Spanska sjukan
Från Rilpedia
Spanska sjukan var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som dödade mellan 50 och 100 miljoner människor över hela världen under åren 1918 och 1919 [1], varav cirka 38 000 i Sverige. Man tror att det är den mest dödliga pandemin hittills i mänsklighetens historia och orsak till fler dödsfall än såväl pesten som aids.
Alla kända influensaepidemier bland människor, inklusive spanska sjukan, har sitt ursprung i influensavirus typ A, vilket först uppkommer bland fåglar. Forskare har under senare år påträffat hemagglutinin, nyckelproteinet i spanska sjukan, efter att man undersökt kropparna av människor som avled i sjukan. Kropparna hade bevarats infrysta i Alaskas permafrost. Undersökningarna av hemagglutininet visar klara likheter med nyckelproteinet i fåglars influensavirus. Läs vidare i artikeln fågelinfluensa.
Forskning har visat att spanska sjukan gav upphov till en överreaktion hos immunförsvaret. Influensan aktiverade gener som är kopplade till apoptos (programmerad celldöd), vilket i vanliga fall är ett effektivt försvar för att upphäva infektioner. I detta fall fortsatte celldöden tills alltför många celler dött och människan avled. Detta kan förklara att man observerat att det var främst friska människor som blev hårdast drabbade, och inte gamla och småbarn, eftersom i detta fall ledde ett starkt immunförsvar till en kraftigare överreaktion, vilket i sin tur ledde till döden.
Dess namn har den fått på grund av den större pressbevakning den fick i Spanien som inte drabbades av censur, då de inte var stridande under första värdskriget.
Wikimedia Commons har media som rör Spanska sjukan
Källor
- John Kash, University of Washington, Seattle, Tidskriften Nature, 2006-09-28
Fotnoter
- ↑ Hakim, Joy, War, Peace, and all that Jazz. New York: Oxford University Press 1995, s. 21-24.
Denna artikel om immunologi, smittämnen eller epidemier är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
