Visum
Från Rilpedia
Visum (pluralis visa) är en tillåtelse att resa in i ett land. Normalt kräver länderna att medborgare från andra länder behöver denna tillåtelse/handling tillsammans med ett pass för inresa.
I många fall finns överenskommelser mellan två länder om att respektive lands medborgare får resa till det andra landet utan visum. I några fall krävs (turist)visum bara för det ena landets medborgare; t ex kräver Australien att svenska medborgare har visum men Sverige kräver inte visum av australiensiska medborgare, och Sverige kräver att ukrainska medborgare har visum men Ukraina kräver inte visum av svenska medborgare. Det finns även multilaterala överenskommelser, som Schengenavtalet.
Innehåll |
Generella typer
Normalt gäller att besökarna måste ha en plan för besöket och ordnad övernattning.
- Turistvisum. Besökarna bor på hotell eller liknande.
- Besöksvisum. Besökarna bor hos vänner eller släktingar.
- Affärsvisum. Besökarna är på tjänsteresa och ska besöka något företag eller organisaton.
- Transitvisum. Besökarna ska bara passera landet och ska inte övernatta.
- Övriga kategorier.
Listan varierar mellan länder.
Visumet gäller en viss tid. Oftast schablontid till exempel 3 månader, men en del länder ger endast visum för planerad restid.
Visum gäller normalt för en in- och utresa. Men man kan ofta få "Multiple-entry" visum, som berättigar till fritt antal resor under en tid.
Ansökan
Hur ansökan går till varierar, men normalt kontaktar man landets ambassad eller konsulat. I vissa fall kan man söka elektroniskt visum via resebyrå eller Internet, till exempel för Australien och inom kort till USA. Oftast är det besvärligare. Ofta kan man söka via post, men till exempel för Ryssland måste man söka och senare hämta visumet personligen på ambassaden och redovisa resplanen dag för dag och visa upp ev. kvitto för betald hotellbokning.
Politik
Motiveringen till att ha visum är att myndigheterna vill ha kontroll över vem som kommer till landet. Särskilt oroar man sig för att de ska begå brott eller söka asyl. I en del länder oroar man sig särskilt för spioner, i andra mest för terrorister. För medborgare från vissa länder med låg status är det nästan omöjligt att få visum i de flesta europeiska länder inkl. Sverige, såvida inte en välrenommerad svensk organisation garanterar deras ärlighet och uppehållskostnader. Till exempel kan idrottsmän få komma på besök om ett svenskt idrottsförbund garanterar dem.
Sverige och Schengenstaterna
Undantag från kravet på visering för inresa till Sverige är i allmänhet gemensamma med andra Schengenstater. Listan finns i rådets förordning [1] med senare ändringar. Förordningen innehåller till skillnad mot svensk lag även en lista över länder vars medborgare är skyldiga att ha visum. Ytterligare bestämmelser finns i Utlänningsförordningen [2] och Utlänningslagen [3]. I den tidigare Utlänningsförordningen (1989:547) [4] fanns en utförlig lista.
Den enda förändringen vad gäller visumplikt sedan 2001 är att den införts för medborgare i Ecuador enligt rådets förordning [5].
Det finns åtskilliga ytterligare bestämmelser, t ex för transitvisum och innehavare av diplomatpass.
Inom Schengen håller man på att utveckla en databas med fingeravtryck på de som söker visum kallad Visa Information System som införs bl.a för att motverka illegal invandring.
Utresevisum
Vissa länder kräver även utresevisum för landets egna medborgare. Ibland kräver ett visst land utresevisum t o m för andra länders medborgare, och innan utresevisum utställs kan det vara en hel del byråkrati.
Ett exempel: En svensk medborgare, som några månader vistats som expert i landet, skall åka hem till Sverige på semester. Innan det främmande landets utresevisum kan utställas måste den svenska medborgaren visa intyg från landets skattemyndighet att han inte har skatteskulder där. Innan visumet är utfärdat krävs personlig inställelse hos flera myndigheter, ibland t o m med krav på nya fotografier.
Ryssland har krav på utresevisum. I turistvisum ingår utresevisum, men bara så länge visumet gäller, tills den dag man planerat resa ut. Blir man försenad släpps man inte ut, utan måste ansöka om nytt utresevisum vilket kan vara svårt om man inte kan ryska. Om man tar nattåget Moskva-Helsingfors måste man tänka på att tåget når gränsen några timmar efter midnatt, och ta med den dagen i resplanen vid visumansökan, annars får man problem.
Bilder på olika visa
Förteckningar över visumplikt och undantag, för att besöka Schengenländerna
Följande tredje länder räknas upp i rådets förordning. Där ingår inte EES-staterna (de som var med i EES år 2001) och Schweiz, som inte räknas som tredje land i detta sammanhang, och därför inte kan vara föremål för visumplikt. Däremot ingår än så länge de tio senaste EU/EES-medlemsländerna, vilka dock samtliga är befriade från visumkrav. Bestämmelserna är inte tillämpliga i Storbritannien och Irland.
Krav på visum
Medborgare i följande 137 tredje-länder och områden ska ha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Här ingår alla länder i Afrika, flertalet länder i Asien, ett antal länder i Amerika och ett fåtal i Europa.
|
|
|
|
|
Inga krav på visum
Medborgare i följande länder och områden utanför EES ska vara undantagna från krav på visum när det gäller vistelser som sammanlagt inte överstiger tre månader.
|
|
|
|
Länder och regioner som kräver inresevisum av svenska medborgare [6]
|
|
|
Elektroniskt visum
Australien har[7], och USA inför från januari 2009 [8] krav på elektroniskt visum. Det finns inte i passet, utan lagras i passkontrollens datorer, kopplat till passnumret. Det söks på internet eller via en resebyrå, vilket måste göras ett antal dagar före resa. Man behöver inte besöka ambassad för det. Enligt USA:s myndighet är detta inget visum eftersom det inte följer USA:s lagar om visum, men det är ändå ett tillstånd att besöka landet som måste sökas i förväg. Enligt Australiens lagar är deras version ett visum.
Länder som nyligen avskaffat visumkrav för svenska medborgare vid kortare besök [9]
- Moldavien
- Serbien
- Ukraina
Se även
Referenser
- ↑ Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav [1]
- ↑ Utlänningsförordning (2006:97) [2]
- ↑ Utlänningslag (2005:716) [3]
- ↑ Utlänningsförordning (1989:547), upphävd 2006-03-31 [4]
- ↑ Rådets förordning (EG)nr 453/2003 av den 6 mars 2003 om ändring av förordning (EG)nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav [5]
- ↑ Visering till annat land [6]
- ↑ http://www.eta.immi.gov.au/
- ↑ http://www.cbp.gov/esta/
- ↑ Sveriges ambassader [7]
