Dala Airport
Från Rilpedia
| Dala Airport | |||||||||||||||
 |
|||||||||||||||
| Allmän information | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ort | Borlänge | ||||||||||||||
| Flygplatstyp | Instrumentflygplats | ||||||||||||||
| IATA-kod | BLE | ||||||||||||||
| ICAO-kod | ESSD | ||||||||||||||
| Driftbolag | AB Dalaflyget | ||||||||||||||
| Öppningsår | 1930-talet (första 1913) | ||||||||||||||
| Höjd över havet | 152 m | ||||||||||||||
| Geografiska koordinater | |||||||||||||||
| Övrigt | Reservflygplats för Stockholm-Arlanda | ||||||||||||||
| Kommunikationer | |||||||||||||||
| Restid/Sträcka från centrum | 10 min | ||||||||||||||
| Flygbuss | 601 | ||||||||||||||
| Trafikerande flygbolag | Skyways, Direktflyg | ||||||||||||||
| Charter | Ja | ||||||||||||||
| Banor | |||||||||||||||
|
|||||||||||||||
| Statistik | |||||||||||||||
| Passagerare (2008) | 36620 (▲8,3%) | ||||||||||||||
| Varav inrikes (2008) | 27732 (▼5,8%) | ||||||||||||||
| Varav utrikes (2008) | 8888 (▲102%) | ||||||||||||||
| Landningar (2008) | 4899 (▲4,4%) | ||||||||||||||
Dala Airport är Borlänge och Falu kommuners gemensamma flygplats, samt Landstinget Dalarnas sjuktransportflygplats för Falu lasarett. Flygplatsen är belägen i utkanten av stadsdelen Romme i Borlänge kommun (före 1971 i Stora Tuna landskommun).
Innehåll |
Om Dala Airport i dag
Flygplatsen Dala Airport är unik i ett flertal avseenden. Det är till exempel den enda flygplatsen i Sverige som har direkt flygtrafik till Stockholm, Göteborg och Malmö.
Antal passagerare har minskat kraftigt och var 2008 36620 stycken, vilket går att jämföra med rekordet 1990 på 210073. Antalet utrikesresenärer har dock ökat kraftigt på senare år till den högsta nivån sedan år 2000. En stor del av minskningen beror på att fjärrtågen på Dalabanan efter invigningen av Arlandabanan år 1999 går till Stockholms C via den nya stationen Arlanda C belägen i berget under flygplatsen. En stor del av resenärerna från Dala Airport bytte tidigare till andra linjer på Arlanda, rekordet från 1990 kan förklaras av det samt att Linjeflyg satte ett mycket lågt introduktionspris, man kunde flyga för 200 kronor. Avregleringen av inrikesflyget 1992 innebar att varje linje måste vara lönsam antingen av sig självt eller via minsta möjliga statsbidrag. Det har inneburit att flygpriserna har svårt att konkurrera med bilismen och järvägen. Fullpriset Borlänge Stockholm ökade från 1763 kr i januari 1992 (räknat med inflationsförändringar) till 3572 kr i december 2000. En lågprisbiljett tur och retur med flyg från Borlänge till Stockholm ökade realt från 659 kr till 1465 kr.[1]
Blandningen av trafik på Dala Airport är unik i Sverige. I grunden är Dala Airport byggd som en militärflygplats anpassad till bas 90-systemet (3 landningsbanor), och har också tjänat som reservflygplats för försvaret i över 40 år. Som militär flygplats avslutades Dala Airport sin karriär under 2005, en följd av försvarsbeslut 2004. Dala Airport har i dag reguljär flygtrafik, motor- och segelflyg, fallskärmshoppning, modellflyg och ultralätt flyg samt charter- och skolflyg med tunga passagerarflygplan.
På flygplatsen finns bl.a. Scandinavian AirTech och Borlänge Flygklubb stationerade. Här finns också huvudkontoret för Direktflyg, tidigare beläget i Västerås och företagen Adena pickos och L&L flygbildteknik.
Direktflyg utför sina flygningar med Jetstream 32, och flyger i dag även för Skyways räkning med samma typ av plan till Stockholm/Arlanda, där Jetstream 32 ersatt de något större Skyways Fokker 50 och Saab 340. En Jetstream 32 tar maximalt 19 passagerare.
