Dansband

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Merge-arrow.svg
 Denna artikel eller detta avsnitt bör enligt en eller flera användare flyttas till Dansbandsmusik
Motivering: Vi har inte popgrupp, rockband utan popmusik, rockmusik
Flytten kräver administrativ hjälp för att genomföras, eller bör diskuteras. Eventuella invändningar görs på diskussionssidan.


Dansband
stilursprung: Country, Pop, Rock, Swing
kulturella ursprung: Sverige, 1970-talet
typiska instrument: gitarr, elgitarr, basgitarr, trummor, keyboard, saxofon, dragspel, steelguitar
mainstreampopularitet: Norden, cirka 1970-2000
Dansbandspop
relaterade ämnen
Bingolotto - Norsk musik - Svensk musik - Svensktoppen
Black Jack medverkar i Sommarkrysset på Gröna Lund den 16 augusti 2008. Foto: Daniel Åhs Karlsson

Dansband, Svensktoppsband, är benämningen på en typ av musikgrupp som framför allt spelar en speciell sorts populärmusik, dansbandsmusik, att dansa pardans till. Till dansbandsmusik dansas ofta bugg och foxtrot. Musiken går ofta i 4/4-takt, med tydlig baktakt (som i rock). Även andra taktarter kan förekomma då vissa, särskilt äldre, dansband framför gammaldansmusik. Dansbandsmusiken är närmast besläktad med swing, "schlager" och country, ibland även gammaldans, jazz och rockmusik. De dansband som har influenser från rock är det främst den rock som var populär under 1950- och 60-talen. Begreppen "dansband" och "dansbandsmusik" myntades åren kring 1970, då denna musikstil började bli så pass enhetlig att den kunde betraktas som egen musikgenre inom svensk populärmusik. Dansbandsmusik är en företeelse som utvecklats mycket i Sverige, och som har spritts till länder som Danmark, Finland och Norge. Då dansbandsmusiken kom till Norge från Sverige kallades den i början "Svensktoppar".

De vanligaste instrumenten i ett dansband är elbas, elgitarr, keyboard och trummor. I äldre dansband var även dragspel (framför allt Wizex) och saxofon (framför allt Ingmar Nordströms och Thorleifs) vanligt. Numera sköts dock ofta blås och stråk av synthar, särskilt vid livespelningar bland de "modernare" dansbanden. I mer countryinfluerade låtar kan även steelguitar förekomma. I Curt Haagers förekom även trumpet, mindre vanligt för dansband.

Ett dansband reser ofta runt i buss, och spelar ofta flera gånger i veckan året runt, utomhus om somrarna och inomhus om vintrarna. Spelningen kan också ske ombord på en båt.

Flera dansband bär namn efter sin sångare, ibland avkortat, följt av ordet orkester. Denna tradition kommer från de gamla dansorkestrarna, vilka hade namn efter sin kapellmästare. Många gånger är "s" ersatta av "z" i slutet av bandnamnet inom dansbandsgenren. Vissa dansband bär namn efter tidigare medlemmar.

Innehåll

Teman

Sångtexterna inom dansbandsmusiken är ofta ljust präglade, och handlar för det mesta om kärlek, vänskap och fred. Andra vanliga teman är dans. Sångtexterna kan också vara nationalromantiskt präglade och handla om till exempel gamla minnen från "förr i tiden", eller om naturen och hembygden. De dansbandstexter som handlar om kärlek påminner ofta om poptexterna, där sångens jag-person talar om att han/hon älskar sångens du-person, men har oftare även fokus på att åldras tillsammans, och leva ihop tills en av dem dör. Det norska dansbandet Ole Ivars har även, mycket genom humor, tagit upp en starkare samhällsbetoning.

Sångtexterna är oftast på svenska i Sverige och norska i Norge. Många dansbandslåtar, från framför allt 1970- och 80-talen, är översatta covers från engelskspråkiga original inom främst country, pop och rock. Vanligt är också dansbandstappningar av gamla folkvisor och äldre sånger. Under 1990-talet minskade användandet av covermaterial.

