Guatemala
Från Rilpedia
| República de Guatemala | |||||
|
|||||
| Valspråk: El pais de la eterna primavera ("Den eviga vårens land") | |||||
| Nationalsång: Guatemala Feliz | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Guatemala City |
||||
| Största stad | Guatemala City | ||||
| Officiellt språk | spanska | ||||
| Statsskick President Regeringschef |
republik Álvaro Colom Álvaro Colom |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Spanien 15 september 1821 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
108 889 km² (113:e) 0,4% |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
12 293 545 (67:e) 135,2 inv/km² (56:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $24 730 milj (65:e) $1 953 (2004) |
||||
| Valuta | Quetzal (GTQ) |
||||
| Tidszon | UTC-6 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Tajumulco 4 211 m ö.h. Lago de Izabal 589 km² km |
||||
| Nationaldag | 15 september | ||||
| Landskod | GT, GTM | ||||
| Landsnummer | 502 | ||||
Guatemala är en republik i Centralamerika vars officiella spanska namn är República de Guatemala. Landet gränsar i nordost till Belize, i söder till El Salvador och Honduras och i norr till Mexiko. Guatemala har två kuster, i öster finns en smal kust mot Karibiska havet och i väster finns stillhavskusten. Guatemala gör anspråk på delar av Belize, och i det området finns guatemalanska bosättningar.
Innehåll |
Historia
Perioden 2000 f.Kr. – 900 e.Kr.
Guatemalas tidigaste historia är starkt anknyten och präglad av mayafolket och de tidigaste tecknen från mayatiden menar forskarna är mellan 2000 och 1500 f.Kr.
Redan 1100 f.Kr. ska olmecfolket börjat bygga pyramider och hugga ut stora stenbrott. Olmecerna betecknas rätt ofta som Mesoamerikas moderkultur. Detta folket hade stort inflytande genom hela mayaregionen, och påverkade speciellt konsten, religionen och politiken. De utvecklade också tidigt ett skriftsystem och en kalender känd som "Long Count".
Under perioden 350 f.Kr. till 250 e.Kr. växte det fram en stad med namnet El Mirador som spred sig över 20 kvadratkilometer och med en befolkning på omkring 100 000 invånare. Bara storleken på staden gjorde att staden kunde klassas som superstat redan 100 f.Kr. Det högsta tempelkomplexet i staden nådde 70 meter - det högsta byggnadsverket någonsin byggd i förcolumbiansk kultur i Amerika.
Perioden runt och efter 300 e.Kr. räknas som den viktigaste epoken i mayahistorien. Mayafolket kom nu under inflytande från Teotihuacán i Mexiko, en stad med omkring 250 000 invånare. En till stad växte fram, Tikal, som ett dominerande maktcenter i mayanernas land. Samtidigt växte också staden Calakmul. Från 500 var dessa städer så stora att alla andra städer i mayavärlden tillhörde dessa. Calakmul besegrade Tikal 562 och detta följdes av ett "dvaletillstånd" på 130 år då varken Tikal eller någon annan stad runt hade någon utveckling.
Mellan 600 och 850 var det stort välstånd i mayaområdena. Mayafolket var förenat i samma religion och kultur, och mayaarkitekturen, astronomi och konst nådde så högt att inget annat förcolombianskt samhälle kunde mäta sig med dem. Handeln blomstrade och befolkningen växte till omkring 10 miljoner invånare runt 750. Från 750 till 830 och efter blev dessa handelsförbindelser brutna, krig bröt ut, städerna blev lämnade och inga nya tempel eller monument byggdes som förr. Grunden till nedgången är inte känd.
Perioden från 1300-talet – 1600-talet
Från 1300-talet fram till den spanska invasionen av Guatemala 1523 rådde ständiga krig mellan de olika stammarna och olika folkgrupper i landet. På grund av den dåliga sammanhållningen och interna stridigheter mötte de spanjorerna med litet samlat motstånd. Spanjorerna hade också stor fördel med sina hästa, rustningar och gevär. Det sägs att den spanska conquistadoren Alvarado med sina 620 män besegrade 30 000 k'iche'krigare i närheten av Xelajú.
