Sveriges migrationshistoria

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Invandring (röd linje) och utvandring (blå linje) i Sverige per år, 1850-2007.

Sveriges migrationshistoria beskriver migration av människor till och från Sverige genom historien. Registrering av in- och utvandring började först under senare delen av 1800-talet. Tidigare in- och utvandring kan dock bedömas med hjälp av historisk, arkeologisk och populationsgenetisk forskning. Sveriges nivåer av in- och utvandring har varierat kraftigt genom historien. Under långa perioder förekom inga större folkförflyttningar över gränserna. De högsta noterade nivåerna för utvandring gäller åren 1880-1893, då i genomsnitt 0,83 % av befolkningen utvandrade varje år. De högsta historiska nivåerna för invandring inträffar idag. Historiska nivåer av inåtriktad migration kan inte jämföras med dagens invandring på omkring 1 % av befolkningen per år. År 2007 års invandring är 35 gånger större än invandringen år 1875 och 3,8 gånger större än invandringen år 1960.^[1]

De första migrationerna till Sverige

Det är troligt att det levde människor i Sverige redan före den sista istiden, men dagens etniska svenskar härstammar från jägar-samlar grupper som besatte Sverige efter den sista inlandsisens tillbakadragande. Dessa grupper flyttade upp i Sverige för omkring 12-13 000 år sedan.^[2] Europa har upplevt tre stora migrationsvågor efter istiden. Den första som ett resultat av isens tillbakadragande, den andra i samband med jordbrukets införande, för 10 - 6000 år sedan, den tredje idag. I vilken grad Europas befolkning härstammar från den första eller andra - den neolitiska - vågen är föremål för fortsatt forskning. Däremot vet man att den neolitiska bondeinvandringen, som nådde Sverige för 6 200 år sedan, hade mycket ringa betydelse här.^[3][4]

Moderna populationsgenetiska studier visar att dagens etniska svenskar till omkring 85 % härstammar från de första jägar-samlargrupperna.^[5][6] Det innebär att den invandring som kommit efter detta måste ha varit mycket blygsam. Den invandring Sverige upplever idag är därmed den största migrationsrelaterade demografiska förändringen i Sverige sedan istiden.

Medeltid och tidigmodern tid

Invandringen till Sverige från medeltiden fram till andra världskriget var begränsad; dess betydelse ska inte överdrivas.^[7] Interkontinentalt resande existerande till exempel inte för vanliga människor före 1600-talet. Den första ökningen av viss närliggande migration till Sverige skedde under Hansans tid. Tyska köpmän och hantverkare slog sig ner främst i städerna under 1400- och 1500-talen, men också i Bergslagen. Mindre grupper av valloner migrerade till Sverige på 1600-talet, se valloner i Sverige. Totalt sett blev omkring 900 valloner kvar i Sverige.^[8] Många av städerna i medeltidens Sverige var tyskdominerade, med ett tyskspråkigt borgerskap som även hade kontroll över stadens magistrat och hur staden skulle styras.^{[Ifrågasatt uppgift]} Holländare och engelsmän invandrade som köpmän och industriidkare på 1600-talet, särskilt till Göteborg. På grund av städernas ringa storlek var dessa grupper dock små i förhållande till totalbefolkningen. I början/mitten av 1400-talet hade Stockholm uppskattningsvis ca fem tusen invånare. Den mest omfattande migrationen under 1600-talet var från Finland, som då dock tillhörde det svenska riket. Närmare 40 000 finska svedjebönder flyttades under 1600-talet till främst till Värmland och Dalarna.^[7] För adel och stormän har möjligheterna till migration i viss mån skiljt sig. Kungar och drottningar har i många fall migrerat till eller från Sverige, framför allt gentemot Tyskland, Frankrike och Sveriges grannländer.

Modern tid

Emigrationstiden

Huvudartikel: Emigrationen från Sverige till Nordamerika

Fram till 1930 hade Sverige under perioder ett betydande utvandringsöverskott. Under åren 1851 - 1930 emigrerade ca 1,5 miljoner människor. 1,2 miljoner av dessa, 23 procent av Sveriges befolkning år 1900, emigrerade till Nordamerika.^[9] Huvudskälet till emigrationen var den stora skillnaden i levnadsstandard mellan Sverige och Nordamerika.^[9] Under samma tid återkom cirka 200 000 av dessa personer till Sverige, men merparten stannade utomlands. Sverige var efter Norge och Irland det främsta emigrantlandet i Europa sett till andelen av befolkningen som emigrerade. Det förekom dock samtidigt viss invandring, förutom återvändande emigranter även en del tyska och engelska specialister inom till exempel industri och hantverk som slog sig ned i Sverige. Denna invandring var dock jämförelsevis obetydlig.