Under 1990-talet slog specifika "dansbandslåtskrivare" igenom, bland andra Lasse Holm, Gert Lengstrand och Torgny Söderberg. Länge skrev samma personer åt alla, men sedan började man skriva alltmer inom dansbanden [1].

Att skriva egna låtar i större mängd är annars ovanligt, bland undantagen finns bland andra Mona Gustafsson och J. Christer Ericsson.

Historia

1970-talet: Dans i Folkets park

Innan dansband blev vanligt var det vanligt att jazzorkestrar spelade en "schlagerinriktad" dansmusik. Det sägs ibland att dansbandens utveckling beror på att intresset för jazzmusik avtog under 1950-talet och 1960-talet, då popmusik och rockmusik blev den dominerande ungdomsmusiken. Många svenska dansband på den tiden hade under 1950-talet och 1960-talet gått under benämningen popgrupper och rockgrupper, för att senare benämnas Svensktoppsband.

Då dansbanden under 1970-talet ersatte de traditionella dansorkestrarna tog synthar över flera platser, främst stråkavdelning, då ett dansband oftast har färre medlemmar än en dansorkester. Ibland används dock fortfarande dansorkester eller bara orkester som synonym för nutida dansband.

Dansbandsmusikens storhetstid var 1970-talet, med band som Flamingokvintetten, Ingmar Nordströms, Thorleifs, Wizex, och Matz Bladhs. Banden spelade då oftast ute på dansbanorna i folkparkerna om somrarna, och inne i Folkets hus om vintrarna. Som mest har det i Sverige funnits kring 800 heltidsarbetande dansband, en siffra som i slutet av 1990-talet var ungefär 500.

Ordet "dansband" blev etablerat i Sverige 1976, vilket då skulle vara modernare och tuffare än de dansorkestrar som redan fanns, senare har många övergått till att kalla sig liveband [2].

1980-talet: Dans på båten, stadshotellet och tillbakagång för dansbanden under discoåren

Kring 1976-1977 började popgrupper som ABBA, The Bee Gees och Boney M. med sin disco ta över dominansen på dansgolv och hitlistor. Vissa dansband, bland annat Sten & Stanley, försökte "vända kappan efter vindarna" och spela discocovers på sin egen repertoar, samt följa discomodet vad gällde scenkläder. Oftast uteblev dock de större framgångarna, och man började tala om dansbandsdöden. Flera dansband lades ner, och nästan bara heltidsdansbanden kom att bestå. Under denna tid dominerade bland annat dansband som Matz Bladhs och Vikingarna. De spelade ofta på båtar stadshotell, och de manliga medlemmarna brukade uppträda i kostym, vilket sedan länge blev en vanlig stereotyp för dansband. Dessa dansband fick hos många ungdomar en "töntstämpel". Under dessa år sattes även en standard för dansbandsmusikens sound.

1990-talet: I afton dans, pånyttfödelse och stark massmedial uppmärksamhet

I slutet av 1980-talet började discomusikens popularitet dala, vilket åter gav dansbanden mer utrymme. De började åter synas i media. Sveriges Radio började direktsända "I afton dans" från olika kända dansställen, caféprogram i Sveriges Television bjöd in dansband som husband. I början av 1990-talet hade Sven-Ingvars en ny stor popularitetsperiod.

1990-talet var ett framgångsrikt årtionde för dansbandsmusiken. De syntes ofta i Bingolotto, och många dansband fick hitlåtar på Svensktoppen. Samtidigt förändrades även musiken något, det blev vanligare att ha en kvinnlig sångare, och man talade ofta om dansbandsdrottning. Lotta Engberg hade framgångar i Norden och musiken hade ett sound bestående av flera "catchy" och pigga melodier, då hon var sångerska i Lotta & Anders Engbergs orkester. Andra framgångsrika band under denna tid var Candela (med Jenny Öhlund som sångerska) och Pools orkester (med Lisbet Jagedal som sångerska). Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talets första decennium turnerade Vikingarna i Tyskland, och spelade även in album på tyska. Vikingarna var ett av de populärare dansbanden i Sverige före upplösningen 2004. Även Thorleifs började planera lansering i Tyskland. Dansbandsmusiken såg ut att ha en framtid i Kontinentaleuropa [3].

