Himalaya

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Mount Everests nordsida, Tibet.
Himalaya sett från ISS.
Topografisk karta.

Himalaya (sanskrit: हिमालय, himālaya, "snöns boning", sammansatt av hima "snö, frost" och ālaya "boning") är en bergskedja i Asien som skiljer den indiska halvön från Tibetplatån.

Tillsammans utgör Himalayas bergssystem de högsta på planeten med fjorton bergstoppar över 8 000 meter,[1] däribland Mount Everest, K2 och Kangchenjunga, jordens tre högsta berg. I förhållande kan man sätta berget Aconcagua i Anderna, som med sina 6 962 meter är den högsta toppen utanför Himalaya, medan bergskedjan själv har över hundra bergstoppar som överstiger 7 200 meter.[2]

Himalaya sträcker sig från Indus’ genombrottsdal i väster till Brahmaputra-Sangpos i öster. Bergskedjan är cirka 2 500 kilometer lång och 80–200 kilometer bred.[1] Bergskedjan går i en mot syd böjd båge mellan 36 och 26 grader nordlig bredd, och hänger i väster nära samman med Hindukush och sin nordliga parallellkedja Karakorum, medan det i öster stöter mot de från Tibet till Indokina i nordlig-sydlig riktning gående veckbergen. Betraktad i sin helhet, består Himalaya av en rad parallella kedjor, sinsemellan förenade genom sidokammar, som utgrenar sig från bergsknutarna och kröns av ovanligt höga toppar.

Himalayas geologiska sammansättning består av en rad olika bergarter från de flesta av jordens tidsåldrar. Omvandlade skiffrar från arkeikum, kambriska röda skiffrar, siluriska kvartsiter och revkalkstenar, karbonska krinoidkalkstenar och vita kvartsiter, vidare av musselkalk, dolomit och gröna skiffrar från trias, vit kritkalksten från jura. De begränsas alla i nord och syd av tertiära avlagringar, i synnerhet från eocen som till hög grad är veckade. Till sin stora höjd lyfts berget genom den tertiära veckning, som är orsaken även till Centralasiens övriga bergländer.

Innehåll

Ekologi

Växt- och djurrikedomen i Himalaya varierar med klimat, regnmängd, höjd och jordmån och skapar olika distinkta ekoregioner. Klimatet går från tropiskt vid bergskedjans fot till permanent nedisat vid toppen. Regnmängden är minst i väst och ökar när man går österut.

Låglandsskogar

Vid Indus-Gangesslätten vid bergkedjans fot ligger en alluvialslätt som tömts på vatten av Indus- och Ganges-Brahmaputra-flodsystemen; vegetationen varierar därför från väst till öst beroende på mängden regn. De uttorkade nordvästra taggbuskskogarna upptar Pakistans slätter och indiska Punjab. Längre österut ligger de övre gangesslätternas lövskogar tillhörande Uttarakhand och Uttar Pradesh, samt de lägre gangesslätternas lövskogar tillhörande Bihar och Västbengalen. Dessa är monsunskogar med lövträd som förlorar sina löv under den torra säsongen. Brahmaputradalens halvvintergröna skogar är något vattenrikare och upptar större delen av Assams slätter.

Ursprung och uppkomst

Den indiska landmassans över 6 000 kilometer långa resa innan kollisionen med den asiatiska kontinentalplattan för 40 miljoner–50 miljoner år sedan.
Huvudartikel: Himalayas geologi

Himalaya är bland de yngsta bergskedjorna på jorden. Enligt den moderna plattektonikteorin är bergskedjans bildande ett resultat av en kontinentalkollision eller orogenes längs med den konvergenta plattgränsen mellan den Indoaustraliska och den Eurasiska kontinentalplattan.[3] Kollisionen började kritaperioden för cirka 70 miljoner år sedan, då den Indoaustraliska kontinentalplattan, som rörde sig norråt i en hastighet om cirka 15 centimeter per år, kolliderade med Eurasiska kontinentalplattan. För cirka 50 miljoner år sedan stängde den här snabbrörliga plattan Tethyshavet, vars existens man endast kunnat bekräfta tack vare sedimentära bergarter på havsbottnen och de vulkaner som finns där. Eftersom dess sediment var lätta så pressades de ihop till bergskedjor istället för att sjunka till botten. Den Indoaustraliska plattan fortsätter att driva horisontalt under Tibetplatån, vilket tvingar platån att rör sig uppåt. Höglanden Arakan Yoma i Burma och öarna Andamanerna och Nikobarerna i Bengaliska bukten bildades även de som ett resultat av kollisionen.

