Hedemora
Från Rilpedia
| Hedemora Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Dalarna | |||
| Län | Dalarnas län | |||
| Kommun | Hedemora kommun | |||
| Församling | Hedemora församling | |||
| Folkmängd(2005) | 7 279 invånare | |||
| Area(2005) | 608 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008) | ||||
Hedemora är en tätort i Dalarna samt centralort i Hedemora kommun, Dalarnas län. Den är Dalarnas äldsta stad och en av Sveriges 133 städer enligt en äldre definition. Det är den stad som har flest byggnader ritade av arkitekten Lars Israel Wahlman. Listan över kända personer med anknytning till Hedemora innefattar bland annat August Lindberg, Martin Koch, Anna-Lisa "Lapp-Lisa" Öst och Jonas Nilsson.
Företagen Hedemora Verkstäder/Hedemora Diesel AB:s fartygsmotorer och motorcykeltävlingen TT-loppet har gjort Hedemora internationellt känt.
Innehåll |
Historia
Forntid
Runt Hedemora har man hittat ett 40-tal trindyxor, varav 10 vid Strandgården intill Dalälven och resten på slättlandskapet runt staden. Detta är ett ganska lågt antal om man jämför med Folkarebygden och Västerfärnebo socken i sydöst. Dessa låg vid denna tid vid en havsvik och Hedemora låg längre inåt landet. Yxorna är daterade till 3000-talet f.Kr. och man har även hittat en paddel från samma tidsepok i Åkermyran, mellan Västerby och Österby.[2]
Runt Hedemora finns 13 gravplatser från järnåldern, som främst är koncentrerade till två områden vid Dalälven och mot Västerby. Totalt rör det sig om cirka 45 gravar.[2] Två gravar från yngre järnåldern ligger på Hundkullen, nordväst om Hedemora stad. De är dock plundrade. [3] Vid nuvarande Motorstadion fanns ytterligare två gravar. Den ena av dessa, en hög, undersöktes av Inga Serning 1959. Hon fann då en stenkista med brända ben och en järnnål. Den andra, en stensättning, undersöktes och bortfördes av Åke Hyenstrand 1963. I denna fanns brända ben, en järnklump och keramikskärvor från yngre järnåldern. Keramiken är den första järnålderskeramik som påträffats i Dalarna.[2]
Slagghögar från 500-700-talet tyder på en primitiv järnframställning i området.[2]
Namnet Hedemora
I ett bytesbrev från 1362[4] nämns Hedemora socken som parochia Henamorum. Stavningen Henemora (med olika varianter) var dominerande ända fram till slutet på 1500-talet, då Hedhemora blev vanligare. Detta då ortsbefolkningen uttalade namnet som Hemmora eller Hämmora och blev då tolkat som hed-mora, alltså ås-skogen. "Mor" är en gammal benämning på en örtrik barrskog och "hed" har använts som benämning på åsmark. Mycket talar dock för att även förledet "hene-" har syftat på åsen.[5] En annan, men idag mindre etablerad, tolkning är att "hene-" istället har med hedendom att göra och syftade på folk som inte ville kristnas och tog sin tillflykt till skogarna i bygden.[6]
Stadsrättigheter
Staden är den äldsta i Dalarna och fick sina stadsrättigheter 1446, utfärdade av Kristofer av Bayern, vilka erkändes 1449 av Karl Knutsson (Bonde). 1459 gav Kristian I staden stadsrätt och rätt att ha borgmästare, rådmän och domstol. Därefter har staden fått sina stadsrättigheter bekräftade och utökade i omgångar, av Gustav Vasa, Johan III, Karl IX, Gustav II Adolf, drottning Kristina och Fredrik I.[7] Hedemora omnämns dock som köpstad av redan år 1414, men det rör sig då troligast om en marknadsplats och inte en stad i senare bemärkelse.[5]
Hedemoras läge
Hedemora ligger där Dalälven och Badelundaåsen, två historiskt viktiga vägar mot övre Dalarna, möts. Under medeltiden fanns därför minst en, möjligen två fogdegårdar i Grådö, Grådö skans och Borgaholm. Dessa brann ner på 1400-talet och ersattes med Borganäs några mil uppströms, vid Tunaforsarna i Borlänge.
