hälften av de gamla psalmerna behölls. Genom åren har några särtryck gjorts, för tältmöten och mindre sammankomster.

Kost och hälsa

Adventisterna förespråkar en hälsosam livsstil och rekommenderar avhållsamhet från alkohol och tobak. I Sverige har man därför ett organiserat samarbete med Blåbandsrörelsen.

Många är även vegetarianer och avhåller sig från koffein. Man har gjort sig känd för att driva hälsohem, i Sverige Nyhyttans Rehab Center utanför Nora samt Hultafors Sanatorium mellan Borås och Göteborg. Under 1990-talet skedde en successiv avveckling av dessa verksamheter beroende på minskat antal patienter som kunde besöka kurorterna med landstingsbidrag. Vad som återstår av samfundets verksamhet på dessa orter idag är de lokala adventistförsamlingarna.

Samfundet har också drivit ett hälsokostföretag, Svenska Nutana AB (tidigare ESDA-kost) dit även varumärket Hälsans Kök var knutet. Under 2006 avvecklades också denna verksamhet, inte för att den var olönsam, men för att man såg en möjlighet att omfördela resurser och satsa mer på evangelisk verksamhet.

I omslagsartikeln till National Geographic 2005 diskuteras adventisters långa levnadslängd som i genomsnitt är 4-10 år längre än icke-adventister. Adventister är, tillsammans med naturinvånare i Okinawa och Sardinien, en av de folkgrupper i världen som har längst beräknad livslängd, något som tillskrivs sunda levnadsvanor och sabbaten som en stressreducerande faktor. Studien är gjord på adventister i Kalifornien och genomförd av amerikanska NIH (National Institutes of Health).[4]

Det är för övrigt likväl känt att en livsstil utan alkohol, tobak och osund kost allmänt leder till bättre hälsa och längre livslängd.

Inom Sjundedagsadventistsamfundet förespråkas en vegetarisk kost, även om detta inte uttryckligen sägs i samfundets lärosatser. Vissa djur ses som orena att äta eftersom de omnämns som orena i Bibeln; fläskkött och skaldjur utgör två exempel. Den kost som anses vara ren motsvarar judisk kosherdiet.

Det kan även påpekas, att skälen som åberopar vegetarisk kost, inte vidbekommer skäl som är kopplade till djurrätt etc.

Verksamhet

Verksamheten är främst koncentrerad till de lokala församlingarna. Utöver gudstjänster och bibelstudier driver församlingarna olika verksamheter, beroende på respektive församlings förutsättningar.

Inom Adventistsamfundet finns ett barn- och ungdomsarbete besläktat med scoutrörelsen. I Sverige är det anslutet till scoutrörelsen genom KFUK-KFUMs Scoutförbund. De har egna scoutskjortor, märken, utbildning och samverkar endast blygsamt på lokalnivå med övriga scoutrörelsen.

Adventistsamfundet är huvudman för Ekebyholmsskolan, en friskola belägen utanför Rimbo.

Samfundet har även stor hjälpverksamhet inom många olika områden runt om i världen som till exempel katastrofhjälp, hjälp till utbildning och vård. Hjälporganisationen heter ADRA (Adventist Development and Relief Agency) och verkar i 125 länder.

Fristående institutioner

I Sverige finns idag LifeStyleTV som är en TV-kanal som sänder via Thor 5 satelliten och streaming över internet[5]. Kanalen strävar efter att föra ut bibelns budskap och man riktar sig till [Skandinavien]. Merparten av programmen är på engelska och hämtade från den amerikanska satellitkanelen 3ABN. LifeStyleTV arbetar i harmoni med Sjundedagsadventistsamfunden i Skandinavien och drivs i form av en stiftelse.

Adventistsamfundet drev tidigare brevskolan Hoppets Röst. Den lades först ner, men återuppstod sedan som ett initiativ från medlemmar i Adventkyrkan i Borås.

Organisation

En omständlig demokratisk ordning har valts som var aktuell i Nordamerika i mitten av 1800-talet och som i sin början utgick från Metodistkyrkans dåvarande ordning.

Mycket av materialet som används inom kyrkan, och särskilt SDA:s sabbatsskola, bygger på material utformat i USA. I Sverige finns en redaktionskommitté som har befogenheter att göra ändringar och anpassa materialet till den kultur och de frågeställningar som finns här.

Generalkonferensen

Den globala kyrkan kallas för Generalkonferensen. Generalkonferensens generalförsamling samlades senast sommaren 2005. Adventistsamfundet i Sverige representerades av två svenska delegater.

Divisioner

Den världsvida Sjundedagsadventistkyrkan är indelad i tretton administrativa divisioner, som geografiskt omfattar världsdelar, eller delar av kontinenter. De tretton divisionerna (med högkvarter) är:

  • Nordamerika (Silver Spring, USA)
  • Interamerika (Miami, USA)
  • Sydamerika (Brasilia, Brasilien)
  • Norra Asien-Stilla havet (Koyang, Sydkorea)
  • Södra Asien-Stilla havet (Cavite, Filippinerna)
  • Södra Oceanien (Wahroonga, Australien)
  • Eurasien (Moskva, Ryssland)
  • Transeuropa (St Albans, Storbritannien)
  • Eurafrika (Bern, Schweiz)
  • Södra Asien (Tamil Nadu, Indien)
  • Öst-Centralafrika (Nairobi, Kenya)
  • Väst-Centralafrika (Abidjan, Elfenbenskusten)
  • Södra Afrika-Indiska Oceanen (Harare, Zimbabwe)

Den svenska unionen ingår i den transeuropeiska divisionen (TED).