Landningsbanorna
Asfaltbanan (14/32) är 2310 meter lång och 45 meter bred. Gräsbanan (12/30) som mest används av segelflyg och ultralätt flyg är 700 meter lång. Till bana 32 finns ILS (Instrument Landing System) medan till bana 14 en NDB (Non-Directional Beacon)-procedur.
Historia
Från 1796 till 1908 var det stora öppna gräsfältet i Rommehed en del av Försvarsmaktens Infanteriregemnet I13. Regementet flyttade 1908 till Falun, men Rommehedsfältet kvarstod som ett viktigt övningsområde. Den första flygningen på fältet ägde rum 1913 då Hugo Sundstedt lyfter med sin Blériotmaskin. [2]
Andra världskriget (1939-1945)
Vid det andra världskriget utbrott rustar flygvapnet och Rommehedsfältet får status som flygfält (Krigsflygfält 15). Flygvapnet använder flygfältet flitigt och efter försvarsmaktens etablering flygfältet flyttar Borlänge-Domnarvets Flygklubb (bildat 1935) från Bysjön i Kvarnsveden till det nya fältet i Rommehed. Vid krigets slut 1945 avstannar den intensiva flygvapenperioden som pågått i mer än fem år.
Försök med reguljärflyg (1960-1969)
1961 inleds försök med reguljära flygningar, få resenärer utnyttjade dock flyget och huvudägaren, Stora Tuna landskommun var inte särskilt nöjda med resultatet. Flygfältet blir en flygplats då krigsbassystem moderniseras och man anlägger en permanent asfalterad rullbana.
Dala Airport växer fram (1970-1979)
Sjuttiotalet kommer med en reseboom för flygplatsen, som byter ägare då Stora Tuna landskommun 1971 slås samman med Borlänge stad och bildar Borlänge kommun. De nya ägarna ser ett stort behov av nya faciliteter när resandet äntligen slår väl ut och börjar växa. Ny mark inköps av kommunen för att uppföra en ny terminalbyggnad. 1972 rivs den tidigare som mer liknade en liten trästuga. Landshövdingen i Dalarnas län beskriver år 1972 situationen som att "här gror... fröet till en industriflygplats, som skulle kunna få väsentlig betydelse för stora delar av Mellansverige".[3] Flygverksamheten är dock fortfarande så liten att det forfarande finns en väg tvärs över mitten på landningsbanan, ungefär som vid en järvägskorsning, där allmänheten cyklar till badplatsen i Långsjön. År 1972 är året innan oljekrisen 1973 då prisena på alla oljeprodukter inklusive flygbränsle stiger dramatiskt.
Kommunalrådet Börje Andersson presenterar 1973 sina stora framtidsplaner för dem som bor kring fygplatsen. Dala Airport skall bland annat expandera som industriflygplats med omfattande internationell flygtrafik. Planerna leder till protester från närboende och några yngre bönder som äger mark nära flygplatsen vägrar att sälja den. Flygplatsen tar 1976 emot Dala Farmskärmsklubb som flyttar huvuddelen av sin verksamhet från Tallheds Flygfält i Orsa till den nya moderna flygplatsen i Borlänge vilken kommunen nu namngett Dala Airport.
Guldåren (1980-1990)
1985 tar Luftfartsverket över flygtrafiktjänsten vid Dala Airport. Det svenska flygbolaget Linjeflyg för succé när man gör flyget till folkets när man 1988 sätter in nya Fokker F-28 jetplan med biljetter från 200 kronor. Antalet resenärer ökar kraftigt. Bullret och fotogenlukten från Fokker F-28 leder dock till nya kraftiga protester från närboende som uppvaktar länsstyrelsen och kräver åtgärder. Den 30 december lämnar Dala Aiport in en ansökan till koncessionsnämnden om tillstånd för en kraftigt utökad verksamhet. 1988 hade flygplatsen 5600 flygplansrörelser per år med reguljärt flyg (Fokker F-28 och Saab 340) men om man skall växa måste fler rörelser få tillåtas och därför ansöker man om tillstånd att få öka flygtrafiken till 7100 rörelser. Ansökan innehåller också en förfrågan om att från 1996 skall få tillstånd att göra 10240 rörelser per år. Omräknat till passagerare handlar det om 600000 passagerare om planen i genomsnitt har 60 passagerare.