I början av 1990-talet hölls flera dansbandsgalor i anläggningar som Globen och Scandinavium där dåtidens stora dansband Vikingarna, Sten & Stanley, Lotta & Anders Engbergs orkester, Thorleifs, Sven-Ingvars och Curt Haagers spelade upp till dans. Så kallade supergrupper var verksamma, i konstellationer som Supertrion, Superfemman och Supersaxarna, med specialskrivna låtar eller coverversioner, och inspelningarna förlades till samlingar som gavs ut i samband med galorna, och dessa blev senare svåråtkomna tills skivbolaget Scranta under andra halvan av 2003 släppte dem på samlingen Superdans, med material från åren 1990-1994 [4].

Under dessa år fick genren en ny stereotyp, med begreppet "dansbandsdrottning" som symboliserades av en ung flicka i blommig klänning som var sångerska i framgångsrika band.

2000-talet: Nedläggningar och minskat massmedialt intresse

Under början av 2000-talets första decennium började dock marknaden återigen att kärva. Denna tid har, förutom minskad massmedial uppmärksamhet, präglats av att flera dansband lagts ner, och i den nyare generationens dansband har avhoppen och medlemsbytena blivit allt fler. Många av de program i Sveriges Radio och Sveriges Television som under 1990-talet uppmärksammat dansband tystnade till förmån för andra program, andra bytte inriktning till pop och rock. Samtidigt har allt fler nyare dansband börjat spela "tuffare", "popigare" och "rockigare". Detta har bland annat lett till att vissa ifrågasatt vad som är dansband och inte, särskilt då synthtrummor och synthsaxar används i vissa låtar, och stora delar av publiken står bredvid och klappar händerna som på pop/rockkonserter istället för att dansa.

I oktober år 2000 syntes en turnébussar i färd mot Sveriges riksdag, då dansbanden demonstrerade mot den fulla momsen på dans som inte drabbade konserter[5].

I Norge, där dansbandsmusik från Sverige tidigare var populär, har intresset för lokala dansband ökat. Ett berömt dansband från Norge är Ole Ivars, vars duettinspelning av "Jag trodde änglarna fanns" med Kikki Danielsson 1999 blev en stor hit i Norge. Även låten "I mitt hjärta brinner lågan" spelades in av dessa. Några andra framgångsrika dansband från Norge är Amunds, Scandinavia och Trond Erics. Anne Nørdsti och Jenny Jenssen var i början av 2000-talets första decennium framgångsrika dansbandssångerskor i Norge. I mitten av 2005 beslöt det norska Stortinget att slopa dansbandsmomsen då dansen ansågs vara en kulturinsats. 2005 lades dock dansbandstävlingen Årets Dansebandmelodi i NRK ner [6].

Efter att dansbandsinslagen i radio och TV i Sverige minskat kraftigt i början av 2000-talet hävdade dansbanden i augusti 2007 att de diskriminerades då de menade att deras popularitet hela tiden kvarstått, samt att Sveriges Radio säger sig ha till uppgift att ha musikalisk bredd och särskilt om låtar framförda eller skrivna av svenskar. Dansbanden anmälde då Sveriges Radio till Granskningsnämnden för radio och TV i det massmedialt uppmärksammade så kallade Dansbandsupproret, som några dagar senare dock beslutade att inte ta upp fallet.

Framtid

Dansbandskampen 2008: Till vänster Programledaren Peter Settman, bakom honom medlemmar ur Scotts, till höger Larz-Kristerz.

