Tamsvin
Från Rilpedia
| ?Tamsvin | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Partåiga hovdjur Artiodactyla |
| Familj: | Svindjur Suidae |
| Släkte: | Sus |
| Art: | Tamsvin S. scrofa |
|
|
|
| §Sus scrofa Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Tamsvin, svin, gris, (Sus scrofa) är ett av de tidigast domesticerade djuren, omkring år 9 000 f kr.[1] Tamsvinet och vildsvinet är samma art.
Hanen kallas galt, (tidigare också fargalt och orne), hona kallas sugga eller so, en obetäckt sugga (som alltså ännu inte fött) kallas gylta. Gris var ursprungligen namnet på svinets ungar, och när en sugga föder kallas det att hon grisar. Numera kallas ungar hos svin kultingar (rotbesläktat med kalv). Nosen kallas tryne.
Bredvid köttproduktionen används grisar för att leta efter tryffelsvampar, särskild i Frankrike. Så kallade minigrisar hålls också som sällskapsdjur.
Innehåll |
Slaktsvin
Svin är viktiga inom köttproduktionen. Ett svin väger cirka 1,5 kilo vid födseln, samt cirka 115 kilo vid slakt i 6–7 månaders ålder (Sverige),[2] eller 100 kilo vid slakt i cirka 4,5 månaders ålder (Finland).[3] Svenska slaktsvin av hankön kastreras redan som små för att få bort så kallad galtlukt från köttet vid tillagning. Detta smärtsamma ingrepp sker fortfarande helt utan bedövning i Sverige.
Förekomst
| Land | Antal |
| Sverige | 1 676 327[4][5] år 2007 |
| Finland | 1 500 000[källa behövs] |
| Danmark | 11 000 000[6] |
| Europa | 191 miljoner |
| USA | 60 miljoner |
| Kina | 489 miljoner |
| hela världen | 961 miljoner |
Källa: FAOSTAT 2005, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation
Svinskötsel
Svinskötsel, svinavel, svinuppfödning, är uppfödning av tamsvin, framför allt för griskött, men också för industrifett, ister och svinläder.
De flesta svin föds upp i Europa och Kina. De är allätare och ges varierat foder, ibland avfall från livsmedelsindustri och hushåll. Unggaltar brukar kastreras för att köttet ska få bättre smak, men kastreringen är smärtsam och har varit omdebatterad.
I Sverige hölls fram till mitten av 1800-talet svin fritt i skogarna, så kallade ollonsvin. Näringen var framförallt viktig i Halland, Skåne och Blekinge, där ädellövskog är vanligare än i övriga landet. I de fall kronans skogar brukades, till exempel tillhörde all ekskog länge kronan, togs i dessa landskap en speciell skatt ut, kallad ollongäld.[7] Ursprungligen betalades skatten i svin, så kallat ollonfläsk, men senare övergick man till pengar. Ollongälden avskaffades 1844.
Kulturhistoria
Svinet anses som ett orent djur inom judendom och islam, medan det snarare har motsatt status inom den germanska kulturkretsen. Trots detta är dock ordet svin en vanlig förolämpning på germanska språk, fastän även positiva omdömen kan innehålla sammansättningar med gris, t ex gullegris. Att grisen har så olikartad symbolik beror på att tamsvinet hade en central betydelse i det europeiska bondesamhället, medan andra civilisationer företrädesvis födde upp andra djur.
I den nordiska mytologin förekommer därför grisar med en helt annan symbolisk innebörd än vad de har inom andra kulturer. Gudinnan Freja i den nordiska mytologin hade Syr (forngerm. för sugga) som tillnamn. Grisen Särimner slaktades varje natt och återuppstod. Det är dock inte bara i den gamla germanska kulturen som haft grisar som gudomar. Kelterna hade en svingudinna, Ceridwen, som representerade visheten, och på Kanarieöarna var svinet en regngud.
Som symbol har grisen använts länge. I det gamla Egypten var en sugga som åt sina kultingar en symbol för stjärnornas dagliga återfödelse. På Malta finns en avbildning från yngre stenåldern föreställande en ammande sugga med tretton kultingar. Enligt legenden skulle Aeneas, Julius Caesars påstådda förfader och Roms grundare, finna en ammande sugga med trettio kultingar som ett tecken att han funnit Latium. En antik romersk staty som anspelar på denna legend finns på Glyptoteket i Köpenhamn.
Även inom heraldiken finns grisar. Ätten Svinhufvud förde ett grishuvud som vapen, och så även vissa av de svenska släkter som hetat Grijs. En släkt Gris har givit stadsdelen Grisbacka i Umeå sitt namn.
Inom skönlitteraturen förekommer ofta grisar. Sagan om de tre små grisarna framställer djuret som oskyldigt och hotat; på ett likartat sätt framställs huvudpersonen i barnboken Charlotte's Web av E.B. White från 1952, där titelfiguren är en smart spindel som räddar den värnlösa grisen Wilbur från att bli slaktad. I George Orwells Djurfarmen får grisen Napoleon däremot symbolisera tyranni och diktatur, men även hjälten Snowball är en gris.
Hälsa
Tamsvin saknar förmåga att svettas. De utbildar liknande hjärtsjukdomar och sjukdomar av blodcirkulationssystemet som människor och därför används de ofta som försöksdjur. Även köttets struktur liknar strukturen för människans kött och därför används nyslaktade grisar i rättsmedicinen för att studera sår från skott- och stickvapen.
Raser av tamsvin
Utvecklingen av tamsvinets raser började först under senare delen av 1800-talet och de flesta raserna utvecklades under 1900-talet. Förut drevs grisarna i Centraleuropa kontinuerligt in i skogar så att de kunde äta ekollon och bokens nötter. På så sätt blev grisarnas kött särskilt lämpligt för rökning men samtidigt parade sig suggorna ofta med galtar från vildsvinet och skillnaden mellan tam- och vildsvin var nästan osynlig. Denna praxis används idag fortfarande i södra Spanien och Portugal för rasen svart iberiskt svin (Cerdo Ibérico).
Några raser:
- Linderödssvin (Sverige)
- Large Black (England)
- Mangalitsasvin (Ungern)
- Angeln sadelsvin (Tyskland)
Se även
Referenser
Noter
- ↑ Giuffra E, Kijas JM, Amarger V, Carlborg O, Jeon JT, Andersson L. The origin of the domestic pig: independent domestication and subsequent introgression., April 2000, (engelska).
- ↑ [1] LivsmedelsSverige : Tema kött
- ↑ [2] Finfood : Matens väg, sida 8
- ↑ ”Antal husdjur av olika slag 1980 - 2007”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/templates/tableOrChart____37589.asp. Läst 20 oktober 2008.
- ↑ ”Jordbruksstatistisk årsbok 2008” (PDF). Jordbruksverket. 96. http://www.sjv.se/download/18.677019f111ab5ecc5be8000230/Husdjur+sid+87-116.pdf. Läst 20 oktober 2008.
- ↑ Benito Scocozza och Grethe Jensen. (red.). (2005). Politikens etbinds - Danmarks historie. ISBN 978-87-567-7339-3
- ↑ Nordisk familjebok, Uggleupplagan Ollongäld (om NF)
Tryckta källor
- Watson, Lyall, The Whole Hog: Exploring the Extraordinary Potential of Pigs, London (2004)
|
||||||||||||||
