Bibeln

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Biblisk)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För den svenska modetidsskriften, se Bibel (tidskrift)
Denna artikel är en del i serien
Kristendom
Kristendom

Skrifter
BibelnGTNT
Apokryferna
Psalmböcker

Personer
Jesus Kristus
Jungfru Maria
ApostlarnaPaulus, Petrus
Kyrkofäderna
Helgon

Tro
Jesu uppståndelse
Treenigheten
Frälsning
Trosbekännelserna
Eskatologi

Sakrament
Dop
Konfirmation
Bikt
Äktenskap
De sjukas smörjelse
Prästvigning
Eukaristi

Dagligt liv
SöndagBön
KyrkaGudstjänst
Präst
MissionPredikan

Böner
Herrens bön
Sinnesrobönen
Ave MariaGloria Patri

Helgdagar
Kyrkoåret
AdventJul
FastaPåskPingst
Tacksägelsedagen
Kristi himmelfärdsdag
Alla helgons dag

Reformationen
Stora schismen 1054
Jan HusMartin Luther
Jean CalvinZwingli

Riktningar
OrtodoxKatolsk
AnglikanskPresbyteriansk
LutherdomLiberalteologi
NyevangelismMetodism
BaptismEvangelikal
PentekostalismKarismatisk
TrosrörelsenAdventism
AntitrinitarismUnitarism

Övriga
Jehovas Vittnen
Mormoner
Arianer
Markioniter
Montanister

Portal Kristendom

Bibeln (latin Bíblia), av grekiska (τα) βιβλία ’böcker(na)’, Den Heliga Skrift, är en samling böcker vars skrifter tillkommit under en tidsrymd av omkring 1600 år, från cirka 1500 f.Kr. till cirka 100 e.Kr. (enligt modern religionsvetenskap vanligen från cirka 1000 f.Kr.), och som utgör de kristnas heliga skrift.

Bibeln är indelad i två delar; dels Gamla Testamentet som handlar om världens uppkomst och det judiska folkets historia till omkring år 400 f.Kr., dels Nya Testamentet som handlar om Jesu liv och förkunnelse samt de första kristna församlingarnas tillväxt och utbredning i det romerska riket. Gamla Testamentet utgörs av judendomens heliga skrift, Tanach.

Svenska Folkbibeln

Innehåll

Deuterokanon

Förutom de av samtliga samfund och judendomen godkända 39 böckerna i den hebreiska Bibeln (GT), finns även det som av protestanter kallas "tillägg till Gamla Testamentet" eller "Gammaltestamentliga apokryfer" (apokryf = ’fördold’). Tio utav de aporyfiska böckerna är kanoniska för Katolska kyrkan och (med vissa tillägg) Ortodoxa kyrkan, och kallas av dem för deuterokanoniska böcker, dvs att de besitter en kanonicitet av andra graden (deutero = andra). Dessa skrifter fanns med i den kanon som fastslogs av koncilierna i Hippo och Kartago år 393 och 397, och bekräftades av Katolska kyrkans koncilium i Trient år 1545-1563. Luther lade dock till en bok bland apokryferna som inte med i den katolska kanon, nämligen Manesses bön, så att det totalt blev 11 böcker i apokryferna, såsom de är i t.ex Bibel 2000.

Apokryfer i nytestamentlig tid och kanonbildningen

Förutom Nya Testamentet finns det ett antal böcker från efterapostolisk tid, som av kristna samfund räknas som "apokryfer" i meningen att de inte är normativa för kristen tro och liv. Flertalet av dessa är av gnostisk härkomst, det vill säga de härrör ur en inriktning som inom kristendomens dominerande grenar kom att bedömas som irrlärig. En sådan är Thomas barndomsevangelium. Några av apokryferna var föreslagna att godkännas när man i slutet av 300-talet skulle slå fast Bibelns kanon, bland andra diskuterades Petrusapokalypsen och Hermas Herden.

Den äldsta kristna förteckningen över auktoritativa skrifter, den så kallade Muratoriska kanon från slutet av 100-talet, överensstämmer med Nya Testamentet som vi känner det idag, förutom att några av de kortaste breven saknas. De så kallade "apostoliska fäderna" (efterapostoliska förkunnare och författare) ger samma bild av att de fyra evangelierna, Apostlagärningarna och Paulus brev aldrig ifrågasattes av de kristna. Redan i Nya Testamentet finns tecken på att till exempel Paulus brev ansågs ha samma status som Gamla Testamentet (2 Petrus 3:15-16). Vid koncilierna i Hippo (393 e.Kr.) och i Karthago (397) slogs till sist fast vilka böcker som skulle ingå i kyrkans skrifter.

