Emerson Fittipaldi
Från Rilpedia
Version från den 15 maj 2009 kl. 13.08 av MelancholieBot (Diskussion)
Emerson Fittipaldi | |
Formel 1 | |
---|---|
Aktiv | 1970 - 1980 |
Mästartitlar | 1972, 1974 |
Senaste stall | Fittipaldi |
Debut | Storbritannien 1970 |
Sista lopp | USA 1980 |
Antal lopp | 149 |
Antal starter | 145 |
Segrar | 14 |
Andraplatser | 13 |
Tredjeplatser | 8 |
Pole position | 6 |
Snabbaste varv | 6 |
Poäng totalt | 281 |
Emerson Fittipaldi, född 12 december 1946 i São Paulo, är en brasiliansk racerförare. Han är farbror till racerföraren Christian Fittipaldi.
Innehåll |
Racingkarriär
Fittipaldi blev världsmästare i formel 1 två gånger, 1972 och 1974, och tvåa två gånger, 1973 och 1975. Han startade ett eget formel 1-stall 1975, Fittipaldi, i vilket han själv tävlade fram till 1980. Han tävlade senare i PPG Indycar world series (Champ Car) och blev där mästare 1989. Han vann även Indianapolis 500 1989 och 1993 för Marlboro Penske.
Fittipaldi blev för sina insatser invald i International Motorsports Hall of Fame 2003.
F1-karriär
Säsong | Stall/Tillverkare | Placering | Lopp | Poäng | Etta | Tvåa | Trea | Pole | Snabbaste varv |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | Lotus-Ford | 10 | 6 | 12 | 1 | ||||
1971 | Lotus-Ford World Wide Racing (Lotus-Pratt & Whitney)[1] |
6 | 9 1 |
16 | 1 | 2 | |||
1972 | Lotus-Ford World Wide Racing (Lotus-Ford)[2] |
1 | 11 1 |
52 9 |
4 1 |
2 | 1 | 3 | |
1973 | Lotus-Ford | 2 | 15 | 55 | 3 | 3 | 2 | 1 | 5 |
1974 | McLaren-Ford | 1 | 15 | 55 | 3 | 2 | 2 | 2 | |
1975 | McLaren-Ford | 2 | 14 | 45 | 2 | 4 | 1 | ||
1976 | Fittipaldi-Ford | 17 | 16 | 3 | |||||
1977 | Fittipaldi-Ford | 12 | 16 | 11 | |||||
1978 | Fittipaldi-Ford | 9 | 16 | 17 | 1 | ||||
1979 | Fittipaldi-Ford | 21 | 15 | 1 | |||||
1980 | Fittipaldi-Ford | 15 | 14 | 5 | 1 | ||||
Sammanlagt 11 säsonger | 149 | 281 | 14 | 13 | 8 | 6 | 6 |
Vunna F1-lopp
|
Tvåa i F1-lopp
|
Trea i F1-lopp
|
Pole position i F1-lopp
|
Snabbaste varv i F1-lopp
|
Champ Car-segrar
|
Noter
- ↑ Loppet i Italien 1971.
- ↑ Loppet i Italien 1972.
Källor
|