Norra länken
Från Rilpedia
Norra länken är en väg i Stockholm som sträcker sig från Essingeleden vid Karlberg till Värtahamnen. Sträckan mellan Karlberg och Norrtull invigdes 1991, och resterande 4 kilometer till Värtahamnen är under utbyggnad och beräknas öppna för trafik 2015. Vägen är en del av E20 och kommer till största delen gå i tunnlar, varav den längsta blir cirka tre kilometer lång.[1]
Innehåll |
Historia
Under 1980-talet hade politikerna i Stockholms kommun försökt enas kring olika trafiklösningar för hur den ökande trafiken i Stockholm skulle ordnas. Politikerna kunde inte komma överens samtidigt som det fanns en miljöopinion som ställde krav på hur trafikproblemen skulle lösas. I maj 1990 fick dåvarande riksbankschefen Bengt Dennis i uppdrag av regeringen att presentera en överenskommelse. Från regeringens sida lovade man statliga lånegarantier och särskilda pengar till kollektivtrafiken. Förhandlingarna om ett paket inleddes med samtliga partier men i förhandlingarna återstod snart endast socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna eftersom Dennis ansåg att det endast var de partierna som accepterade en lösning som innebar nya vägar, kollektivtrafik samt vägavgifter.[2]
Förhandlingarna avslutades den 29 september 1992. De tre partierna kom då överens om satsningar på vägtrafiken för 40 miljarder kronor. Paketet innebar:
- Byggandet av en ringled runt Stockholm som består av Norra länken, Österleden, Södra länken samt Essingeleden. Dessutom byggs Yttre tvärleden bestående av Västerleden, Norrortsleden, Botkyrkaleden och Haningeleden[2]
- Vägavgifter ska ge 23 miljarder kronor i inkomster[2]
- Satsning på ökad kollektivtrafik för 16 miljarder kronor[2]
- Upprustning av tunnelbanan, linje 10 förlängs från Hjulsta till Barkarby[2]
- Ny snabbspårväg börjar byggas i november 1995 till en kostnad av 2,1 miljarder kronor[2]
- Pendeltågen får ytterligare ett spår på sträckan Kallhäll-Kungsängen. Pris 1,2 miljarder kronor[2]
- Nytt stomnät för bussar i Stockholm med egna filer. Pris 400 miljoner kronor[2]
- Ett tredje järnvägsspår mellan Stockholms central och Stockholm Södra[2]
Den 13 november 1995 sade Stockholms stadsfullmäktige ja till bygget av Norra länken. Bygget av Norra länken skulle då inledas i augusti 1996 och binda samman Norrtull med Värtahamnen genom två tunnlar. Fullmäktige sade samtidigt nej till en folkomröstning i frågan, något som flera partier hade krävt.[3] Detaljplanen för Norra länken överklagades, bland annat då bygget ansågs inverka på Bellevueparken.[4] I januari 1997 inledde nätverket Socialekologisk aktion sabotageaktioner vid byggarbetsplatsen mellan Universitet och Roslagstull.[5] Senare samma månad upphävde Regeringsrätten detaljplanen för Norra länken.[6] Efter Regeringsrättens dom var det en tid oklart vad som skulle ske med Norra länken.