I mars 1989 ger Banverket ut en lättförstålig presentation av Arlandabanan med bilder och kartor i färg där det mycket tydligt framgår att Arlandabanan innebär att fjärrtågen från Dalarna kommer att kunna nyttjas för anslutningsresor till en ny järnvägsstation under Arlanda flygplats. Denna kraftiga signal om att resenärer från Borlänge/Falun från mitten av 1990-talet istället för flyg kan ta tåget i stället för flyg nonchaleras, åtminstone utifrån sett, helt av Dala Airport, beroende på att de flesta resenärerna då hade Stockholm som slutdestination och för dem skulle Arlandabanan gynna flygalternativet istället. Tåget skulle ta 2½ timme Borlänge-Arlanda (idag 2 timmar) vilket ansågs oattraktivt för de som skulle byta på Arlanda. En grupp grannar som protesterat mot trafiken med Fokker F-28 skriver till vd för STORA, generaldirektören för Vägverket med flera toppchefer i Dalarna och framhåller att de inte kräver ett totalförbud för flyget, något som de blivit anklagade för i pressen. Däremot vill de ha ett stopp för trafiken med Fokker F-28, bland annat av skälet att det inte kommer att behövas ett så stort plan i framtiden eftersom antalet resenärer kommer att minska och att Dala Airports prognos enligt gruppen var helt gripen ur luften.[4]
I mars 1990 publicerar Transportrådet en utredning om Arlandabanan där det i sammanfattningen står att en effekt av Arlandabanan blir att flyglinjer till orter inom 20-25 mil från Arlanda inte kommer att behövas.[5] Dala Airport har dock inte riktigt samma syn och i ansökan om tillstånd enligt Miljöskyddslagen påstår Dala Airport att antalet passagerare skall fortsätta att växa mycket kraftigt. De bullrande och tekniskt omoderna Fokker F-28 planen som Linjeflyg använder skall ersättas med nyare betydligt större men ändå tystare Boeing 737-400. Fokker F-28 planen klassades av European Civil Aviation Conference (ECAC) som ett så kallat Chapter 2 flygplan, en typ som blev förbjuden att nyregistrera för internationell trafik inom EU från november 1990 på grund av höga bullernivåer.[6]
Rommegruppen för kultur och miljö, som var en lokal miljögrupp, lämnar in 107 namnlistor från boende kring flygplatsen med fullmakter för tre personer till Koncessionsnämnden för miljöskydd där man kräver att störningarna från flyget i form av buller, vatten- och luftföroreningar minskas kraftigt. Ombuden, varav ett är docenten, sedermera professorn i miljörätt, Staffan Westerlund kräver förbud för trafik med Fokker F-28 och andra civila flygplan som klassas som Chapter 2 ur bullersynpunkt. De propagerar också för att man skall satsa på tåg i stället för flyg och på så sätt minska resandet med flyg till Arlanda. De höga passagersiffrorna i Dala Airports ansökan fick ombudet Staffan Westerlund att begära att Koncessionsnämnden för miljöskydd skulle pröva frågan om Romme över huvud taget var en lämpligt plats för en så omfattande verksamhet som beskrevs i ansökan. Landningsbanan korsar en troligen miljontals år gammal sträckning för en föregångare till Daläven. Denna gamla älvfåra är urgröpt i berggrunden och nu fylld av sand, grus och kullersten. Den gamla älvfåran som idag ligger 50-100 meter under den nuvarande marknivån används som grundvattentäkt för Borlänge med flera kommuner. [7]
1990, ett år efter Banverkets presentation av Arlandabanan slår flygplatsen rekordår med den högsta resandesiffran genom tiderna för Dala Aiport. Flygplatsen noterar 210075 resenärer vid årets slut, vilket är cirka 1000 fler än året innan.