Runt Hedemora finns flera malmfyndigheter, som bröts i olika stor skala. De viktigaste fanns i Norberg, Bispberg och Vikaberg (nuvarande Olshytteberget). Senare kom gruvorna i Garpenberg att spela stor roll, där man förutom järn utvann koppar och senare andra mineral. Av traktens gruvor är det bara Bolidens sulfidmalmgruva i Garpenberg som fortfarande är i drift. Malmbrytningen gav upphov till flera småindustrier inom järnhanteringen och man kan se på en karta att många småorter slutar på -hyttan. I Vikmanshyttan och Långshyttan är stålhantering fortfarande viktig (Erasteel Kloster och Outokumpu).
Det faktum att många människor och varor passerade Hedemora gav upphov till en marknadsplats, som senare utvecklades till fast bebyggelse. Se även avsnittet om Pålsmässomarknaden under handel och näringsliv.
Myntverket och Gustav Vasa
Gustav Vasa anlade sitt första myntverk i staden 1521, men det var endast i drift fram till 1524. Mynten från detta myntverk benämns dalklippingar.[8] Idag ligger Myntparken på platsen där verket låg. Under parken finns rester av en gång in till Myntkällaren.[9]
1527 grundade Gustaf Vasa en skola i staden och år 1531 en fattiggård.[8]
Bränder
Staden har brandhärjats svårt två gånger, 1754 och 1849. Andra maj 1754 bröt den första, och våldsammaste, stora branden ut och förstör 90 av stadens 110 hus, däribland alla spannmåls- och djurfoderförråd, vilket leder till svår nöd. I november samma år fick staden 15 års skattefrihet mot att stadens borgare byggde sina hus i sten. Detta ändrades senare till endast fyra år. Ödeläggelsen medförde dock att staden kunde byggas i ett mer modernt utförande, med bredare gator samt rätvinkliga gårdar och kvarter.[7]
På natten mellan den tjugoförsta och tjugoandra april 1849 bröt nästa stora brand ut, som förstörde 33 gårdar. Efter detta beslutas att en så kallad sprutbod ska uppföras. Först 1868 upprättades brandkår.[7]
1900-talshistoria
Hedemora gammelgård
År 1908 bildades Föreningen Hedemora Gammelgård, främst pådriven av Karl Trotzig, som vill visa hur livet på 1700-talet kunde te sig.
2 juni 1915 invigdes gammelgården. Bland tiotalet byggnader finns till exempel en bastu från 1757, en bryggstuga ("sters") från 1745 och en linbod som stod på Långgatan i Hedemora och användes av hälsingebönder som under början av 1800-talet reste till vintermarknaden i Hedemora för att sälja lin och andra produkter. Linboden var i drift som marknadsstånd ända in på 1900-talet[10].
Storstugan, en parstuga från 1776, var det hus som först kom till gammelgården, 1908. Det hade tidigare stått i Vikbyn utanför Hedemora. Gammelgårdens äldsta hus är en tröskloge från Övernora i Husby socken. Logen är från 1679 och består av tre rum och vind. Numera används logen som museum för att visa antika jordbruksredskap, vagnar, brandredskap och barnvagnar.[11]
År 1998 tillkommer en bagarstuga, även den är ditflyttad. På somrarna har gården caféverksamhet och Hedemoras officiella midsommarfirande är förlagt till gammelgården. I Gammelgården kan man också beskåda en minnessten över Kerstin Hed och en byst föreställande Karl Trotzig.
I anslutning till Gammelgården ligger även Hedemoras gamla vattenverk Petersburg, med tillhörande vaktmästarbostad. Dessa förvaltas idag av Föreningen Hedemora Gammelgård.[12]
TT-loppet
Huvudartikel:Hedemora TT
1933 kördes det första TT-loppet, en internationell motorcykeltävling, i Hedemora. Det kördes även ett lopp 1934, men sedan dröjer det ända till 1949 innan nästa lopp kom. TT stod för Tourist Trophy och loppet hade sin storhetstid i slutet av 1950-talet, då det kom över 100 000 personer för att beskåda tävlingen. Det sista TT-loppet kördes 1958, det året hade loppet hade uppnått VM-status, men det lades ändå ner. Från och med 1998 körs en uppvisningsversion av loppet med veteranmotorcyklar.
Den drivande kraften bakom TT-loppet var Mas-Harry Larsson och den mest berömda motorcykelföraren var "Varg-Olle" Nygren. Det officiella namnet på loppet varierade, men det kallades alltid för TT-loppet.