Många fruktar att dansbandsmusiken i framtiden kommer att vara ett minne blott, andra drar paralleller med pånyttfödelsen under åren efter discoboomens dagar. 2008 blev Lotta Engberg programledare för Bingolotto, och samma år fick Matz Bladhs medverka i programmet. I oktober samma år startade Sveriges Television tävlingen Dansbandskampen. Premiäråret 2008 segrade Larz-Kristerz före Scotts. Många ser detta som dansbandsgenrens "sista chans" att komma tillbaka igen.

Vid tiden kring bandupplösningen 2004 hade Vikingarna toppat den svenska albumlistan med samlingsalbumet Bästa kramgoa låtarna. Både 2007 och 2008 lyckades Lasse Stefanz med albumen På egna vägar respekvie Rallarsväng toppa den svenska albumlistan. I oktober 2008 lyckades Thorleifs med sitt album Förälskade knuffa ner Metallica från den svenska albumlistans förstaplats. Larz-Kristerz lyckades i februari 2009 också nå den svenska albumlistans förstaplats, med albumet Hem till dig, då man petade ner Bruce Springsteen.

Dansband i Melodifestivalen och Eurovision Song Contest

1977 vann melodin "Beatles", framförd av det svenska dansbandet Forbes, den svenska Melodifestivalen 1977 och placerade sig på 18:e och sista plats i Eurovision Song Contest 1977.

1987 vann melodin "Fyra Bugg & en Coca Cola" (omskriven till "Boogaloo" efter reklamkontroverser i texten), framförd av den svenska dansbandssångerskan Lotta Engberg den svenska Melodifestivalen 1987 och placerade sig på 12:e plats i Eurovision Song Contest 1987.

1993 vann melodin "Eloise", framförd av dansbandet Arvingarna, den svenska Melodifestivalen 1993 och slutade på sjunde plats i Eurovision Song Contest 1993. Arvingarna hade ett mer pop/rock-orienterat dansbandssound, och erhöll popularitet bland många tonåringar.

1999 framförde Wizex dåvarande sångerska Charlotte Nilsson sången "Tusen och en natt", engelska "Take Me to Your Heaven", som vann både den svenska Melodifestivalen 1999 och Eurovision Song Contest 1999.

I början av 2000-talet deltog ett annat dansband med stor popularitet bland ungdomar, Barbados, flera gånger i den svenska Melodifestivalen. Dock vann aldrig någon av deras låtar.

2001 vann melodin "Lyssna till ditt hjärta", framförd av dansbandet Friends, den svenska Melodifestivalen 2001 och slutade på femte plats i Eurovision Song Contest 2001.

2008 deltog det norska dansbandet Ole Ivars i Norsk Melodi Grand Prix, Norges uttagning till Eurovision Song Contest med bidraget Som i himmelen som slogs ut i finalens första omröstning.

Scotts och Thorleifs medverkade även i den svenska Melodifestivalen 2009 med melodierna Jag tror på oss och Sweet Kissin' in the Moonlight. Scotts låt åkte ur vid andra chansen, medan Thorleifs låt slogs ut från deltävling 4 i Malmö Arena den 28 februari 2009.

Stilarna

Historisk utveckling

Under 1980-talet delades dansbandsmusiken in i två kategorier: mogen och modern. Den "moderna" dansbandsmusiken var mer influerad av rockmusik än av "schlagermusik", och riktade sig mest till ungdomar. Mogenstilen vände sig oftast till äldre människor, spelade lite lugnare musik och hade även gammaldans som schottis, hambo och snoa. Under 1990-talet kom en ny dansbandsgeneration, som oftast var influerade av den "klassiska" mogenmusiken men hade ett "modernare" sound. Vissa, främst insatta, kallade denna som "fräschmogen". Bland dessa dansband återfanns Blender, Arvingarna, Candela, Joyride och Fernandoz.

