Nötkråka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Nötkråka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Missgynnad[2]
Spotted Nutcracker.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Kråkfåglar
Corvidae
Släkte: Nucifraga
Art: Nötkråka
N. caryocatactes
Vetenskapligt namn
§Nucifraga caryocatactes
Auktor: Linné, 1758
Fil:Tannenhäher von Mario Maindl 4.1.2006.jpg
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Nötkråka (Nucifraga caryocatactes) är en fågel i familjen kråkfåglar.

Innehåll

Utseende och läte

Nötkråkan är cirka 35 cm lång, det vill säga ungefär lika stor som en kaja. Den är typisk med relativt kort stjärt och en lång, rak och spetsig näbb. Fjäderdräkten är chokladbrun med många vita prickar, förutom på vingar och stjärt som är brunsvarta. Själva spetsen på stjärten samt undergumpen är vit. Hane och hona är lika, medan ungfåglar skiljer sig ytterst lite från de äldre fåglarna.

Locklätet består av ett kraftigt kräähh, kräähh, kräähh, vilket framförs från en trädtopp. Under sommaren kan den göra ett slags snarkande ljud med strupen.

Utbredning och taxonomi

Nötkråkan lever lokalt i bergsskogar över hela Mellaneuropa och södra Skandinavien. Den finns även i större delen av Asien till Japan. Normalt är nötkråkan stannfågel men vissa år utvandrar den i stora flockar åt väst. År 1968 skedde en mycket stor invasion över nordvästeuropa.

Den brukar indelas i två underarter: tjocknäbbad nötkråka (eller enbart nötkråka) och smalnäbbad nötkråka. Den smalnäbbade nötkråkan lever längre österut. De nötkråkor som vissa år kan observeras i stor mängd i norra Sverige är vanligen smalnäbbade nötkråkor på tillfälligt besök österifrån.

I Sverige förekommer nötkråkan sparsamt i Götaland och Svealand upp till norrlands södra gräns. Under de närmsta åren har häckningsfynd av den smalnäbbade nötkråkan konstaterats i östra Norrland. [3]

Häckning

Paret håller ihop hela livet i sitt revir, som brukar omfatta 11-15 hektar. Båda könen på bygger boet i mars-april, som konstrueras av kvistar och murken ved. Boet placeras mycket nära stammen på ett barrträd cirka 9 meter upp. Det fodras med mossa, jord, gräs och skägglav och blir då värmeisolerat.

Honan lägger 3-4 ägg i mars-april, storleken på kullen varierar beroende på tillgången av hasselnötter föregående höst. Både honan och hanen turas om att ruva äggen i cirka 18 dygn. Äggen har en blekt blågrön bottenfärg, och tätt placerade grå eller brungröna fläckar. Kläckningen sker redan i början av april.

Ungarna matas av båda föräldrarna och födan består av uppstötta frön och nötter. Ungarna blir flygfärdiga på 24-26 dagar. Ungarna föds delvis upp på de hasselnötter som föräldrarna samlade in föregående höst, och som de lagrat över vintern. Föräldrarna tillverkar en slags gröt av hasselkärnor och fraktas i en så kallad hakpåse. När ungarna blir flygfärdiga håller paret ihop resten av sommaren.

Beteende

Nötkråkan föredrar barrskog, men vill ha hasselsnår i närheten. Den kan vanligen ses när den samlar in hasselnötter under tidig höst, men är i övrigt tämligen skygg. Under större delen av året lever den undanskymd i barrskogarna. Flykten är tämligen flaxig och har samma flyktmönster som en spillkråka. När den ser en predator, till exempel en duvhök, gör nötkråkan en mycket snabb dykning för att skydda sig.

Den smalnäbbade nötkråkan lever huvudsakligen på frön från cembratallen, medan den tjocknäbbade i stor utsträckning förtär frön av gran. Under sommarmånaderna varieras kosten med insekter, daggmask och andra frön. Nötkråka har setts ta gnagare under vinterhalvåret dock verkar den aldrig attackera småfåglar. [4]

Referenser

Noter

  1. BirdLife International 2004. Nucifraga caryocatactes. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061106.
  2. ArtDatabankens faktablad (pdf)
  3. Roland Staav, Thord Fransson. Nordens fåglar.
  4. Fågelvännen, nr1 2006.

Källor

Externa länkar

Personliga verktyg