Officiella namn på TT-loppet
- 1933-1934: Svenska TT-loppen
- 1949-1952: Hedemoraloppet
- 1953: TT-loppet
- 1954-1958: Sverige Grand Prix (1958 dessutom med epitetet VM-deltävling)
Hedemoraparnassen
Huvudartikel: Hedemoraparnassen.
Hedemoraparnassen bestod av författarna Nils Bolander, Kerstin Hed, Martin Koch och Paul Lundh på 1930-talet.
Dalarock
Dalarock (kallad Sveriges äldsta rockfestival)[13] var en musikfestival mellan åren 1981 och 1996, arrangerad av föreningen Tonkällan. Festivalen höll till på Hedemora Motorstadion, mellan Hedemora och Västerby. Band som uppträdde på festivalen var bland andra Weezer, The Hooters och Faith No More.
Symboler
Hedemoras kommunvapen är en grön gran mot vit (ursprungligen silverfärgad) botten, fastställt av Johan III år 1589.
Hedemoraryttaren är en symbol för själva staden och det första som möter en besökare, då det både står en i rondellen i Tviksta och en i rondellen i Gussarvet. Det är en ryttare i Hedemoradräkt på en röd häst med en kurbitsliknande växt under. En grön stiliserad variant av ryttaren, alternativt vit mot grön botten, har nyligen börjat användas som symbol på Hedemora kommuns bilar och informationstavlor, samt på kommunens hemsida.
Hedemoradraget är en variant av Hedemoraryttaren och föreställer en motorcyklist på en låg och lång chopper delvis formad som en dalahäst. Det är en anspelning på Hedemora som motorstad och är symbol för kommunens informationsblad med samma namn.
Hedemora sockenvapen föreställer S:t Paulus i brun klädnad med gloria, en bok och ett svärd mot röd botten. Vapnet fastställdes 14 september 1944 och bygger på ett medeltida sigill.[14]
Byggnader och bebyggelse
Hedemoras byggnader är av skiftande utseende, men är huvudsakligen byggda i ett till tre plan. Stadens kulturhistoriskt intressanta byggnader har märkts ut med små bruna skyltar med en kortfattad historisk bakgrund till husen, och en informationsbroschyr har tryckts upp för att man lättare ska kunna hitta dessa byggnader.
Den äldsta kända kartan över bebyggelsen i Hedemora är från 1642 och visar en stad med tydliga medeltida oregelbundna strukturer längs med de viktigaste vägarna. En av dessa vägar var den östra delen av nuvarande Gussarvsgatan som vek av och gick över Stora torget, Hökartorget och Oxtorget, innan den slutligen nådde den stora vägen på åsen. Från Stora torget löpte även en syd-nordlig väg från kyrkan, som motsvarar nuvarande Kyrkogatan-Långgatan. Stora torget var vid denna tid större än idag, framförallt var det mer sträckt i nordriktningen.[8]
Hedemoras nuvarande bebyggelse kan enligt Daniels Sven Olsson[8] generellt härföras till fyra epoker:
- Byggnader och bebyggelsestrukturer härrörande från tiden före branden 1754.
- Bebyggelse från tiden mellan branden 1754 och branden 1849, då staden fick ett mordernare utseende med fler räta linjer och en mer reglerad hus- och kvartersstruktur.
- Tiden efter branden 1849 fram till ca 1875, med byggnader anpassade efter de nya stadsplanerna.
- "Den nya tiden", efter ca 1875, då influenser utifrån och arkitektritade hus (bland annat av Lars Israel Wahlman och Carl Johan Perne) var stilbildande.
Utöver dessa fyra kan man tillfoga stadens lägenhets- och villaområden. Ett flertal lägenhetshus i tegel byggdes både för allmännyttan Hedemorabostäder och för privata hyresbolag och bostadsrättsföreningar från 1950-talet fram till 1970-talet, och innefattar bland annat kvarteren Hedemorahem, Hästen och Hammaren. Dock var Hedemora aldrig med i miljonprogrammet (1965-1975). På 1980-talet tillkom kvarteret Norelund, som också var byggt för allmännyttan, men var tvåvåningshus med röda träfasader och en byggplan som var mer anpassad för barnfamiljer än de tidigare kvarteren. Detta bostadsområde var också det första lägenhetsbeståndet utanför stadskärnan, i området Tallåkern, som redan hyste ett mindre villaområde något norr om detta lägenhetsbestånd.[15]
På 1960-talet började villaområdet Emaus nordost om Brunnsjön byggas, och mark köps även runt Svedjans herrgård. I början av 1970-talet är Emaus nästan helt utbyggt och det nya området Svedjan söder om Brunnsjön börjar ta form. Den stora utbyggnaden av Svedjan kom dock först på 1980-talet.[15]
Runt om i staden finns även villor med asbestcementfasader, som sticker ut utseendemässigt från övrig bebyggelse.