Guatemala i senare tid
Guatemala blev självständig stat 1821, men var under en kort tid med i Mexikanska imperiet under Agustín de Iturbide. Guatemala är idag en demokratisk stat, men under senare 1900-talet har landet haft skiftande militärregeringar och blodiga krig.
Fredsavtalen
År 1996 undertecknades ett fredsavtal mellan Guatemalas styrelsemakter och gerillakoalitionen URNG. Avtalet avslutade ett 36 år långt krig präglat av oerhörd brutalitet mot civila, främst mayabefolkningen. Kriget lämnade efter sig över en miljon flyktingar, 200 000 döda, ett okänt antal föräldralösa barn och änkor och en mängd ödelagda byar. Avtalet gav Guatemala hopp om bättre tider.
Med hjälp av internationellt bistånd har skolor byggts tillsammans med hälsovårdsstationer och enkla hus för de fattigaste människorna. Många av de 50 000 guatemaler som flydde till Mexiko under kriget har återvänt till Guatemala med hjälp från regeringen. De människor som fördrevs inom Guatemalas gränser har myndigheterna inte gjort särskilt mycket för att hjälpa, trots att det ingick i fredsavtalet.
Efter undertecknandet av fredsavtalet har vissa förbättringar skett i det guatemalanska samhället. Mycket återstår dock innan landet klarar av att ge befolkningen en acceptabel levnadsstandard. Det mesta tyder på att makteliten inte vill släppa ifrån sig den makt och de fördelar man har. Politisk vilja tycks saknas när det gäller att göra något åt fattigdomsproblemen. Den fattigaste delen av befolkningen kräver internationell hjälp för att kunna förbättra sin levnadssituation.
Geografi
Guatemala är bergigt, förutom det södra kustområdet och de nordliga vidsträckta lågländerna i Petén. Två bergskedjor går in i Guatemala från väster till öster, och delar landet i tre större regioner: högländerna, där bergen ligger, Pacifiska kustslätten, söder om bergen, samt Peténregionen norr om bergen. Dessa områden skiljer sig i klimat, höjd och landskap, vilket ger dramatiska kontraster mellan heta och fuktiga tropiska lågländer och högländernas toppar och dalar. Guatemalas berggrund berstår till den mästa del av sandsten och det är de som orsakar jordbävningarna.
Den södra kanten av de västra högländerna utgörs av Sierra Madre, som sträcker sig söderut och österut från Mexikos gräns, och fortsätter på lägre höjder mot El Salvador. Bergskedjan kännetecknas av branta vulkankäglor, däribland vulkanen Tajumulco, som är 4220 meter hög och den högsta punkten i landet och i Centralamerika. Alla Guatemalas 37 vulkaner (av vilka 4, Pacaya, Santiaguito, Fuego och Tacaná, är aktiva) ligger i denna bergskedja, och jordbävningar är vanliga i högländerna.
Den norra bergskedjorna börjar nära Mexikos gräns med bergskedjan Cuchumatanes, och sträcker sig sedan österut genom Chuacúsbergen och Chamábergen, ner till Santa Cruz-bergen och Minasbergen, nära Karibiska havet. De nordliga och sydliga bergen är åtskilda av Motaguadalen, där floden Motagua och dess bifloder rinner från högländerna ner i Karibiska havet. Floden är farbar i den nedre delen, där den bildar gräns med Honduras.
Klimatet är hett och fuktigt i lågländerna vid Stilla havet och i Petén, mer temepererat i högländerna och torrare i de östligaste departementen.
Alla större städer ligger i högländerna och i lågländerna vid Stilla havet. Större städer är huvudstaden Guatemala City på 1506 meters höjd i de centrala högländerna, Quetzaltenango på 2011 meters höjd i västra högländerna, Escuintla på 300 meters höjd, Mazatenango på 220 meters höjd och Coatepeque på 515 meters höjd på Pacifiska kustslätten. Den största sjön, Lago de Izabal (589,6 km²), ligger nära kusten vid Karibiska havet, Vulkanen Tajumulco, den högsta punkten i Centralamerika, ligger i det västliga departementet San Marcos.