Unioner

Divisionerna är indelade i unioner, vars högsta beslutande organ är unionsmötet. Den svenska unionen är i Sverige registrerad som ett trossamfund. Vid det svenska unionsmötet (som hålls vart fjärde år) väljer man en samfundsstyrelse som leder samfundets arbete mellan unionsmötena.

Konferenser

Unionerna är indelade i lokala konferenser eller distrikt, som organiserar församlingar inom ett land eller ett geografiskt område. Konferenserna ordinerar och avlönar pastorer samt förvaltar egendom. I Sverige finns dock inga konferenser, utan unions- och konferensnivåerna är hopslagna.

Församlingar

Varje troendedöpt adventist är medlem av en lokal församling, med en av medlemmarna vald församlingsstyrelse. En församling är i Sverige vanligtvis konstituerad som en ideell förening.

De lokala församlingarna skickar valda representanter till distriktskonferenserna (eller som i Sverige: det nationella unionsmötet).

Medlemskap

Adventkyrkan tillämpar vuxendop vilket även leder till medlemskap i församlingen.

Samfundet är mycket snabbt växande i världen och har över 15 miljoner medlemmar (2007). I Sverige finns knappt 2800 medlemmar uppdelade på 36 församlingar.

Kritik och diskussion

Kritik har förts fram att samfundet i Sverige i princip inte vuxit under större delen av 1900-talet och att de flesta medlemmarna således är "infödda" vilket somliga menar har bidragit till en sval atmosfär och en likriktning som består i att tolkningsföreträdet redan är givet inom SDAs trosdefinitioner. Man har även kritiserat överbetonandet av Ellen G White som profet. Många åberopar att det i och med detta har varit och än är, en slags aktiv som passiv personkult. Detta är också i stort vad den allvarligaste kritiken går ut på.

Det finns riktningar inom adventismen i Sverige som skulle kunna betecknas "historisk adventism" som betonar vissa (kommande) företeelser i den sista tiden med till exempel söndagslagar, Babylon som den fallna kyrkan osv. Adventisterna ses då ha en särskild profetisk uppgift i att varna kristenheten (och världen i stort) för detta, och leda människor till sann trohet mot Gud. Många menar att 3ABN och LifeStyleTV företräder den "historiska" adventismen.

Kritiker anser att detta är slutsatser som vilar på en tveksam exegetik (bibeltolkning) och att den kanske t o m förutsätter Ellen G White som uttolkare av Bibeln.

Det finns även mer progressiva adventister som ser många företeelser inom adventismen som adiafora, dvs moraliskt neutrala och inte nödvändiga för frälsning. Den "progressiva" adventismen identifierar sig gärna som evangelikal, och betonar grunderna i den kristna tron som man delar andra kristna. Man ser sig som arvtagare till samfundets pionjärer genom en ständig omprövning av bibelförståelsen, och genom att söka ge Bibelns svar på omvärldens faktiska behov. Till exempel betonas sabbaten som en gudagiven gåva i ett stressigt samhälle (vilket även den "historiska" adventismen gör), medan man - i motsats till den "historiska" adventismen - tonar ner eller förkastar den del av teologin som kopplar ihop sabbaten/söndagen med vilddjurets märke.

Kritiker menar att denna riktning har övergivit det särskilda budskap och den roll som Gud givit adventisterna.


Utbrytare

Genom sjundedagsadventisternas hela historia har ett flertal grupper blivit uteslutna eller själva valt att lämna kyrkan. I en del fall har detta lett till nya samfundsbildningar.

1925 bildades Sjundedagsadventisternas reformationsrörelse av tyskar som, under första världskriget 1914 blivit uteslutna ur kyrkan, p g a att de vägrade delta i kriget. [6]

1929 bildades t ex den davidiska sjundedagsadventismen sedan Victor Houteffs bok "Herdens stav" avvisats som villolärande. Efter Houteffs död splittrades dessa i sin tur i flera olika sekter, varav davidianerna ju är den mest ökända.

De australiska bröderna John och Robert Brinsmead uteslöts i början av 1960-talet och bildade "Sanctuary Awakening Fellowship".[7]

Referenser

  1. Sjundedagsadventistsamfundets hemsida http://www.adventist.se/ (2006)
  2. Seventh-day Adventists Believe... A Biblical Exposition of 27 Fundamental Doctrines Potomac Adventist Book Center (May 1988) ISBN 0-8280-0466-8
  3. Denna slutsats drog bl.a. sektforskaren Walter Martin kring 1960, se engelska Wikipedia om Walter Martin
  4. Buettner D. The Secrets of Long Life National Geographic November 2005 vol 208 nummer 5 sid 2-27 ISSN 0027-9358
  5. Lifestyle TVs hemsida
  6. "The S.D.A. Reformation of 1914" by Henry Dering
  7. Schwarz, Richard W. (1979). Light Bearers to the Remnant. Boise, Idaho; Oshawa, Ontario, Canada: Pacific Press and General Conference Department of Education, 456–461. 

Externa länkar

Personliga verktyg