Herrgårdar
Det finns fyra herrgårdar runt den gamla staden, nämligen Emaus herrgård, Eriksdals herrgård, Hälla herrgård och Svedjans herrgård. Av dessa ligger numera Emaus herrgård och Svedjans herrgård inom själva staden och de andra strax utanför.[16] Det finns uppgifter om att Gustav Vasa skulle ha grundat en kungsgård mer centralt i Hedemora, men var den skulle ha legat är oklart.[17]
Emaus herrgård, vid Stadsberget, var bostad åt borgmästare och högt uppsatta militärer. Den äldsta dokumentationen om gården är från 1646, då den avgående borgmästaren Daniel Pålsson Bagge flyttar in.[16]
Eriksdals herrgård, norr om bostadsområdet Emaus och väster om Tallåkern, bestod till en början av två gårdar. Dokumentationen är från slutet av 1600-talet. Gården hade en tegelproduktion från 1820-talet till 1880-talet, grundad av Carl Gustaf Schröder, som även uppförde Hedemoras teaterlada. Fram till 1953 fanns mjölkkor på gården.[16]
Hälla herrgård, sydost om staden, finns omnämnd i domboken 1555 och har varit jordbruksfastighet. Djurhållningen på gården upphörde efter andra världskriget, då korna på gården drabbats av Bangs sjukdom (smittsam kastning) .[16]
Svedjans herrgård finns omnämnt som kronohemman 1694 och är enligt storskifteskartan från 1763 rustmästarbostad för överstelöjtnantens kompani vid Västmanlands regemente. Herrgården var militärbostad från 1750-talet till 1860-talet, därefter har den bland annat varit vilohem och köpmannabostad. Herrgården lämnades tom en längre tid, men är åter bebodd.[16]
Natur
Skog
På Stadsberget finns ett bestånd gammeltallar. På bergets öst- och västsidor kan man se strandlinjer parallellt med åssluttningen. Berget är sedan 1972 ett naturreservat och hyser bland annat spillkråka.[18]
På Brunnsjöbergets östra sida finns en ravin med gammal granskog och ett hasselbestånd. Nötkråka har skådats i området.
Sjöar
Hovran är en selsjö utanför Hedemora och är en viktig rast- och häckningsplats för många fåglar.
Brunnsjön är en del av Hedemoraån och ligger öster om Brunnsjöberget. På sjöns västra sida ligger Västkusten och på den östra bland annat stadsdelen Emaus och herrgården Erikslund.
Matsbosjön ligger på Stadsbergets västra sida och är en populär badsjö.
Hedemora har två åsgropsjöar, Hönsan och Munkbosjön. Vid Hönsan ligger kallbadhuset och Gammelgården. Tidigare låg ett färgeri vid sjön.
Munkbosjön ligger mellan bostadområdena Emaus och Munkbo, sydsydväst om Stadsberget.
Kultur
Kulturpersonligheter
Från Hedemora kommer ett flertal framstående kulturpersonligheter, såsom hovsångerskorna Kerstin Thorborg och Hillevi Martinpelto, regissören Pelle Berglund samt skådespelaren och teaterdirektören August Lindberg. Även arbetarförfattaren Martin Koch och artisten Anna-Lisa "Lapp-Lisa" Öst bodde större delen av sina liv i staden.
Folkparken
Hedemora Folkets park anordnar dans till dansbandsmusik på söndagkvällar och har även lite andra arrangemang, såsom gammeldans och bingo.
Museer
I Hedemora finns ett motorcykelmuseum, öster om Vasaskolan, efter att tidigare ha legat nära järnvägsstationen. I detta museum finns motorcyklar från 1908-1958 och TT-loppskuriosa.[19]
Martin Koch-rummet är ett litet museum om Martin Koch och Hedemoraparnassen i Lagmansgården, som återuppbyggdes efter en brand 1985.[19]
Sagateatern
I den gamla biografbyggnaden från 1918 håller Humus amatörteaterförening till och anordnar bland annat en årlig barnteaterfestival.
