Elsa Andersons Konditori
Från Rilpedia
Elsa Anderssons Konditori är ett svenskt och kulturhistoriskt konditori, beläget i Norberg, Västmanland. Konditoriet uppfördes 1916, och ligger invid torget i Norberg. Byggnaden användes tidigare som gästgivargård, men har nu byggts om. Konditoriet har belönats med diplom från Gastronomiska akademin,
Innehåll |
Gästgiveriet
Själva byggnaden användes på 1700-talet som kaptensboställe i Salbohed i Västerfärnebo socken. Den äldsta delen av huset uppfördes redan i slutet av 1600-talet. Huset blev i mitten av 1800-talet nedmonterat och flyttat till torget i Norberg, där det åter uppfördes i identiskt skick av handlaren och gästgivaren H. J. Byhlin. En efterföljande ägare – F. O. Lethenström – utvidgade verksamheten till att vara ett gästgiveri och en skjutsstation. På 1880-talet gjordes en större tillbyggnad, som idag bland annat inrymmer konditoriets bageri. Övervåningen bestod av ett enda stort rum för fester och andra större arrangemang i slutet av 1800-talet.
Elsa Andersson
Elsa Andersson föddes den 2 augusti 1884 utanför Vadstena. Sedan 1834 tillerkände den svenska lagen kvinnor rätten att idka näringsverksamhet bl.a. som konditorer. Som ung utbildade sig Elsa Andersson till konditor i Örebro, där en släkting ägde ett konditori. Hennes föräldrar hade vänner i Norberg som de brukade besöka, och under ett av dessa besök mötte Elsa Andersson sin blivande make, handlaren Emil Bergvall.
Efter giftermålet arbetade Elsa Andersson en tid på det dåvarande lasarettet i Norberg. När gästgiveriet var till salu köpte Elsa och maken Emil fastigheten i Elsa Anderssons flicknamn och förverkligade sin dröm och omvandlade huset till konditori med eget bageri. Norberg var vid den tiden huvudort i Norra Bergslagen och konditoriet låg marknadsmässigt mycket väl placerat, centralt och invid korsningen för vägarna till Hedemora och Sala respektive Avesta och Västanfors och vidare mot Västerås. Den första dagskassan den 7 maj 1916 ska ha uppgått till 75 kronor och 22 öre.
Konditoriet fram till idag
Under järnframställningens guldålder från och med 1950-talet fanns flera konditorier i Norberg, och under ett antal år var Elsa Anderssons konditori stamstället för infödda norbergare medan ditflyttade träffades på andra konditorier.
Elsa Anderssons konditori har lyckats överleva både 1950- och 1960-talets rivningsvåg då alla byggnader skulle ersättas med fyrkantiga "lådor", och Bergslagens död som ett av världens centrum för järnmalmsbrytning och järn- och stålindustri. Elsas son Gunnar Bergvall och hans hustru Eva drev rörelsen från Elsa Andersons död den 4 februari 1937 till början på 1980-talet, hade en för 1960-talet en ovanlig känsla för det genuina och de lyckades bevara hela verksamheten och miljön intakt. Det var också detta som räddade rörelsen trots att kommunens största arbetsplats Spännarhyttan lades ned 1980. Visserligen närmast halverades kundunderlaget och alla andra konditorier slogs ut, men norbergsborna fortsatte att besöka och handla på sitt "Elsas". När sedan konditoriet vid flera tillfällen syntes i TV i allt från semestermagasin till dokumentärer blev Elsa Anderssons riksbekant som besöksmål – både i egenskap av kulturminnerkonditori som lyckats bevara hela verksamheten och miljön intakt och som ett konditori med unika egna bakelser.
Källor
- Uppslagsordet Norbergs kommun i Nationalencyklopedin AB (2007)
- Norbergs gruvförvaltning (1958) Norbergs kommun genom 600 år
- Norbergs kommuns webbplats
- Ekomuseum Bergslagen
- Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen (2007)
- Stiftelsen Sveriges bästa bord (2005)
- Sveriges bästa konditorier och kaféer 2005
