Klippduva

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Tamduva)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Klippduva
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult C. l. intermedia fotograferad i Indien.
Adult C. l. intermedia fotograferad i Indien.
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Duvfåglar
Columbiformes
Familj: Duvor
Columbidae
Underfamilj: Columbinae
Släkte: Columba
Art: Klippduva
C. livia
Vetenskapligt namn
§Columba livia
Auktor: Gmelin, 1798
Pigeon portrait 4861.jpg
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Klippduva (Columba livia) är en fågelart i familjen duvor. Arten inkluderar tamduvan, och tamduvor som har rymt har givit upphov till stadsduvan.[2] Av tamduvans alla varieteter är brevduvan kanske den märkligaste.

Klippduvan förekommer bland annat i olika öppna och halvöppna miljöer, däribland jordbruksområden och stadsområden. Klippor och klippavsatser används som sovplatser och häckningsplatser i naturen. Klippduvan fanns ursprungligen i vilt tillstånd i Europa, Nordafrika och västra Asien, och har som stadsduva etablerat sig i städer runtom i världen. Arten är mycket talrik och populationen stadsfåglar och vilda fåglar i Europa uppskattas uppgå till 17 till 28 miljoner.[3]

Den är vanlig utmed Skottlands kust, på Färöarna och i Medelhavstrakterna. I Egypten bor denna fågel ofta i den övre delen eller tornen på husen.[4]

Den är blågrå med vit bakrygg och två svarta tvärband på vingarna och har grå stjärt med svartaktig spets.[4] Den är 33-36 cm lång. I det vilda är klippduvan nästan alltid grå men i den skyddade miljön i staden där det finns få rovdjur är även vita och rödaktiga duvor vanligt förekommande.

Tamduvor och stadsduvor är mycket variabla i färg och mönster. Det finns få synliga skillnader mellan hanar och honor.[5] Arten är generellt monogam, med två ungar per kull. Båda föräldrar tar hand om ungarna en tid.[6]

I början matar föräldrarna ungarna med krävmjölk. Men de blir snart självständiga i foderval. Människor som vill föda upp ungar kan efter den första tiden mata dem med torra, okokta, gula ärtor.

Innehåll

Evolution, taxonomi och namn

Fossilfynd tyder på att klippduvan uppkom i södra Asien och skelettdelar som hittats i Israel bekräftar att arten funnits där i åtminstone trehundra tusen år.[2]

Klippduvan beskrevs första gången av Gmelin 1789. Släktets namn Columba är en latiniserad form av det grekiska κόλυμβος (kolumbos), "en dykare", från κολυμβάω (kolumbao), "dyka, kasta sig huvudstupa, simma".[7] Aristofanes (Fåglarna, 304) och andra använder ordet κολυμβίς (kolumbis), "dykare", som fågelns namn, på grund av dess simmande rörelse i luften. Artepitetet härrör från latinets livor, "blåaktig".[8] Dess närmaste släkting i släktet Columba är östlig klippduva, åtföljd av de andra klippduvorna: snöduva, fläckig klippduva och Columba albitorques.[9]

Utbredning, status och habitat

Klippduvan har en begränsad naturlig utbredning i västra och södra Europa, Nordafrika och i Sydasien. Arten (inklusive stadsduvor) har en stor utbredning, som globalt uppskattas uppgå till 10 miljoner km². Den har en stor global population, inklusive uppskattningsvis 17–28 million individer i Europa[3] Dess livsmiljö är naturliga klippor, vanligen vid kuster. Den domesticerade och förvildade formen, stadsduvan, har i stor utsträckning införts på andra håll, och är vanlig, särskilt i städer, över en stor del av världen. Arten infördes första gången i Nordamerika 1606 vid Port Royal i Nova Scotia.[10]

Underarter

Förvildade klippduvor i halvnaturlig miljö på havsklippor.

12 underarter erkänns av Gibbs (2000). Vissa av dessa kan härstamma från förvildade tamduvor.[9]

Utseende och fältkännetecken

Flygande klippduva

En adult klippduva av nominatformen är 32–37 cm lång med ett vingspann på 64–72 cm.[11] Den har mörkt blågrått huvud, hals, och bröst med glänsande gulaktig, grönaktig och rödviolett irisering längs halsen och vingfjädrarna. Ögat är orange, rött eller guldgult med en blekare inre ring, och den nakna huden runt ögat är blåaktigt grå. Näbben är gråsvart med framträdande smustvit vaxhud, och fötterna är rosaröda.