Sveaparken
I Sveaparken finns en liten scen där lokala band ibland ses framträda samt en minigolfbana. Parken är även värd för "Daldansen", en mindre musikfestival, i slutet av juli. I Sveaparken stod förut en paviljong byggd efter ritningar av Alvar Aalto. Paviljongens golv finns numera i semesterhemsföreningen Viljans hus Storstugan på ön Nötholmen utanför Hedemora.
Teaterladan
I teaterladan på Gussarvsgatan framförs pjäser och musik under sommarhalvåret. I ladan finns även ett litet teatermuseum om bland annat August Lindberg. Ladan hade regelbundna teateruppsättningar mellan 1829 och 1888. Därefter stod ladan och förföll, men restaurerades inför stadens 500-årsjubileum och invigdes igen 20 juni 1946.[20]
Sport
Alpint Från Hedemora kommer Jonas Nilsson, som har ett VM-guld och två världscupssegrar i slalom.
Bowling I Vasahallens källarvåning spelar flera bowlinglag med BK Granen, i division 1 norra Svealand, som flaggskepp.
Danssport Jessica Lennartsson och Andreas Berg (båda från Hedemora, men numera i Stockholmsklubben Ebba DK) har ett flertal guldmedaljer från såväl VM, EM och SM i Boogie Woogie.
Fotboll Brunnsjöliden är hemmaplan för IFK Hedemora fotboll, vars damlag ligger i division 3 och herrlag i division 4.
Handboll IFK Hedemora HF har Vasahallen som hemmaplan. Damlaget ligger säsongen 2006-2007 i division 2 östsvenska norra och herrlaget i division 3 östsvenska norra.
Innebandy Innebandy är en stor sport i Hedemora och spelare från staden innefattar bland andra Jon Möllersten, landslagsman i World Challenge Cup och hemmahörande i Pixbo Wallenstam IBK och Niclas Morén i danska Herlev FC. Även Mattias Kokkonen (i IBF Falun) har spelat i laget. IBF Hedemoras herrlag tog sig tillbaka till division 2 säsongen 2007/2008 och B-laget tog sig till division 3 säsongen 2008/2009.
Ishockey Sparbankshallen är hemmaarena för HSK, Hedemora Sportklubb. A-laget ligger för närvarande (säsongen 2008-2009) i division 1. Klubben har fostrat Daniel Widing, som spelar i Brynäs IF (tidigare bland annat Nashville Predators) och Martina Johansson, som spelar i Leksands IF.
Kraftsport Arun Shondi är paralympicsguldmedaljör och EM-silvermedaljör i bänkpress.
Längdskidor IFK Hedemora skidor håller till på Brunnsjöberget. Klubbens stora stjärna var Martin Matsbo, som tog brons i stafett 4 × 10 km i vinter-OS 1936, har flera SM-guld och var den förste svensk som vunnit Holmenkollens sprinterlopp på distansen 17 km.
Motorsport SMK Hedemora håller till på Hedemora Motorstadion, och innefattar banracing, drifting, enduro, folkrace, karting, isracing, motocross, rally, rallycross, och supermotard.
Team Turbo RC håller till i Grimladan i Ingvallsbenning utanför Hedemora där de kör Mini-z och 1:8 buggy. Radiostyrt. Även tävlingar arrangeras
Orientering IFK Hedemora OK håller till på Brunnsjöberget. Klubben har fostrat VM-guldmedaljörerna Bertil Norman och Kalle Johansson.
Handel och näringsliv
- Se även Näringslivet i Hedemora kommun
På fredagar under sommarhalvåret brukar lokala producenter sälja sina produkter på en marknad i Tviksta, i nordöstra Hedemora. Det anordnas dessutom marknader inne i stan i mars (Pålsmässomarknaden) och i maj (Hedemora marknad). Den egentliga Pålsmässomarknaden inföll den 25 januari mellan åren 1587-1902 och betraktades som en av landets viktigaste marknader[21].
Många butiksägare i Hedemora är med i Hedemora Köpmannaförening, grundad 1907. De samarbetar i viktiga frågor, har ett gemensamt system med presentcheckar och anordnar även aktiviteter för allmänheten, till exempel lådbilsrally och så kallade drakskeppstävlingar.
