Från Rilpedia

Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Motivering: Veganpropaganda och vinklat upplägg från början till slut Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

Köttproduktion är benämningen på en industri som framställer kött för humankonsumtion, genom avel, kreatursskötsel, slakt, styckning och beredning. För att effektivisera framställningen av kött har särskilt snabbväxande djurraser avlats fram. Exempel på sådan nötboskap är limousin, charolais och den extremt välvuxna belgisk blå. Inom svinuppfödningen används ofta en korsning mellan en Hampshire galt och suggor av hybriden Yorkshire / Svensk lantras som kallas Piggham. Svinuppfödning är ett effektivt sätt att producera kött; en gris växer från ca 0,5-1 kg till över 100 kg på sex månader. Broiler (gödkycklingar) är ett annat effektivt sätt att producera kött.

Innehåll 1 Positiva effekter 2 Miljöpåverkan 3 Djuretiska aspekter 4 Se även 5 Källor

Positiva effekter

Kött kan vara ett enkelt sätt för människor att få i sig tillräckliga mängder protein i de områden det är svårt att odla. Uppfödning av nöt på extensivt bete i hagmarker bidrar i vissa fall till den biologiska mångfalden genom att skapa miljöer där flera ovanliga växter och insekter trivs. Globalt sett utgör köttproduktion däremot ett stort hot mot den biologiska mångfalden. ^[1]

Miljöpåverkan

För att odla mat till djuren krävs stora arealer åkermark. Enligt rapporten Vegan, vegetarian, allätare från Sveriges Lantbruksuniversitet kräver en blandkost 2300 kvadratmeter per person och år medan den vegetariska kosten endast behöver 1 500 kvadratmeter per person. Minst mark behövs för den veganska kosten som endast kräver 1000 kvadratmeter åker per person.

Köttproduktionen orsakar större utsläpp av växthusgaser än transportsektorn. Globalt står boskapsuppfödningen för 18 procent av växthusgasutsläppen^[2]. En vanlig mjölkko släpper ut cirka 154 kilo metan per år. Ett kilo metan bidrar lika mycket till växthuseffekten som 21 kg koldioxid gör.

Animaliska produkter i olika former kräver mycket mer energi än vegetabilier. I en Amerikansk studie^[3] påvisades att:

• USA:s boskapsdjur konsumerar fem gånger så mycket säd som den mängd som konsumeras av den amerikanska populationen människor.

• 41 miljoner ton protein i säd blir till 7 miljoner ton animaliskt protein för humankonsumption.

• I medeltal förbrukas 28 kilokalorier (kcal) fossilt bränsle per kcal animaliskt protein för humankonsumption. För nötkött och lammkött var förhållandena 54:1 respektive 50:1 kcal protein per fossil energi. Sädesslag kräver ca 3,3 kcal fossilt bränsle för varje kcal vegetabiliskt protein.

• Varje kilo nötkött förbrukar 100,000 liter vatten om man räknar in produktionen av foder.

• Varje år produceras 7 miljoner ton animaliskt protein i USA. Det ger 75 gram animaliskt protein per capita. Tillsammnans med det vegetabiliska proteinet ger det 109 gram protein per capita.

Dessa siffror stämmer troligen överens med förhållandena i västeuropa.

Djuretiska aspekter

• Rasen Belgisk blå har dubbel lårmuskulatur, vilket medför försvårad förlossning och att ca 85% av alla kalvningar måste ske genom kejsarsnitt. Enligt EU:s regler är det tillåtet för alla i EU att föda upp denna ras, men i Sverige är det förbjudet att avla rasen vidare då risken för att djuret lider anses vara för hög. ^[4]

• Griskultingar av hankön kastreras utan bedövning vid 1-3 veckors ålder^[5].

• Grisar får naturligt i sig järn genom att äta av jorden. När de inte kan göra det krävs det att de får ett järntillskott i form utav foder och injektion för att undvika järnbrist. ^[6]

Se även

• Nötkreatur
• Kött
• Jordbruk

Källor

1. ↑ [1] Livestock´s long shadow -- Rapport från FNs jordbruksorgan FAO (pdf)
2. ↑ [2] Livestock´s long shadow -- Rapport från FNs jordbruksorgan FAO (pdf)
3. ↑ [Pimentel and Pimentel 1996: 79]
4. ↑ Djurskyddsmyndigheten
5. ↑ Jordbruksverkets föreskrift DFS 2004:14
6. ↑ Svenska Pig om Järn injektioner PDF