Den Indoaustraliska plattan rör sig fortfarande i 67 millimeter per år, och under de närmaste 10 miljoner åren så kommer den att förflytta sig ungefär 1 500 kilometer in i Asien. Cirka 20 millimeter per år av sammanstrålningen mellan Indien och Asien absorberas av Himalayas södra front. Detta leder till att Himalaya reser sig cirka 5 millimeterper år, vilket gör bergskedjan geologiskt aktiv. Rörelsen som blir till genom att den indiska plattan går in i den asiatiska plattan gör även området seismiskt aktivt, vilket understundom leder till jordbävningar.

Glaciärer och flodsystem

Glaciärer nära K2 i Pakistan.

Himalaya omges av ett stort antal glaciärer, noterbara bland dessa är Siachen-glaciären, den största glaciären i världen utanför polregionerna. Några andra kända glaciärer är exempelvis Gangotri och Yamunotri (Uttarakhand), Nubra, Biafo och Baltoro (Karakoram-regionen), Zemu (Sikkim) och Khumbu-glaciärerna (Mount Everest-regionerna).

Klimatinverkan

Passage i Ladakh med typiska buddhistiska böneflaggor och stupa.

Himalaya har en djupgående påverkan på klimater på Indiska halvön och Tibetplatån. Bergskedjan hindrar kalla torra arktisska vindar från att blåsa in på halvön, vilket gör Sydasien mycket varmare än motsvarande temperaturregioner på andra kontinenter. Det bildas även en barriär för monsunvindarna, vilket hindrar dem från att vandra norråt och orsaka kraftiga regnfall i Terairegionen. Himalaya anses även ha spelat en avgörande roll för bildandet av de centralasiatiska öknarna som exempelvis Gobiöknen och Takla Makan.

Bergskedjan hindrar även västliga vinteroroligheter från Iran från att fortsätta längre, vilket resulterar i snö i Kashmir och regn över vissa delar av Punjab och norra Indien. Trots att Himalaya är en barriär mot kalla nordliga vintervindar så får Brahmaputradalen in en del av de kalla vindarna, vilket leder till en sänkt temperatur i nordöstliga Indien och Bangladesh. Dessa vindar orsakar även den nordöstliga monsunen under den säsongen för de här delarna.

Väderfenomenet jetström påverkar ibland vår bild av de högsta topparna på jorden. De starka vindströmningarna från väst passerar Everestberget, vilket skapar en plym av snö som blåser från topparna, vilket är synligt på långt avstånd.

Inverkan på politik och kultur

Bergshyddor likt dessa används under sommarmånaderna som skydd för boskap som vid den här årstiden går på bete på högre höjder.

På grund av Himalayas vidd och höjd så har det blev en naturligt hinder för förflyttning av människor under tiotusentals år. Detta har särskilt hindrat beblandning mellan människor från Indiska halvön och människor från Kina och Mongoliet, vilket har lett till en avsevärd skillnad i språk och kultur mellan dessa regioner. Bergskedjan har även hindrat handelsrutter och militära expeditioner längs dess utsträckning. Exempelvis så kunde inte den mongoliske härskaren Djingis khan utvidga sitt imperium söder om Himalaya och in på halvön.