Den adulta honan är nästan identisk med hanen, men iriseringen på halsen är mindre intensiv och mer begränsad till baksidan och sidorna, med den på bröstet oftast är mycket otydlig.[9]

Den vita nedre ryggen på den rena klippduvan är dess bästa kännemärke för identifiering. De två svarta vingtäckarna på de blekgrå vingarna är också utmärkande. Stjärten har ett svart band på änden och stjärtfjädrarnas ytterfan har vita kanter. Den är stark och snabb i flykten, då den störtar ut från havsgrottor, flyger lågt över vattnet, och dess ljusare grå gump är väl synlig från ovan.[10]

Ungfåglar visar mindre glans och är mattare i färgen.[6]

Fågelns vita undervinge är tydlig när en flygande fågel betraktas underifrån. Fastän den är relativt stark som flygare glidflyger den också ofta, och håller då vingarna i en mycket uttalad V-form.[12]

Underarternas morfologiska skillnader

  • C. l. atlantis är en mycket variabel population med brokig ovansida som döljer de svarta vingbanden
  • C. l. canariensis är mindre och genomsnittligt mörkare än nominatformen.
  • C. l. gymnocyclus är mindre och mycket mörkare än nominatformen. Den är nästan svartaktig på huvud, gump och undersida med vit rygg och nackens irisering fortsätter upp på huvudet.
  • C. l. targia är något mindre än nominatformen, med liknande fjäderdräkt, men ryggen har samma färg som manteln istället för vit.
  • C. l. dakhlae är mindre och mycket blekare än nominatformen.
  • C. l. schimperi är mycket lik C. l. targia, men har tydligt blekare mantel.
  • C. l. palaestinae är något större än C. l. schimperi och har mörkare fjäderdräkt.
  • C. l. gaddi är större och blekare än C. l. palaestinae.
  • C. l. neglecta är lik nominatformen i storlek, men är mörkare med en starkare och mer omfattande iriserande skimmer på halsen.
  • C. l. intermedia liknar C. l. neglectas, men är mörkare med mindre kontrasterande rygg.
  • C. l. nigricans är variabel.

Häckning

Fil:Pigeondance.ogg Klippduvan häckar när som helst under året, men toppar är våren och sommaren. Häckningsplatser ligger längs klippväggar vid kusten, samt de konstgjorda klippväggar som skapas av höghus med tillgängliga avsatser eller takutrymmen.[13]

Boet som byggs är en bräcklig plattform av strån och pinnar, som placeras på en avsats, under skydd. Ofta används fönsternischer på byggnader.[14] Honan lägger två vita ägg som ruvas av båda föräldrarna i sjutton till nitton dagar.[6]

Boungen har blekgula dun och en köttfärgad näbb med mörkt band. Den tas om hand och föds upp på "krävmjölk" liksom andra duvor. Ungen stannar i boet i 30 dagar.[11]

Beteende och livslängd

Klippduvan hittas ofta i par under häckningssäsongen men lever vanligtvis i flock.[9]

Duvor söker föda på marken i grupper eller individuellt. De sover tillsammans i byggnader eller på väggar. När de dricker kan duvorna, i motsats till de flesta fåglar, sänka ned näbben i vattnet och dricka kontinuerligt utan att behöva böja huvudet bakåt. När den blir störd flyger en duva i grupp upp med ett kraftigt klappande ljud.[15]

Brevduvor är välkända för sin förmåga att hitta hem från långa avstånd. Trots dessa demonstrerade färdigheter är vilka klippduvor ganska stationära och lämnar sällan sina lokala områden.[14]

En klippduvas livslängd varierar från 3–5 år i naturen till 15 år i fångenskap, men mer långlivade exemplar har rapporterats.[15]

Predatorer

Många olika predatorer tar klippduvor som byten. Pilgrimsfalkar och sparvhökar är ganska skickliga på att jaga denna art.[16] På marken är vuxna fåglar, deras ungar och deras ägg hotade av förvildade och tama katter.[6] Duvor har jagats av människor och använts som mat i många länder.[17]