Den svenska invandringspolitiken 1860-1917 var oreglerad. Nivåerna på invandringen var så små, att de saknade politiskt intresse. Man behövde varken pass, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd för att bosätta sig i Sverige. Dock kunde man avvisa tiggare, zigenare och kriminella.^[10]

Världskrigen

Åren 1917-1945 genomfördes regleringar av migrationen runt om i världen. Polisen började avvisa utlänningar som saknade pass, visum och uppehållstillstånd. Under 1930-talet var flyktingpolitiken restriktiv, men den luckrades upp när Danmark och Norge drogs in i andra världskriget. Från Finland kom också så kallade krigsbarn, av vilka majoriteten planenligt återvände efter krigets slut. Sedan 1930 har invandringen till Sverige varit större än utvandringen.^[9] Det berodde till en början på att utvandringen till Amerika stannade av men mot slutet av andra världskriget kom en ström av krigsflyktingar till Sverige. Flyktingarna kom hit främst från de baltiska och nordiska länderna. Ungefär 200 000 flyktingar från grannländerna kan ha kommit till Sverige under 1944 och 1945, men antalet är osäkert eftersom de inte ingår i befolkningsstatistiken. De danska och norska flyktingarna återvände i allmänhet till hemländerna vid krigsslutet. Av de 70 000 finska krigsbarnen återvände 80 % till Finland. En övervägande del av de 30 000 esterna blev kvar i Sverige medan två tredjedelar av polackerna reste tillbaka eller vidare till USA.^[11]

Efterkrigstiden

Under efterkrigstiden har invandringen till Sverige ökat starkt. Från slutet av 1940-talet och fram in på mitten av 1970-talet skedde en omfattande arbetskraftsinvandring som svar på en direkt efterfrågan från den svenska industrin. Rekryteringsresor gjordes till länder som Jugoslavien, Italien, Grekland och Österrike. Under 1980-talet ersattes denna av s.k anknytningsinvandring, det vill säga anhöriga till tidigare invandrade.

1967 infördes bestämmelsen att alla utomnordiska 'sökande' måste ha ordnat med arbete, arbetstillstånd och bostad före inresan. En effekt av detta blev att Finland blev ett högintressant land att hämta arbetskraft ifrån eftersom levnadsstandarden där var lägre liksom lönerna samtidigt som det låg inom Norden. År 1970 slog den finska invandringen till Sverige rekord med 90 000 nyanlända finnar. Den finska invandringen till Sverige uppgick till 400 000 personer mellan 1945-1980, samtidigt var utvandringen av finnar under samma tid 20 0000. Efter ett par år under 1970-talet då emigrationen var större än immigrationen (främst gästarbetare som återvände till sina hemländer samtidigt som industrikonjukturen vände ner) återgick Sverige till ett invandringsöverskott. Enligt Thomas Hammar var LO en viktig förklaring till varför invandringen minskade, då de var i position att neka arbetssökande från att få komma in i landedet. I en cirkulskrivelse från LO till de lokala förbunden påbjöd de att vara restriktiva med att tillåta ansökningar, och enligt den dåtida strukturen utfärdades allt färre arbetstillstånd.^[12]

De senare åren har invandringen ökat mycket kraftigt, till följd av allt generösare regler för invandring till Sverige. Invandringen till Sverige skiljer sig starkt från den i andra industriländer. I Sverige har nästan alla invandrare kommit som asylsökande eller som anhöriga, i andra länder är invandringen i långt högre grad inriktad på arbetsmarknadens behov. Under perioden 1980-2002 är andelen asylsökande 33,3 procent och anhöriginvandrare 51 procent. Arbetsmarknadsinvandrare utgör 1,2 procent av de beviljade uppehållstillstånden. Även utvandringen har ökat

!5 december 2008 beslutades om en friare arbetskraftsinvandring av regeringen med stöd av miljöpartiet.

Regeringen har också föreslagit att ett försörjningskrav införs som krav för anhöriginvandring, vilket innebär att den som vill att familjen ska kunna komma till Sverige först måste hitta ett arbete och en ordnad bostad som familjen kan bo i. En utredning överlämnade sina förslag på hur ett försörjningskrav kan införas till migrationsminister Tobias Billström den 1 december 2008.

Av Migrationsverket beviljade uppehållstillstånd

1) Upphörde 1 januari 1997 och ersattes med övriga skyddsbehövande. 2) Fr.o.m. 1 januari 1997, ersatte de facto-flykting och krigsvägrare.

Se även

• Sveriges invandringspolitik
• Sveriges historia
• Asylsökande
• Invandring
• Flykting
• Asyl

Referenser

Litteratur

Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf: Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, SNS Förlag, Stockholm 1994. ISBN 91-7150-544-X. 

Fotnoter

1. ↑ Statistiska Centralbyrån: Befolkningsutvecklingen i riket. År 1749-2007 SCB databas
2. ↑ Andersson, M. & Knarrström, B. (1999). Senpaleolitikum i Skåne. En studie av materiell kultur och ekonomi hos Sveriges första fångstfolk. Lund UV-Syd, Riksantikvarieämbetet
3. ↑ Chikli et al (2002). Y genetic data support the Neolithic demic diffusion model. PNAS vol 99 (17).
4. ↑ Sampietro ML, et al (2007). Palaeogenetic evidence supports a dual model of Neolithic spreading into Europe. Proc Biol Sci 274:2161-2167
5. ↑ Karlsson et al (2006). Y-chromosome diversity in Sweden – A long-time perspective. European Journal of Human Genetics 14, 963–970.
6. ↑ Malmström (2007). Ancient DNA as a Means to Investigate the European Neolithic. Doctoral Dissertation. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.
7. ↑ ^{7,0 7,1} Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf: Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 1994, sid. 10. 
8. ↑ Nationalencyklopedin: Valloner
9. ↑ ^{9,0 9,1 9,2} Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf: Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 1994, sid. 11. 
10. ↑ Lundh, Christer & Ohlsson, Rolf: Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring, 1994, sid. 12. 
11. ↑ Sundkvist, Jan (2002). "Invandringen till Sverige 1945-2001". i Födelselandets betydelse: En rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige. Statens folkhälsoinstitut 2002:29. full-text pdf
12. ↑ Johansson, Jesper: "Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra såhär.", 2008, sid. 207.