Norberg
Från Rilpedia
Norberg Siffrorna avser orten |
||||
---|---|---|---|---|
|
||||
Läge | ||||
Landskap | Västmanland | |||
Län | Västmanlands län | |||
Kommun | Norbergs kommun | |||
Församling | Norbergs församling | |||
Folkmängd(2005) | 4 634 invånare | |||
Area(2005) | 808 hektar | |||
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008) |
Norberg är den enda tätorten och centralort i Norbergs kommun i Västmanlands län. Norberg består av två huvuddelar, det egentliga Norberg i söder och Kärrgruvan i norr. Bergslagsorten Norberg har haft sin största utkomst i järnhanteringen – järnmalmsbrytning och järn- och stålframställning – från början av den nordiska järnåldern på 500-talet e.Kr. och fram början av 1970-talet. Då började konkurrensen från andra länder med lägre kostnader för bl.a. arbetskraft och mer lättåtkomliga malmfyndigheter göra sig märkbar. Dessa globala förändringar vad gäller brytning och järnframställning medförde att gruvor, hyttor och stålverk i i stort sett hela Bergslagen slogs ut från marknaden. Bergslagsorterna har sedan dess klarat en nödvändig strukturomvandling olika bra. I bland annat Norberg blev långpendling – ända bort till Norges oljeplattformar i Nordsjön[källa behövs] – ett alternativ i likhet med framväxten av en rad småföretag och underleverantörer som kunde dra nytta av förhållandevis låga lönekostnader[källa behövs] trots närheten till Stockholm.
Innehåll |
Historik
Norberg har en lång historia. Den tidigaste järnframställningen kan spåras tillbaka till 500-talet, men området har varit befolkat sedan sedan nordisk stenålder.
Masugnsanläggningen vid Lapphyttan, troligen från 11-1200-talet (idag under rekonstruktion på annan plats), visar början på det gruvsamhälle som växte fram i Bergslagen. I Norberg fanns redan på medeltiden en marknadsplats där bergsmännen i de omkringliggande trakterna samlades. Den äldsta bevarade bebyggelsen i Norberg ligger samlad vid Norbergsån nära Norbergs kyrka med gårdar som härstammar från medeltiden, men många nuvarande byggnader är från 1700-talet. De äldsta delarna av Norbergs kyrka, bland annat valven, är från 13-1400-talen. Interiören förändrades efter en brand 1727. Kyrktornet byggdes om 1904. På kyrkogården finns något så ovanligt som en benkammare från 1700-talet.
Vintern 1425 träffas Mats Skomakare och Ingemund Klensmedsmång i Västerås stad för att göra affärer. Ingemund har att sälja ena gatubodh i kopstaden om oppa Norabergh, nordhan nest vidh brona. Mats fick betala fyra fat järn och en halv meter fint kläde från Flandern för att få överta affärslokalen. Denna affärsuppgörelse är nedtecknad i ett pergamentsbrev i Riksarkivet.
Samhället blev tidigt en tätort och bergsmännen, som bönderna helst ville kalla sig, blev alltmer specialiserade. Genom att framställa stora kvantiteter järn för export och sedan importera spannmål och andra förnödenheter, blev bergsmännens ekonomi god. Detta gav dem möjligheten att skaffa sig stora gårdar. Trots en omfattande brand, i mitten av 1700-talet, kan man fortfarande se det ursprungliga bebyggelsemönstret med bodar, tvättstugor och brygghus utmed ån, medan mangårdsbyggnader och bostadshus låg en bit ifrån.