Kommunikationer
Buss
I Hedemora, liksom övriga Dalarna är Dalatrafik länstrafikbolag. Swebus Express har en busslinje till Stockholm.
Linjer:
Dalatrafik:
- 5/205: Avesta-Borlänge
- 12: Avesta-Hedemora
- 14/16: Hedemora-Vikmanshyttan
- 17: Hedemora-Turbo
- 18: Garpenberg-Hedemora
- 20: Falun-Hedemora
- 21: Hedemora-Långshyttan-Stjärnsund
- 25 och 26: Innerstadslinjer
Swebus Express:
Tåg
I Hedemora stannar SJ:s linje 50 mellan Mora/Falun och Stockholm, samt Tågkompaniets linje mellan Falun och Fagersta.
Bil
Riksväg 70 mellan Enköping och Röros i Norge passerar strax öster om stadens centrala delar. I Tvikstarondellen korsar denna länsväg 266 som går nordvästvart mot Falun, och i Gussarvsrondellen bildar den en bit gemensam väg med länsväg 270 mot Norberg åt ena hållet och Långshyttan och Hofors åt det andra.
Kuriosa
- I Hedemora finns Sveriges bästa gatukök, Lappens grill. Utmärkelsen fick den av tidningen Expressens läsare. Tidningen har dock en ny "Sveriges bästa"-tävling varje år, så någon utmaning av titeln har aldrig skett.
- Tv-programmet Farmen spelades in på en gård utanför Hedemora två år i rad innan det flyttades till Afrika.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hedemora
Källor
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
- ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 Åke Hyenstrand 1982: Forntidens Hedemora. I Hedemora kommun 1982: Hedemora socken. ISBN 91-7260-723-8
- ↑ Kvarnström Eriksson, Christina 1998: Upptäck Hedemoras Kulturminnen -Liten utflyktsguide
- ↑ Diplomatarium Suecanum 8, s 167 f. Citerat i Harry Ståhl 1982: Ortnamn i Hedemorabygden. I Hedemora kommun 1982: Hedemora socken. ISBN 91-7260-723-8
- ↑ 5,0 5,1 Harry Ståhl 1982: Ortnamn i Hedemorabygden. I Hedemora kommun 1982: Hedemora socken. ISBN 91-7260-723-8
- ↑ A Noreen 1913: Spridda studier 2, s 86. Refererat i Harry Ståhl 1982: Ortnamn i Hedemorabygden. I Hedemora kommun 1982: Hedemora socken. ISBN 91-7260-723-8
- ↑ 7,0 7,1 7,2 Daniels Sven Olsson 1996: Hedemora stad 550 år, Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbunds årsbok 1996. ISBN 91-87466-40-6
- ↑ 8,0 8,1 8,2 8,3 Daniels Sven Olsson/Dalarnas museum 1980: Bebyggelse i Hedemora stad. ISBN 91-85378-31-3
- ↑ Hedemora kommun 2004: Kulturpromenad Hedemora -Dalarnas äldsta stad
- ↑ Hedemora Gammelgård-Linboden Besökt 2007-11-07
- ↑ Hedemora Gammelgård: Självguidebroschyr sommaren 2007
- ↑ Hedemora Gammelgård-Petersburg Besökt 2007-11-07
- ↑ Kampanjmaterial från Tonkällan
- ↑ Svante Svärdström 1951: Dalarnas vapenbok.
- ↑ 15,0 15,1 Leif Kratz: Maths Isacson: Hedemora -folk och bygd, 1996, sid. 130-133. ISBN 91-7844-236-2.
- ↑ 16,0 16,1 16,2 16,3 16,4 Sylvia Lundewall: Maths Isacson: Hedemora -folk och bygd, 1996, sid. 165-174. ISBN 91-7844-236-2.
- ↑ Karl Trotzig 1943: Hedemora stads historia
- ↑ Christina Grälls 1996: Vägvisare till naturen - Hedemora kommun. Hedemora kommun, miljökontoret
- ↑ 19,0 19,1 Hedemora kommun 2006: Kultur- och fritidsguide 2006-2007
- ↑ Kvarnström Eriksson, Christina 1998: Upptäck Hedemoras Kulturminnen -Liten utflyktsguide
- ↑ Bonniers förlag 1978: Värt att se i Sverige -en reseguide. ISBN 91-0-042698-9
|
||||||||||