Hela Dennispaketet revs upp efter förhandlingar mellan regeringen och Centerpartet. Överenskommelsen ("Inespaketet") innebar att:[7]
- Österleden skrotas och ringleden runt Stockholm blir istället en hästsko med Norra länken, Södra länken och Essingeleden
- Västerleden skjuts på framtiden
- De planerade biltullarna på ringleden avskaffas men Stockholm får istället möjlighet att införa bilavgifter för att köra in i innerstaden
- Biltrafiken på Centralbron grävs ned i en tunnel mellan Södermalm och Norrmalm
- Tredje järnvägsspår mellan Södermalm och Stockholms centralstation
- Inga förändringar i övrigt jämfört med Dennispaketet vad gäller kollektivtrafiken
Efter Regeringsrättens dom anslog regeringen ytterligare en miljard kronor för att bygget av Norra länken skulle miljöanpassas, exempelvis genom att gräva ned tunneln under Bellevueparken djupare.[8] Efter kommunalvalet i Stockholm på hösten 1998 beslutade Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet att samarbeta med Stockholmspartiet. I uppgörelsen mellan de fyra partierna ingick att man inte skulle bygga de två tunnlarna i Norra länken, Bellevuetunneln och Frescatitunneln utan istället skulle trafiken ledas i en tunnel mellan Lill-Jansskogen och Cederdalsgatan.[9] Enligt Vägverket kunde man inte räkna med byggstart för det alternativet före 2005.[10]
2001 kom de styrande partierna i Stockholms kommun fram till en ny uppgörelse om dragningen av Norra länken. Enligt denna uppgörelse skulle en nytt tunnelalternativ utredas där en tunnel dras mellan Norrtull och Värtahamnen. Tunneln skulle då dras söder om Bellevueparken men norr om Cederdalsgatan.[11] Koalitionen mellan de fyra partierna sprack efter att man gjort en uppgörelse med staten om finansieringen. Stockholmspartiet ville inte gå med på att Norra länken drogs i tunnel under Bellevueparken. Enligt uppgörelsen skulle staten betala 75 procent av kostnaden för bygget som beräknades till 6,2 miljarder kronor.[12]
I april 2006 gav regeringen klartecken till att börja bygga Norra länken.[13] I februari 2007 avvisade Regeringsrätten de överklaganden som fanns mot regeringens detaljplan. Norra länken väntas vara klar 2015.[14]
Sträckning
För närvarande är länken endast cirka 1 kilometer lång, mellan Norrtull och Karlberg, där den ansluter till Essingeleden. Fullt utbyggd är Norra länken tänkt att bli 5 kilometer lång inklusive sträckan mellan Norrtull och Karlberg. Sträckningen ska bli från Karlberg till Värtan, varav större delen kommer att gå i tunnlar. En anslutning kommer att göras vid Frescati till Roslagsvägen. Vägen kommer att byggas så att den anpassas för en eventuell fortsättning söderut som Österleden mot Södra länken.
Framtida utveckling
Hela Norra Länken beräknas stå klar 2015.[15]
Valhallavägen är idag en extremt hårt trafikerad stadsgata där de boende kämpat i många år[16][17] för att bli av med den trafik som går till och från Lidingö och Värtahamnen. I framtiden kommer den trafiken att gå via Norra länken.
Referenser
- ↑ ”Nu bygger vi Norra länken”. Vägverket. http://www.vv.se/filer/28142/2008/Norra%20lanken%20broschyr_webb.pdf. Läst 2008-06-25.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 Jan Almgren. "Vägvisare genom Dennisdjungeln", Svenska Dagbladet 4 juli 1995, s. 5
- ↑ Maria Ullsten. "Norra länken ska byggas", Aftonbladet 14 november 1995, s. 19
- ↑ Peo Österholm. "Han får regeringsrätten att pröva Norra länken-dragning", Svenska Dagbladet 18 juni 1996, s. 16
- ↑ Annika Carlsson. "Dennismotståndarna gör sabotage mot Norra Länken", Svenska Dagbladet 7 januari 1997, s. 9
- ↑ Lena Hennel. "Dennispaketet börjar präglas av vånda", Svenska Dagbladet 1 februari 1997
- ↑ "Det här är Inespaketet", Aftonbladet 8 februari 1997, s. 16
- ↑ Peo Österholm. "Staten anslår en extra miljard till Norra länken", Svenska Dagbladet 28 maj 1997, s. 21
- ↑ "Trafiklöfte ger borgerligt styre", Svenska Dagbladet 5 oktober 1998
- ↑ Peo Österholm. "Norra länken byggs inte före 2005", Svenska Dagbladet 6 oktober 1998, s. 8
- ↑ Ola Billger. "Ny sträckning av Norra länken utreds", Svenska Dagbladet 27 april 2001, s. 6
- ↑ "Norra länken byggs - under Bellevue", Aftonbladet 3 september 2002, s. 19
- ↑ Ulrica Messing. "Startklart för Norra länken", Svenska Dagbladet 6 april 2006, s. 25
- ↑ Adam Svanell. "Klartecken för Norra länken", Svenska Dagbladet 27 februari 2007, s. 8
- ↑ Klartecken för Norra länken, Vägverket, 2007-02-26
- ↑ Glädje efter besked om Norra länken, Matilda Hanson & Erik Sidenbladh,SvD, 2006-04-07
- ↑ Högt pris för försenad Norra länken, Lennart Forsman, SvD 2007-03-06
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Norra länken
- Vägverkets sida om Norra länken. Under denna sida finns kartor, ortofoton och andra illustrationer för vägen
|
|||||