En vandring
En vandring i området kan starta vid Skinnarängs kvarn intill ån och inte långt från kyrkan. Strax intill ligger den pampiga Kornettgården från tidigt 1700-tal. Går man sedan längs Kvarngatan passerar man flera bergsmansgårdar, som fortfarande ligger på sina ursprungliga platser med uthus, loftbodar och tvättstugor nere vid ån. Framme vid Fagerstavägen ligger Abrahamsgården, som efter en varsam restaurering fungerar som hantverkscentrum med verkstäder och utställningslokaler. Där Fagerstavägen korsar Norbergsån via en stenvälvd bro, på nuvarande parkeringsplatsen vid kommunhuset, låg en gång det medeltida torget med samhällets dåtida handelscentrum. Mellan bodarna och skjulen trängdes uppköpare, hantverkare, bettlare och vanligt folk bland hästar och vagnar lastade med varor. I den smala passagen mellan Stora och Lilla Höijen ligger en länga av bodar med ålderdomligt utseende, som kan ge en liten antydan om hur bebyggelsen runt torget såg ut. Fortsätter man längs Fagerstavägen är bebyggelsen yngre. De stora manbyggnaderna till de forna gårdarna är här från 1800-talets mitt. Följer man Fagerstavägen åt andra hållet så kommer man till det som numer kallas torget, vilket flyttade hit i slutet av 1800-talet. Där ligger Elsa Andersons Konditori inhyst i en före detta kaptensbostad, hitflyttat från Västerfärnebo, men under 1800-talet var det ett gästgiveri i huset. Stora delar av den ursprungliga inredningen finns fortfarande bevarat i konditoriets serveringslokaler. Mitt emot Elsas konditori finns Värdshuset Engelbrekt, som varit gästgiveri från 1600-talet, även om den nuvarande byggnaden restes år 1824. Övrig bebyggelse runt torget är av senare datum. Klackbergs gruvfält är även det värt ett besök. Där kan man vandra bland de gamla dagbrotten, "blå grottan" är ett brott där man kan gå in i mynningen av en stollgång och gå fram till det alldeles klarblåa vattnet. Man även beskåda de två lavarna i slaggsten från 1880-talet, varav den ena, Gröndalslaven är bevarad med fungerande maskinutrustning från 1920-talet såsom hissmaskineri och kompressor.
Historiska händelser
- Engelbrekt Engelbrektssons uppror mot det danska väldet på 1430-talet, även kallat Engelbrektsupproret.
- Förstlingen, Sveriges första lokomotiv, som provkördes på Norbergs järnväg den 9 augusti 1853.
- Den stora gruvstrejken 1891-92 som starkt bidrog till framväxten av modern arbetarrörelse.
- 31 juli 1982 gjorde punkbandet Ebba Grön sin sista spelning i Norberg.
- 2004 samlades 581 personer med efternamnet Norberg för att försöka slå ett rekord i Guinness Rekordbok som bestod av att samla flest människor med samma namn (dessutom i en stad med samma namn), något som för övrigt lyckades. Detta rekord bröts dock av att 1224 personer med namnet Jones träffades i Cardiff den 3 november 2006. I vanliga fall bor det ett trettiotal i Norberg med efternamnet Norberg.
Norberg idag
Norberg var länge ett centrum för järnframställning i Mellansverige, men på grund av en växande konkurrens från bland annat Japan i slutet av 1970-talet, så blev verksamheten snabbt olönsam. Spännarhyttans masugn stängdes för gott 1981 och ett stort antal personer blev utan arbete. Gruvdriften hölls vid liv något längre, men alla är nu stängda. Näringslivet består numera av småföretag inom olika branscher och kommunens satsning på turism. Elsa Andersons Konditori är en välbesökt plats med anor och en museijärnväg till Ängelsberg som trafikeras med rälsbussar på somrarna är en annan. Glashyttan Själaglas är också ett turistmål.
I Norberg anordnas även den årligen återkommande elektronmusikfestivalen Norbergfestivalen.
Ett annat evenemang är Norbergsdagarna som i början av juli anordas av Norbergs Trivselförening med bland annat uppträdanden på torget och intilliggande platser i Norberg. Oftast samordnas denna tillställning med Engelbrektslöpet. Aktiviteterna har sedan start tillägnats fler och fler dagar och i nuläget sträcker sig Norbergsdagarna i över en vecka årligen.
Norbergs skolor heter Källskolan, F-6 med cirka 325 elever, Kärrgruvans skola och Centralskolan, med cirka 270 elever och 50 lärare och annan personal. Närmaste gymnasieskola är Brinellskolan i Fagersta. I Norberg finns dock ett lärcenter där Komvux har sina lokaler.
Norbergs BK är en fotbollsförening.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005