De böcker som kom att utgöra denna kanon var sedan länge välkända och använda i församlingarna. Den nytestamentliga kanon behöver inte ses som en normerande lista som gav de nämnda böckerna auktoritet, utan kan betraktas en lista över böcker som redan hade vunnit auktoritet. Dessa ansågs komma från apostlarna, innehålla deras lära och vittnesbörd och stämma överens med Gamla Testamentet. En anledning till att den kristna kyrkan förtecknade vilka böcker som skulle tillhöra den nytestamentliga kanon[1] var att man genom kyrkomötes- och synodalbeslut [Citat från källa efterfrågat] slagit fast[2] att personer man betraktade som irrlärare[3] försökte smussla in sina tankar i den kristna församlingen genom att författa skrifter i apostlarnas och andra bibliska personers namn.

Bibeln på svenska

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Svenska bibelöversättningar
Svenska bibelöversättningar

Officiella översättningar

Andra översättningar

svenska finns ett flertal olika bibelöversättningar. Den äldsta kända tillhörde kung Magnus Eriksson. Den har dock gått förlorad och man vet inga detaljer om den.[4] Nedan följer ett urval av de mest kända:

Officiella svenska översättningar och revisioner


Fragment av en gravsten daterad till andra hälften av 1000-talet. Det återfanns under golvet i Linköpings domkyrkas norra sidoskepp. På latin står här delvis de ord som en av rövarna på Golgata sa till Jesus: Memento me cum veneris in regnum tuum (Herre, kom ihåg mig då du kommer i ditt rike). Det sägs vara den äldsta kända bibelinskriptionen i Sverige.

Andra svenska översättningar

Helge Åkessons översättning Fribaptistisk, 1911.
David Hedegårds översättning Endast Nya Testamentet, komplett 1964/65.
Bo Giertz översättning Översatt av biskop Bo Giertz. Endast Nya Testamentet, 1981.
Svensk kyrkobibel Översatt av filosofie doktor Per Jonsson. Endast Nya Testamentet, 1997.
Svenska Folkbibeln Översatt av en kommitté av i huvudsak lutheraner 1998. NT färdigt 1996, GT bygger till stor del på 1917 års översättning.
Normalupplagan Provöversättning av den statliga Bibelkommissionen från 1884 (NT) och 1912 (GT).
Reformationsbibeln Av Reformationsbibelsällskapet, NT 2003, grundad på Karl XII:s bibel.
Nya världens bibelöversättning Jehovas vittnens bibelöversättning, 1992 och 2003.

Svenska utgåvor

(specialutgåvor, ofta med kommentarer)

  • Gezeliernas bibelverk utkom 1711-28. Kommentarer och korrigeringar av översättningen utifrån grundtexten.
  • Peter Fjellstedts Bibel, 8 utgåvor till och med 1890, första utgåvan skriven 1856-1861. Med kommentarer.
  • The Book, Bibel 2000 med tolkande fotografier.

Parafraser

(fria "översättningar" som försöker tolka betydelsen av texten utan att följa den exakt.)

Viktigare äldre översättningar till andra språk

Matteus och ängeln, målning av Caravaggio (1602).

Referenser

  1. McDonald, Lee Martin, The biblical canon : its origin, transmission, and authority. Peabody, Mass.: Hendrickson Publishers 2007.
  2. Timiadis, Emilianos, The ecumenical councils in the life of the church. Joensuu: Joensuun yliopisto 2003.
  3. McDonald, Lee Martin, The formation of the Christian biblical canon. Peabody, Mass.: Hendrickson Publ. 1995.
  4. Frågor om översättningens historia bibeln.se.

Litteratur

  • The New Jerome Biblical Commentary. Edited by Raymond E. Brown, Joseph A. Fitzmyer & Roland E. Murphy. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall 1999.
  • Entre Galilée et l'Église : la Bible., Une mise au point. Étude. Joël COL. ISBN 2-9520299-0-3, AutoEdition Méguila, 2003.

Se även

Externa länkar


  • Wikiquote-logo.svg Wikiquote har citat av eller om Bibeln


Personliga verktyg
På andra språk