Geografiska och regionala skillnader

I olika delar av Sverige har dansbandsmusiken även olika stilriktningar. I trakterna kring Skåne är dansbandsmusiken ofta starkt influerad av countrymusik, och går ofta i ett långsammare tempo. I Mellansverige är bugg populärt, och den regionen kallas även "buggbältet", och från denna region kommer de flesta kända mogenbanden, som Vikingarna och Sven-Ingvars. I Norrland går dansbandsmusiken snabbare, och är ofta mer influerad av rockmusik. Norrländsk dansbandsmusik är den som brukar betraktas som modernast i sin stil. Många norrlänningar dansar gärna snabb foxtrot och även bugg [7].

Dansband i media

Internet och tidningar

Från 1992 och fram till september 2005 var Michael Nystås dansbandskrönikör i Aftonbladet. Ingen ny tillträdde, då intresset för dansbandsmusiken inte längre ansågs vara lika stort som tidigare. Sedan december 2004 bedriver Michael Nystås dock Dansbandsbloggen på Internet. Sedan 1992 har dansbandstidningen Får jag lov? verkat med utgångspunkt i Karlskrona. Tidningen utkommer sex gånger per år och innefattar allt som rör dans, dansband samt trender inom ämnet.

Radio

Åren 1993-2002 dominerades Svensktoppen i Sveriges Radio mycket starkt av dansbandsmusik; och detta i samband med att programmet flyttat över från P3 till P4. I november 1999 beslutades att från 1 januari år 2000 att ändra inriktning, och göra programmet "popigare" [8].

Då reglerna ändrades i januari 2003, och sånger på andra språk än svenska tilläts, började andelen dansbandslåtar på listan minska till förmån för övrig pop och rock.

På Trackslistan i Sveriges Radio P3 har dansbandsmusiken varit mindre vanlig, bland undantaget finns bland annat de "modernare" dansbanden Arvingarna, Barbados och Friends, samt Thorleifs då man 1996 låg på listan med hiphopgruppen Just D och låten Tre gringos.

TV

Dansband stod även för de dominerade musikinslagen i Bingolotto fram till Leif "Loket" Olsson avgick som programledare 1999. Efter 2003 har Bingolotto nästan bara haft strörre artister [9]. Under 1980- och 90-talen deltog många dansband även i så kallade caféprogram i TV. De flesta av dessa caféprogram har efter 1997 lagts ner. 2008 tog tidigare dansbandssångerskan Lotta Engberg över programledarskapet för Bingolotto, men musikutbudet förblev blandat.

2008 startade Sveriges Television Dansbandskampen, en musiktävling för dansband.

Tävlingar, priser och utmärkelser

Åren 1992-2003 anordnades Svenska dansbandsmästerskapen. 1988 statrtades "Se & hörs meloditävling", en dansbandstävling som 1998 togs över av TV 4 och blev Dansbandslåten. Tävlingen hölls sista gången år 2000. År 2000 påbörjades utdelningen av ett annat dansbandspris, Guldklaven.

Dansband och dansbandsmusik i populärkultur

Kända dansband

Om inget annat anges är bandet från Sverige

Kända inspelningar

Se även

Externa länkar

Källor

  1. ↑ Livets band, Leif Eriksson och Martin Bogren, Prisma 2008, sidan 65-68 - Ett eget skrå
  2. ↑ Livets band, Leif Eriksson och Martin Bogren, Prisma 2008, sidan 76 - Diskofällan
  3. ↑ Lars-Olof Nyström 16 augusti 1999 - Why Sex?: Om den gryende europamarknaden för svensk dansbandsmusik
  4. ↑ Aftonbladet 6 april 2004 - Giganterna ges ut på nytt
  5. ↑ Livets band, Leif Eriksson och Martin Bogren, Prisma 2008, sidan 82 - Momseländet
  6. ↑ Dansradion 6 oktober 2005 - Årets Dansebandmelodi läggs ner i Norge
  7. ↑ Microsoft Encarta Uppslagsverk 2001, Dansband
  8. ↑ Aftonbladet 20 november 1999 - Uppror mot P4:s ändringar
  9. ↑ Sydsvenskan 15 april 2006 - Allt färre dansband i svängen
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Dansband"
Personliga verktyg