Fågelinfluensa

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Influensa

influensa hästinfluensa svininfluensa fågelinfluensa influensavirus typ A influensavirus typ B influensavirus typ C

Exempel på subtyper av influensavirus typ A

H1N1 H1N2 H3N2 H5N1 H7N3 H7N7

Fågelinfluensa, aviär influensa eller hönspest är en term som har flera betydelser.

1. Alla influensor som orsakas av influensavirus typ A, vilket är ett släkte av virus inom familjen Orthomyxoviridae.
2. En generell benämning på förekomst av influensavirus typ A hos vilda fåglar. Alla subtyper av influensavirus typ A förekommer hos vilda fåglar men främst hos andfåglar. Se Influensa.
3. En högpatogen, det vill säga en mycket smittsam sjukdom oftast med dödlig utgång, som främst drabbar fjäderfä. Denna sjukdom har även visat sig smitta andra djur och människor, det vill säga sjukdomen är en zoonos.

Influensa hos fåglar orsakad av influensavirus typ A delas ibland in i två grupper beroende på hur smittsamma och dödliga de är bland fjäderfä (speciellt kyckling):

• Lågpatogen fågelinfluensa (LPAI) Low Pathogenic Avian Influenza
• Högpatogen fågelinfluensa (HPAI) Highly Pathogenic Avian Influenza

Subtyper

Influensaviruset typ A finns i flera subtyper, och klassificeras genom de två olika proteiner (antigener) som finns på ytan av viruset, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc. Detta borgar för (minst) 144 olika virustyper. Hittills är det två av dessa H-typer, H5 och H7, som har givit upphov till de varianter som har hög dödlighet och som räknas som högpatogen aviär influensa.

Virusen namnas sedan efter hur de olika typerna av dessa protein kombineras. Det vill säga H5N1 består av den femte upptäckta typen av proteinet hemagglutinin, och den första kända typen av proteinet neuraminidas.

Fåglar är värdar för alla subtyper av Influensavirus typ A och viruset förekommer normalt i tarmkanalen hos fåglarna. Vissa forskare menar att en tredjedel av världens alla vilda fåglar är smittade med någon subtyp av fågelinfluensa och man har också visat att flest fall av individer med influensa finner man hos fåglar som flyttar för första gången.

HPAI

Högpatogen fågelinfluensa som hittills orsakats av antingen H-typen H5 eller H7 hade under 42 år fram till 2001 endast uppträtt 18 gånger hos fjäderfä. Med början från 1997 i Hong Kong och Italien 1999 har antalet utbrott accelererat. Vissa subtyper av fågelinfluensaviruset har också visat sig farlig för människan. I Hongkong blev 18 personer sjuka i influensan 1997-1998, och 6 av dessa avled till följd av sjukdomen. 2003 blev 89 personer i Nederländerna sjuka i influensan, och av dem avled en person, en veterinär.

Hos däggdjur finns två väldokumenterade utbrott av högpatogen fågelinfluensa. Hösten 1984 insjuknade cirka 100 000 minkar i södra Sverige och 1989 och 1990 insjuknade cirka 30 000 hästar i Kina. Båda dessa virus var i sin helhet influensavirus från fågel, som fått egenskaper att spridas mellan individer inom de båda djurslagen.

Kända utbrott av högpatogen influensa bland fjäderfä mellan 1959 - 2003^[1]

Bild tagen med elektronmikroskop av ett fågelinfluensavirus. Källa: Dr. Erskine Palmer, CDC

Smittospridning

Länge trodde man att sjukdomen främst smittade genom fågelspillning men forskning har visat att den högsta koncentrationen av fågelinfluensa finns i fåglarnas saliv och att spillning inte alltid är den kraftigaste smittokällan. Dock har det visat sig att vissa fågelarter, som exempelvis vigg, utsöndrar virus också med avföring.^[2] Andra smittovägar är sekretion från exempelvis näsa. Fåglar kan smittas av viruset genom direktkontakt med dessa utsöndringar eller genom kontakt med ytor eller förorenat vatten som är kontaminerade med dessa utsöndringar.