Mänsklig hälsa

Duvor har förknippats med ett antal olika sjukdomar som drabbar människor, däribland histoplasmos och kryptokockos.[18] Duvor är inget större problem vad gäller spridning av West Nile fever. De kan smittas av viruset men tycks inte kunna sprida det.[19] Duvor riskerar dock att bära på och sprida fågelinfluensa. Fastän en studie har visat att adulta duvor inte är kliniskt mottagliga för den farligaste varianten av fågelinfluensa, H5N1,[20] har andra studier uppvisat definitiva bevis för kliniska tecken och neurologiska lesioner som beror på infektion.[21][22] Vidare har det visats att duvor är mottagliga för andra varianter av fågelinfluensa, såsom H7N7,[23] som har orsakat minst ett dödsfall bland människor.

Domesticering

Tamduvor

Klippduvor har domesticerats i flera tusen år, vilket har lett fram till tamduvan (Columba livia domestica).[6] Förutom som sällskapsdjur används tamduvor som brevduvor, och vissa duvor har spelat viktiga roller i krig, många så mycket att de mottagit utmärkelser och medaljer för sina tjänster, till exempel att rädda hundratals människoliv. Några exempel är den franska duvan Cher Ami som mottog Croix de Guerre för sina insatser under första världskriget, och den irländska Paddy och den amerikanska G.I. Joe, som båda mottog Dickin Medal, bland 32 duvor som fick denna medalj, för sina insatser under andra världskriget.[6] Det finns många raser av tamduvor av olika storlek, färg och typ.[24]

Stadsduva

Många tamduvor har rymt eller släppts ut under årens lopp, och har givit upphov till förvildade duvor. Dessa uppvisar en mångfald fjäderdräkter, även om vissa har den blåbandiga mönstringen som den rena klippduvan har. Stadsduvor återfinns i stora antal i städer och mindre orter över hela världen.[25] Bristen på den rena vilda arten beror delvis på blandning med stadsduvor.[12]

Galleri

Ägg, mätt i centimeter

Bo med två ägg

Boungar, en dag gamla

Bounge, fem dagar

Boungar, omkring tio dagar

Ungfågel, 22 dagar

Adult klippduva med fjäderdräkt av vild typ

Stadsduvor under parningsspel

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Dufsläktet, 1904–1926 (Not).