Flygmarknaden avregleras (1992-1996)
Ännu en gång satsar Försvarsmakten på flygplatsen och inviger 1992 en ny krigsbas av typ 90[8]. Den 1 juli samma år avregleras inrikesflyget i Sverige vilket innebär att alla svenska företag som så önskade hade möjlighet att starta inrikes flygtrafik. Inget bolag skulle ha företrädesrätt. I praktiken innebar avregleringen att konkurrensen ökade på de mest trafikerade inrikeslinjerna, biljettpriserna sjönk på dessa linjer, medan priserna däremot steg på linjer med färre passagerare. SAS och Linjeflyg hade tidigare subventionerat regional trafik med stora belopp[9], möjligen beroende på att man räknade med att dessa resenärer skulle flyga vidare från med samma bolag från nästa flygplats, men mycket för att biljettpriserna inte skilde på olika linjer. En ny myndighet, Rikstrafiken, subventionerar nu istället lägstbjudande operatör på olönsamma linjer, vilket gör att operatören måste ta så mycket som möjligt betalt, och låta antal flygningar minska, eftersom varje linje måste gå lite i förlust i kronor räknat som möjligt. Högre biljettpriser skrämde särskilt bort privatresenärer, så flygningarna fick baseras på affärsresenärer. De vill ha hög turtäthet för att slippa vänta. Får de vänta före/efter möten eller anslutande flyg tar de gärna tåget eller bilen istället (19 mil till Arlanda/23 mil till Stockholm).
1993 hålls VM i segelflyg på Dala Airport. Flygplatsen var då världens mest trafikerade under startförloppet med 228 flygplansrörelser (en rörelse = en start eller landning) på 52 minuter. Flygplatsen är den enda i världen som haft ett VM i segelflyg och samtidigt haft reguljär flygtrafik. Flera event hölls vid Dala Airport, som Flyget dag. 1995 breddades den asfalterade rullbanan till 45 m och samtidigt miljöanpassades flygplatsens dräneringssystem. Detta enligt de villkor som verksamheten fick i sitt miljötillstånd. Dala Airports prognos för antalet passagera visar sig vara helt felaktig. I stället för att öka med mer än 100% jämfört med toppåret 1990 så har antal resenärer nästan halverats . De stora underskotten i verksamheten täcks genom tillskott av pengar från delägarna, Landstinget Dalarna, Borlänge och Falu kommun. Orsakerna till de enormt felaktiga prognoser för antalet passagerare som gjordes i början på 1990-talet har aldrig blivit offentliga. Möjligen kan styrelsen ha hoppats på att Dala Airport skulle kunna bli något som liknar det som Skavsta flygplats är idag. Ingen närmare förklaring finns i inlämnade handlingar när bolaget ansökte om miljötillstånd. Det fanns redan 1990 ej publicerade bedömningar från andra regionala flygbolag än Linjeflyg som redan då pekade mot ett lägre passagerarantal i framtiden.[10]
Dala Airport i kris (1997-2005)
Regionalflygbolaget Highland Air[11] börjar 1997 att flyga till Göteborg-Landvetter. I april får de konkurrens av Airborne[12] som startar trafik på samma sträcka fast med Göteborg-City Airport som destination. Linjen till Köpenhamn som tidigare trafikerats av SAS övertas 1997 av Skyways. Det första planet lyfter den 31 mars klockan 16.25, till skillnad från övriga Skyways flygningar finns det även Business Class på sträckan genom ett samarbete med SAS. 1997 går Air Nordic i konkurs, flygbolaget hade sedan några år tillbaka opererat med Fokker F-27 på bland annat sträckan Borlänge-Stockholm. Linjen övertas av Skyways[13] som får en allt starkare ställning på flygplatsen, dem beslutar därför att lägga en av deras tekniska baser på flygplatsen, för underhåll av företagets Fokker 50. Under året hålls Nordic Aviation Exhibition i Borlänge.
