Hästinfluensa
Från Rilpedia
Hästinfluensa är en virussjukdom som drabbar hästar. Viruset är samma slags virus som orsakar influensa hos både människor och andra djur, t ex fågelinfluensan. Viruset delas upp i två olika grupper: A1 och A2. A1 är det vanligaste viruset och en vaccination ger oftast ett fullgott skydd mot influensan. A2-viruset är lite svårare att vaccinera hästen mot, då viruset kan förändras. Då viruset smittar via luften och kroppskontakt så sprids den väldigt lätt mellan olika individer.
Innehåll |
Historia
Hästinfluensa upptäcktes först 1956 i Tjeckoslovakien då man för första gången kunde isolera influensavirus hos hästar. Sjukdomen som idag har flera olika subtyper går att bota och det finns även vaccination mot sjukdomen. Under slutet av 1970talet vaccinerades bland annat galopphästar och andra tävlingshästar och sedan 1981 har man haft ett vaccinationskrav i Europa som tvingade hästägare att vaccinera sina hästar årligen. I Storbritannien och på Irland dokumenterades inga fall av hästinfluensa på 10 år efter att kravet infördes, men 1989 drabbades Europa av ett stort sjukdomsutbrott av hästinfluensa, mycket på grund av att viruset muterades. Man delade viruset i två olika delar, "American-like" och "European-like" då viruset yttrade sig olika USA i jämförelse med Europa.
1989 hade viruset muterats ytterligare i en ny stam och i Kina drabbas hästarna av en epidemi av influensa som var mer lik fågelinfluensan än hästinfluensan och med 80% dödlighet. De värsta epidemierna bröt oftast ut när viruset introducerades i ett område som förut varit fri från sjukdomen. Internationella tävlingar i Sydafrika år 1986 ledde till en epidemi där all slags hästverksamhet fick vara isolerad och stängd i över 2 månader. Året efter bröt den största epidemin någonsin ut i Indien och mer än 27 000 hästar insjuknade och flera hundra dog.
Upptäckten av A2-viruset och virusets förmåga att muteras upptäcktes när en ny sorts influensaepidemi bröt ut i Hongkong 1992 där en majoritet av alla hästar insjuknade trots vaccinering. På senare tid har även hästinfluensan brutit ut i Dubai, på Filippinerna och Puerto Rico då hästimporten har ökat i dessa länder. Idag finns det tydliga regler om att hästarna ska vara ordentligt vaccinerade innan import.
I augusti 2007 bröt en stor epidemi ut i Australien, som tidigare varit i princip helt fritt från hästinfluensa.
Symtom
Symtomen för hästinfluensa innefattar bland annat hosta och snuva och hästarna sjuknar in ganska snabbt. Hästar som aldrig haft sjukdomen tidigare sjuknar generellt även in snabbare än en häst som tidigare har varit sjuk i hästinfluensa. Vaccinerade hästar visar inte heller lika tydliga symtom.
Det första tecknet är oftast feber, upp till 41 grader. Torrhostan är det vanligaste symtomet för just hästinfluensa, men även stelhet, ömma muskler och att hästen är hänging är tydliga tecken. I värsta fall kan även ödem synas på ben och runt genitalierna. Det sänkta immunförsvaret kan även leda till att hästen drabbas av andra infektioner lättare, t ex från sår. Hos föl och äldre hästar kan sjukdomen ha dödlig utgång. Sen behandling av hästar kan även leda till att hästen får kronisk bronkit eller kvickdrag, eller infektioner i luftsäckarna.
Provtagning och behandling
Vid misstanke om hästinfluensa ska veterinär kontaktas som då tar svabbprover från näshålan, eller eventuellt blodprov som testas i laboratorier. Det finns även snabbtest som tas på plats men de kan inte användas som färdigt provsvar. Vid bekräftelse av hästinfluensa så isoleras gården, vilket innebär att inga hästar får åka från gården eller komma till gården. Stallen ska rengöras och desinfekteras. Stallet isoleras i minst 10 dagar från och med att hästarna slutat visa symtom, om hästarna är vaccinerade enligt bestämmelser. Veterinären anmäler till myndigheterna om det finns misstanke eller bekräftelse av hästinfluensa.
Hos vaccinerade hästar och hästar där sjukdomen endast har ringa symtom krävs oftast bara vila över hela sjukdomsförloppet och minst 2 veckor efter att den slutat visa symtom. Men vila kan även göra att symtomen minskar och man ska därför sätta igång hästen försiktigt efteråt och hålla ögonen öppna ifall sjukdomen bryter ut igen eller om hästen fått en följdsjukdom. Om hästen visar andra symtom eller har ett häftigare sjukdomsförlopp så sätts oftast hästen på antibiotika.