Himal

Ordet himal är nepali och betyder snötäckt berg, det förekommer i ett flertal bergs namn i Himalaya. I Nepal finns följande berg:

  • Sagarmatha Himal
  • Annapurna Himal
  • Ganesh Himal
  • Langtang Himal
  • Manaslu Himal
  • Rolwaling Himal
  • Jugal Himal
  • Gauri Sankar Himal
  • Kanjirowa Himal
  • Khumbu Himal
  • Dhaulagiri Himal

Bergstoppar

Berg Andra namn Höjd
(m ö.h.)		 Anmärkningar
Mount Everest Sagarmatha, Chomolangma eller Qomolangma (”Gudinnan på toppen”) 8 848 Världens högsta berg, bestegs första gången 1953
Mount Godwin Austen K2, Chogo Gangri 8 611 Världens näst högsta berg. Ligger mellan Pakistan och Xinjiang, Kina. Världens mest svårbestigna berg. Bestegs första gången 1954.
Kanchenjunga Kangchen Dzö-nga 8 586 Världens tredje högsta berg, Indiens högsta berg och Nepals näst högsta. Bestegs första gången 1955.
Lhotse - 8 501 Världens fjärde högsta berg. Mount Everests grannberg. Bestegs första gången 1956.
Makalu - 8 462 Världens femte högsta berg. Bestegs första gången 1955.

Resten av världens högsta berg upp till 14 finns i Himalaya.

Sjöar

Sikkim i Indien är en högt belägen sjö på en höjd av 5 000 meter över havet.

Himalayaregionen är översållad med hundratals sjöar. De flesta sjöar hittas på höjder av mindre än 5 000 meter, och sjöarnas storlek avtar med höjden över havet. Den största sjön är Pangong Tso, som sträcker sig över gränsen mellan Indien och Tibet. Den är belägen på 4 600 meters höjd, och är åtta kilometer bred och nästan 134 kilometer lång. En anmärkningsvärd högt belägen sjö – men inte den högsta – är Gurudogmar i norra Sikkim, som hittas på 5 148 meters höjd.[källa behövs] Andra större sjöar är Tsongmosjön, nära gränsen mot tidigare Indokina i Sikkim (Indien) – och Tilichosjön i Nepal nära Annapurnamassiven, en stor sjö vars område var stängt för utomstående ända tills nyligen.

Bergssjöarna är bland engelskspråkiga geografer kända som tarns, om de uppstår genom glaciärisk aktivitet. Dessa hittas för det mesta i de högre delarna av Himalaya, på omkring 5 500 meter över havet.

Religion

Helgedomen Vaishno Devi nära Jammu i Indien

Flera platser i Himalaya är av religiös betydelse inom hinduism och buddhism. Inom hinduismen, personifieras Himalaya av guden Himavat, far till Shivas maka, Parvati.

Fiktionens Himalaya

Galleri

Mount Everest nordsida, sett från Rongbuk i Tibet.

Kangchenjunga, världens tredje högsta berg, sett från Chouda Peri

Manaslu, världens åttonde högsta berg.

Norra Sikkim.

Kompositsatellitbild.

Se även

Referenser

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Himalaya, 1904–1926 (Not).

Noter

  1. ↑ 1,0 1,1 Ann-Marie Lund: Bonniers compact lexikon, Bild och Ord Akademin, 1999, sid. 426. ISBN 91-632-0161-5. 
  2. ↑ ”Himalayan Mountain System”. http://books.google.com/books?id=4q_XoMACOxkC&pg=PA25&lpg=PA23&dq=%22South+Tibet+Valley%22&output=html&sig=cplbaHyY4CGV0ogUvw0NT8o0EfM. Läst 2007-08-07. 
  3. ↑ Matt Rosenberg. ”Mount Everest” (på engelska). http://geography.about.com/od/specificplacesofinterest/a/mounteverest.htm. Läst 2008-02-27. 
  4. ↑ ”Lost Horizont” (på engelska). Project Gutenberg of Australia. 2005. http://gutenberg.net.au/ebooks05/0500141h.html. Läst 2008-02-26. 
  5. ↑ ”Certical Limit” (på engelska). IMDb. 2000. http://www.imdb.com/title/tt0190865/. Läst 2008-02-26. 
  6. ↑ ”Man Booker Prize” (på engelska). http://www.themanbookerprize.com/prize/books/2/. Läst 2008-02-26. 
  7. ↑ ”Black Narcissus” (på engelska). IMDb. 1947. http://www.imdb.com/title/tt0039192/. Läst 2008-02-26. 
  8. ↑ ”Kingdom of the Golden Dragon” (på engelska). Isabel Allende. 2004. http://www.isabelallende.com/kingdom.htm. Läst 2008-02-26. 
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Himalaya"
Personliga verktyg