Passagerarkapaciteten för planen som lyfter till Dala Airport minskar successivt, och efter 1999 då den nya Arlandabanan invigts blir läget allt mer kritiskt. Den nya tågförbindelsen till Stockholm via Arlanda C tar allt fler marknadsandelar. Flygplatsledningen hade hoppats att banan skulle göra flyglinjen mer attraktiv för de som skulle till Stockholm, nu tar fler och fler som ska byta flyg på Arlanda istället tåget. 2002, tio år efter inrikesflygets avreglering har Dala Aiport tappat nästan 75% av alla resande. Vid året slut kan man skrapa ihop 44637 resenärer under det gångna året och fallet fortsätter. 2005 har flygplatsen 36019 resenärer och en politisk debatt blossar upp kring flygplatsens vara eller icke vara inför riksdagsvalet 2006. Vänsterpartiets gruppledare i Borlänge Leif Lindström ville lägga ner flygplatsen eftersom flyget från Dala Aiport numera var ett renodlat "direktörsflyg". [14]. Nils Gossas som företrädde Miljöpartiet höll med och hänvisade till statens egna utredning gällande strategiska flygplatser.[15]. I andra partier var det dock tveksamt. Kommunstyrelsens ordförande Peter Hultqvist satt på två stolar, i Dalabanans intressenter och för Dalaflyget. Något officiellt ställningstagande från Socialdemokraterna fanns aldrig. Centerpartiet och kommunstyrelseledamoten Sofia Karlsson påpekade att man hade haft en snabbare järnvägsförbindelse med dubbelspår för länge sedan om man slutat att ge bidrag till Dala Airport.[16] Rolf Gunnarsson från Moderaterna menade att man skulle sluta ge bidrag till flygplatsen, men att man inte ville avveckla den. Centerpartiets Ungdomsförbunds regionsordförande Tobias Gillberg höll dock inte med och anklagade Moderaterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna för att inte vilja ha konkurrens inom hela transportsektor på lika villkor, han menade att bilismen och järnvägen fått miljarder i stöd för miljöforskning från bland annat staten menads flyget fått betydligt mindre och därför skulle komma att straffas av partierna på orättfärdiga grunder. Centerpartiets Ungdomsförbund föresrpåkade istället en utveckling av flyplatsen till ett kulturreseentrum för utlandsreor. [17]
Flyget lyfter, igen (2006-)
2006 offentliggör researrangören Detur att man startar trafik till Antalya och charterflyget gör i och med detta sitt återtåg till flygplatsen. Året därpå offentliggör också researrangören Apollo att man startar trafik till Burgakusten, operatör är Balkan Holidays. Även resekoncernen Ving offentliggör att man från år 2008 kommer att börja flyga direkt till Mallorca och Kreta. [18] 2007 kan flygplatsen för första gången sedan 1999 se att antalet resande ökar igen, 365 resenärer plus kan flygplatsen räkna in vid årets slut. Under 2008 offentliggör Fritidsresor att man startar charter till Thailand, flygplanstyp är Boeing 767. Under året går totalt 25 charteravgångar, det högsta antalet charteravångar någonsin i Dala Airports historia. Resorna går till Mallorca, Kreta och Gran Canaria med Ving, Gran Canaria med Apollo, Thailand med Fritidsresor och Antalya med Detur.
2009 hårdnar konkurrensen om resenärerna till Arlanda då SJ sätter in en ny extra tidig morgontur mot Arlanda C/Stockholm samt en ny sen kvällstur tillbaka med tider som skall passa resenärer som skall flyga från Arlanda.
Trafik & Statistik
Charterdestinationer
| Destinationsland | Destination | Researrangör | Avgångar | Flygbolag |
|---|---|---|---|---|
| Mall:Landsdata Turkiet Turkiet | Antalya | Detur | Sommar | Cyprus Turkish Airlines |
| Mall:Landsdata Grekland Grekland | Kreta | Ving | Höst | |
| Mall:Landsdata Spanien Spanien | Gran Canaria | Apollo Ving |
Höst Vinter |
|
| Mall:Landsdata Spanien Spanien | Mallorca | Ving | Höst | |
| Mall:Landsdata Thailand Thailand | Phuket | Fritidsresor Ving |
Vinter, 1/år | Thomas Cook Scandinavia |
Reguljärflyg