Noter

  1. ↑ Columba livia på IUCN:s rödlista, auktor: BirdLife International (2004), version 8 maj 2006
  2. ↑ 2,0 2,1 Blechman, Andrew (2007). Pigeons-The fascinating saga of the world's most revered and reviled bird.. St Lucia, Queensland: University of Queensland Press. ISBN 9780702236419. 
  3. ↑ 3,0 3,1 BirdLife International 2004. Columba livia. I: IUCN 2007. 2007 IUCN Red List of Threatened Species. <www.iucnredlist.org>. Hämtad 27 juni 2008.
  4. ↑ 4,0 4,1 Nordisk familjebok, Uggleupplagan, artikeln Dufsläktet
  5. ↑ ”Rock Pigeon”. Cornell lab of ornithology – All about birds. 2003. http://www.birds.cornell.edu/AllAboutBirds/BirdGuide/Rock_Pigeon_dtl.html. Läst 2008-04-29. 
  6. ↑ 6,0 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 Levi, Wendell (1977). The Pigeon. Sumter, S.C.: Levi Publishing Co, Inc. ISBN 0853900132. 
  7. ↑ Liddell, Henry George och Robert Scott (1980). A Greek-English Lexicon (Abridged Edition). United Kingdom: Oxford University Press. ISBN 0-19-910207-4. 
  8. ↑ Simpson, D.P. (1979). Cassell's Latin Dictionary, 5, London: Cassell Ltd., 883. ISBN 0-304-52257-0. 
  9. ↑ 9,0 9,1 9,2 9,3 Gibbs, David; Barnes, Eustace (Author, Illustrator); Cox, John (Illustrator) (2000). Pigeons and Doves: A Guide to the Pigeons and Doves of the World. Pica / Christopher Helm, 176-179. ISBN 1873403607. 
  10. ↑ 10,0 10,1 White, Helen. ”Rock Pigeon Columba livia (Gmelin, 1789)” (Web article). Diamond Dove homepage. http://www.diamonddove.info/bird14%20Rock%20Dove.htm. Läst 2008-02-18. 
  11. ↑ 11,0 11,1 Jahan, Shah. ”Feral Pigeon” (Web article). The Birds I Saw. http://www.fsquares.com/bis/Bird.aspx?q=15. Läst 2008-02-19. 
  12. ↑ 12,0 12,1 Wright, Mike. ”Wildlife Profiles: Pigeon” (Web article). Arkansas Urban Wildlife. http://www.arkansasurbanwildlife.com/wildlife/pigeon.aspx. Läst 2008-02-18. 
  13. ↑ ”Columba livia” (Web article). Australian Museum Online. http://www.amonline.net.au/factSheets/rock_dove.htm. Läst 2008-02-18. 
  14. ↑ 14,0 14,1 ”Rock Pigeon” (Web article). Cornell Laboratory of Ornithology. http://www.birds.cornell.edu/AllAboutBirds/BirdGuide/Rock_Pigeon_dtl.html. Läst 2008-02-19. 
  15. ↑ 15,0 15,1 ”Columba livia (domest.)” (Web article). BBC Science & Nature. http://www.bbc.co.uk/nature/wildfacts/factfiles/3030.shtml. Läst 2008-02-19. 
  16. ↑ Brown, Angie. ”Birds of prey 'will kill off pigeon racing'” (Web article). The Scotsman. http://news.scotsman.com/birdsofprey/Birds-of-prey-will-kill.2656902.jp. Läst 2008-02-20. 
  17. ↑ Butler, Krissy Anne. ”Keeping & Breeding Doves & Pigeons” (Web article). Game Bird Gazette Magazine. http://www.gamebird.com/dove.html. Läst 2008-02-23. 
  18. ↑ ”Facts about pigeon-related diseases” (Web article). The New York City Department of Health and Mental Hygiene. http://www.nyc.gov/html/doh/html/epi/epi-pigeon.shtml. Läst 2008-01-04. 
  19. ↑ Chalmers, Dr Gordon A. ”West Nile Virus and Pigeons” (Web article). Panorama lofts. http://www.geocities.com/panoramalofts/gchf08.html. Läst 2008-02-18. 
  20. ↑ Liu Y, Zhou J, Yang H, et al (2007). "Susceptibility and transmissibility of pigeons to Asian lineage highly pathogenic avian influenza virus subtype H5N1". Avian Pathol. 36 (6): 461–5. DOI:10.1080/03079450701639335. PMID 17994324. 
  21. ↑ Klopfleisch R, Werner O, Mundt E, Harder T, Teifke JP (2006). "Neurotropism of highly pathogenic avian influenza virus A/chicken/Indonesia/2003 (H5N1) in experimentally infected pigeons (Columbia livia f. domestica)". Vet. Pathol. 43 (4): 463–70. DOI:10.1354/vp.43-4-463. PMID 16846988. 
  22. ↑ Werner O, Starick E, Teifke J, et al (2007). "Minute excretion of highly pathogenic avian influenza virus A/chicken/Indonesia/2003 (H5N1) from experimentally infected domestic pigeons (Columbia livia) and lack of transmission to sentinel chickens". J. Gen. Virol. 88 (Pt 11): 3089–93. DOI:10.1099/vir.0.83105-0. PMID 17947534. 
  23. ↑ Panigrahy B, Senne DA, Pedersen JC, Shafer AL, Pearson JE (1996). "Susceptibility of pigeons to avian influenza". Avian Dis. 40 (3): 600–4. DOI:10.2307/1592270. PMID 8883790. 
  24. ↑ McClary, Douglas (1999). Pigeons for Everyone. Great Britain: Winckley Press. ISBN 0907769284. 
  25. ↑ ”Why study pigeons? To understand why there are so many colors of feral pigeons.” (Web Article). Cornell Lab of Ornithology. http://www.birds.cornell.edu/programs/urbanbirds/about/ubs_PIWWhyStudyEN.html. Läst 2008-02-20. 

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Klippduva"
Personliga verktyg