Hassel
Från Rilpedia
- För den fiktive polisen, se Roland Hassel.
?Hassel | |
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Växtriket Plantae |
Division: | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning: | Fagales |
Familj: | Björkväxter Betulaceae |
Släkte: | Hasselsläktet Corylus |
Art: | Hassel C. avellana |
|
|
§Corylus avellana Auktor: L. |
|
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
Hasseln (Corylus avellana) är ibland, särskilt i tät skog, ett litet träd av 5–8 meters höjd, men blir gärna en yvig buske genom de talrika skotten från rothalsen. Den är en skuggväxt och har i vanliga fall tunna, mörkt och rent gröna löv som vissnar lätt, men trivs i många trakter på solöppna ställen, till exempel i skärgårdar, där löven blir blekare gröna och som unga, i det att skotten växer hela sommaren, med en rödaktig anstrykning. De unga, raka stammarna är mycket starka och sega och kluvna till tunna band ger de ett mycket starkt korgmaterial.
Hos hasseln är hänget, som gett ordningen namnet "hängeväxter", tydligt utpräglat i hanblomställningen. Det är ett långt, slakt, hängande, tätblommigt ax, som producerar stora mängder pollen och vajar av minsta vindil. Blomningen sker långt före lövsprickningen. Hanhängena bildas redan föregående år, liksom svenska träds knoppar i allmänhet, men övervintrar som knoppar utan några skyddande fjäll. Därför kan deras sträckning och blomning börja så snart dagsmejan gör sig kännbar, i mars eller april, ja ibland under blid och solig väderlek mitt i vintern. Ett hanhänge hos hasseln består av en lång huvudaxel med tättsittande skärmblad och inom vart och ett av dessa 2 tunna, sammanvuxna fjäll, nämligen 2 förblad, tillhörande den av 4 tvåkluvna ståndare (8 ståndarknappar), bildade blomman. Honblommorna sitter i små knopplika ax, omgivna av vanliga knoppfjäll, mellan vilka de korta märkena skjuter fram som små purpurröda trådar. En honblomma består av ett mycket litet fruktämne och 2 trådlika märken, (jfr avenboken). Från blomningen till nötmognaden åtgår en tid av 5 månader. Hasselns frukt är en typisk nötfrukt med ensamt frö, rikt på näringsförråd i hjärtbladen ("nötkärnan"), med benhård fruktvägg ("skalet") till fröets skydd. Välsmakligheten hos nötfröet beror på den fina nötoljan i näringsförrådet.
Tvillingnötter eller filipiner är hasselnötter som har två frön, eller kärnor, i sig.
Innehåll |
Förekomst
Hasselns utbredning mot norr går något längre än ekens (på Norges västra kust ända till Västfjorden). Fynd av fossila hasselnötter i norrländska torvmossar visar att hasseln i Sverige förr gick mycket längre mot norr än nu, men genom sommarvärmens avtagande har den utdött inom en stor del av området för sin största utbredning. Så vitt man av de fossila fynden kunnat beräkna, har detta område minskat med över 80 000 km². Vid sin nordgräns förekommer hasseln spridd som reliktbestånd på väl skyddade, lugna och varma lokaler, mest invid någon brant bergvägg mot söder eller de norrländska sydbrantsbergen (jfr almen).
Trä
Hasselns växtsätt ger långa, smala och relativt raka störar eller käppar vilka har använts inom jordbruket för tillverkning av stängsel och småslöjd. Kluvna hasselkäppar är också ett lämpligt material för det flätverk som utgör stomme för lerklining.
Sorter
Fler sorter av hassel odlas, Dels inom nötproduktionen, men också som prydnadsväxter för trädgården. Några av prydnadssorterna har fått egna svenska namn:
- 'Aurea' - guldhassel
- 'Contorta' - ormhassel
- 'Heterophylla' - flikhassel
- 'Pendula' - hänghassel
Synonymer
- Corylus glandulosa Shuttlew. ex Godet
- Corylus silvestris Salisb.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Hassel