| Destinationsland | Destination | Flygplats | Öppnad | Flygbolag | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|---|
 Sverige |
Göteborg | Landvetter | 2002 | Direktflyg | Vardagar |
| Sverige |
Malmö | Malmö Airport | 2004 | Direktflyg | Vardagar |
| Sverige |
Stockholm | Arlanda | 2006 | Direktflyg | Vardagar |
| Destinationsland | Destination | Flygplats | Öppnad | Stängd | Flygbolag |
|---|---|---|---|---|---|
| Sverige |
Göteborg | Landvetter | 1993 1997 |
1996 2000 |
Air Nordic Highland Air |
| Mall:Landsdata Danmark Danmark | Köpenhamn | Kastrup | 1995 1997 2000 |
1997 2000 2000 |
SAS Skyways Highland Air |
| Mall:Landsdata Norge Norge | Oslo | Gardemoen | 2006 | 2007 | Direktflyg |
| Sverige |
Stockholm | Arlanda | 1983 1993 1996 |
1992 1996 2006 |
Linjeflyg Air Nordic Skyways |
| Sverige |
Stockholm | Bromma | 1961 | 1983 | Linjeflyg |
| Sverige |
Sundsvall Härnösand |
Midlanda | 2004 | 2004 | Direktflyg |
Resande
| År | Inrikes | Utrikes | Totalt | Noteringar |
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 27732 | 8888 | 36620 | — |
| 2007 | 29441 | 4400 | 33841 | — |
| 2006 | 29780 | 3696 | 33476 | — |
| 2005 | 35324 | 695 | 36019 | — |
| 2004 | 38580 | 166 | 38746 | — |
| 2003 | 43948 | 689 | 44637 | — |
| 2002 | 52470 | 308 | 52778 | — |
| 2001 | 72025 | 219 | 72244 | — |
| 2000 | 81827 | 9416 | 91243 | — |
| 1999 | 91428 | 17437 | 108865 | — |
| 1998 | 86817 | 18768 | 105585 | — |
| 1997 | 86419 | 31747 | 118166 | — |
| 1996 | 92337 | 26931 | 119268 | — |
| 1995 | 107046 | — | — | — |
| 1990 | 210073 | — | — | — |
| 1989 | — | — | 210000 | — |
| 1988 | — | — | 203853 | — |
| 1985 | 118619 | — | — | — |
| 1980 | 54955 | — | — | — |
Från & till flygplatsen
- Buss - Linje 601 rullar mellan Dala Airport-Borlänge centrum.
- Taxi och Flygtaxi (förbokas) finns att tillgå.
- Biluthyrning finns att tillgå (firmor; Avis, Europcar samt Hertz).
- Parkering för egen bil finns att tillgå (avgiftsfri).
- Parkering för egen bil innanför låsta grindar (avgiftsbelagd).
På flygplatsen
En informationsdisk finns belägen i terminalen, här finns också restaurangen.
Externa länkar
Fotnoter
- ↑ Dala Flyget: TRANSEK rapporten, 2004
- ↑ http://www.borlangeflygklubb.nu/klubben.htm
- ↑ Gösta Elfving i Svenska Turistföreningens årsskrift, 1972, sid 38
- ↑ Brev från Erik Andersson med flera till Bo Berggren VD för STORA
- ↑ Banprognosprojektet: Arlandabanan, Transportrådet 1990-03-29
- ↑ Aircraft Noise - Aviation Environment Federation: Current Standards and Legislation, 2004
- ↑ Skriftväxlingen under förhandlingen i Koncessionsnämnden för Miljöskydd om tillstånd för Dala Airport AB.
- ↑ www.Dalaflyget.se
- ↑ Staffan Hultén, Gunnar Alexandersson, Lena Nordenlöw: De avreglerade marknaderna för långväga kollektiva persontransporter i Sverige och järnvägens rullande materiel, 1999
- ↑ Källa: Leif Stenberg, ett av de tre ombuden från Rommegruppen för kultur och miljö
- ↑ www.Highlandair.se
- ↑ www.Airborne.se
- ↑ www.Skyways.se
- ↑ http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200412/06/20041206102020_dd292/20041206102020_dd292.dbp.asp
- ↑ http://red.mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12127&number=142314
- ↑ http://mammasofia.blogspot.com/2005/03/fn-reformeras-och-flyget-cementeras.html
- ↑ http://www.dt.se/nyheter/article102012.ece?service=print
- ↑ http://www.dalarnastidningar.se/nyheter/borlange/article232293.ece
- ↑ www.dalaflyget.se www.apollo.se www.ving.se www.fritidsresor.se www.detur.se
- ↑ www.direktflyg.se
- ↑ www.luftfartsstyrelsen.se
- ↑ www.linjeflyg.com
- ↑ www.Luftfartsstyrelsen.se
- ↑ www.LFV.se
- ↑ Flygtendenser 01/2008, Luftfartsverket
- ↑ Flyget på Rommehed 1913 –2004 sid 122
- ↑ http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Statistik-/Flygplatsstatistik-/Trafikstatistik-svenska-flygplatser-2008/
|
||||||||||||||