Smittospridning till människa

Sjukdomen sprids till människan genom fågelspillning eller via direktkontakt med smittade fåglar. Än har inget fall av smitta mellan människor kunnat konstateras (2006-06-06). Dock smittar viruset genom kontaminerad föda, vatten och exempelvis kläder. Viruset penetrerar in i värdkroppen genom andnings- eller matsmälningssystemet. Så länge spridningen huvudsakligen sker via direktkontakt med fåglar eller deras avföring, är risken för en större epidemi bland människor inte så stor, men en anledning till den stora uppmärksamhet som fågelinfluensan fått på senare tid är oron för att nya muterade varianter av viruset skulle få egenskapen att lättare smitta människa till människa.

I Asien, särskilt i Vietnam och Thailand, har fågelinfluensan spridits epidemiskt från slutet av 2003.

Sjukdomen bekämpas förebyggande genom massnödslakt av misstänkta djurbesättningar. Det finns även vaccin mot några varianter.

Det sägs att ungefär var 30:e år sprids sjukdomar av Pandemi-klassificering.

Generell information om fågelinfluensaviruset

I avföring med ett pH på mellan 7 och 8 kan viruset fortleva under en längre tid. I en temperatur på 20°C klarar sig viruset i sju dagar, i en temperatur på 4°C i 35 dagar. I avföringsbemängt vatten kan det klara sig i upp till 105 dagar.^[3]

Fågelinfluensaviruset klarar sig också i produkter från fjäderfä som exempelvis kött och ägg i flera dagar i rumstemperatur och i upp till 23 dagar i 4°C.^[4]

Viruset förstörs om det utsätt för en temperatur på 56°C i tre timmar, 60°C i en halvtimme eller 70°C i en sekund. Även desinfektion med jod eller formalin förstör viruset vilket även lågt pH gör.

För att försäkra sig om att inte smittas av kött från fjädrfä ska det upphettas till 70°C i minst en sekund, och ägg i 60°C i minst 3,5 minuter.

Subtyper av fågelinfluensaviruset som har identifierats hos människor

• H1N1 Varianten som troligen låg bakom spanska sjukan, vilken dödade mellan 25 och 50 miljoner människor 1918-1919. Finns fortfarande i omlopp; drabbar både människor och grisar. Svininfluensautbrottet år 2009 orsakades av en subtyp till H1N1. Hittills har 10 216 infekterades och 79 dött.
• H2N2 Orsakade asiaten 1957-1958.
• H3N2 En muterad variant av asiaten-viruset, gav upphov till Hongkong-influensan 1968-1969
• H5N1 En variant som mellan 2003-2006 spreds i fågelbesättningar, och bland vilda fåglar, över allt större delar av Asien och Europa. Över 200 sjukdomsfall bland människor rapporterades (6 juni 2006), med en dödlighet på mindre än 50%.
• H7N2 Smittade 44 personer i Virginia, USA 2002.
• H7N3 Två identifierade fall i British Columbia, Kanada under 2004
• H7N7 Nederländerna, 2003. 89 infekterade, 1 död.
• H9N2 Tre infekterade i Kina och Hongkong

Fågelinfluensa och läkemedel

Då viruset först måste mutera innan det sprider sig mellan människor, vet man ännu inte hur det framtida vaccinet ska se ut. Ett så kallat prototypvaccin är godkänt inom EU (januari 2007) så att man snabbt ska kunna utveckla och producera ett vaccin för den aktuella virusstammen. Det finns också antivirala läkemedel, till exempel Tamiflu och Relenza (båda receptbelagda) som ger viss effekt vid virusinfektioner.

Läkemedelsverket har under 2006 uppmanat allmänheten att inte köpa dessa läkemedel via internet då stora mängder falska läkemedel bedöms vara i omlopp. ^[5]

Det finns idag (maj 2006) ingen högpatogen subtyp av influensavirus typ A som smittar mellan människor.

Detta korta avsnitt behöver utökas.

Källor

1. ↑ WHO Fågelinfluensa (H5N1)- update 31: Kända utbrott av högpatogen influensa bland fjäderfä mellan 1959-2003.
2. ↑ Statens Veterinärmedicinska Anstalt
3. ↑ OIE, Avian Influenza - Description of the disease(pdf)
4. ↑ OIE, Avian Influenza - Description of the disease(pdf)
5. ↑ Läkemedelsverkets webbplats

Externa länkar

• Svenska myndigheters gemensamma portal om fågelinfluensan
• Arbetsmiljöverket: Fågelinfluensa
• Smittskyddsinstitutet: Fågelinfluensa
• WHO; Avian influenza
• SVT; Vaccin mot fågelinfluensa
• Sveriges ornitologiska förening