Guatemalas läge vid Karibiska havet och Stilla havet gör att det är utsatt för tropiska cykloner, däribland orkanen Mitch 1998 och orkanen Stan 2005, som dödade över 1500 människor, genom de översvämningar som följde.[1]
Naturtillgångar
Naturtillgångar är petroleum, nickel, sällsynta träsorter, fisk och vattenkraft.
Klimat och miljö
I låglänta delar av landet är klimatet tropiskt, medan det är svalare på högre höjder. I bergstrakterna finns ett stort antal vulkaner och det förekommer våldsamma jordbävningar. Vid den karibiska kusten förekommer orkaner och andra tropiska oväder.
Några av Guatemalas miljöproblem är att regnskogen i Petén avverkas, jorderosion och vattenföroreningar.
Administrativ indelning
Guatemala är indelat i 22 departement (departamentos) vilka i sin tur är indelade i ungefär 332 kommuner (municipios).
Demografi
- Befolkningens medelålder: 18,3 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 65,2 år (2003)
- Religiös tillhörighet: katoliker, protestanter, inhemsk maya-tro
- Språk: spanska 60%, indianspråk 40% (det finns 23 officiellt erkända indianspråk, bl a quiche, cakchiquel, kekchi, mam, och xinca samt två ickeindianska, bland annat garifuna)
- Analfabetism: 2003 var 30% av den vuxna befolkningen analfabeter
59,4 % av guatemaltekerna är av blandad europeisk och inhemsk härstamning. Dessa mestiser betecknas lokalt, till skillnad från i andra länder i Centralamerika, som ladinos. Den europeiska andelen är övervägande av spansk härkomst. Ytterligare 40 % av befolkningen tillhör ursprungsbefolkningen, mestadels avkomlingar till mayafolk. Resten av befolkningen är av europeisk eller asiatisk härkomst eller tillhör garifuna, en grupp som levere vid Karibiska havets kust och är avkomlingar till kariber och arawaker och förrymda slavar från ön St. Vincent som ursprungligen stammar från Afrika.
Spanska är administrativt språk och modersmål för mestiserna och befolkningen av europeisk härkomst. Förutom spanskan, som talas av omkring 60% av befolkningen, finns sju erkända språk. Till dessa hör förutom vissa mayaspråk (däribland quiché eller k’iche’ med över 2 miljoner talare) exempelvis även garifunas arawakspråk, igñeri. Hos garifuna, som har nära förbindelser med Belize, är även engelska med karibiskt inslag mycket utbrett. Xincaspråket talas numera endast av några få äldre människor. Dessutom finns ytterligare mayaspråk, som delvis uppvisar starka regionala skillnader. Sammantaget talas 23 olika inhemska språk i Guatemala, av vilka 21 är mayaspråk:
| Språk | Eget namn | Språkfamilj | Talare i Guatemala |
Språkområde |
|---|---|---|---|---|
| Acateco | Maya: Kanjobal-Chuj | 39 826 | omkring San Miguel Acatán | |
| Aguacateco | Awakateko | Maya: Quiché-Mam | 34 476 | Västra Huehuetenango |
| Cakchiquel | Kaqchikel | Maya: Quiché-Mam | 1 002 790 | omkring Lago de Atitlán och Sololá |
| Chortí | Ch'orti' | Maya: Chol-Tzeltal | 74 600 | i det södra låglandet (omkring Copán) |
| Chuj | Chuj | Maya: Kanjobal-Chuj | 85 002 | Huehuetenango |
| Itzá | Itzá | Maya: Yucatán | 1 783 | omkring Petén-sjön |
| Ixil | Ixil | Maya: Quiché-Mam | 130 773 | El Quiché |
| Jacalteco | Popti' (Abxubal) | Maya: Kanjobal-Chuj | 83 814 | omkring Jacaltenango |
| Kanjobal | Q'anjob'al | Maya: Kanjobal-Chuj | 205 670 | Huehuetenango |
| Kekchí | Q'eqchi' | Maya: Quiché-Mam | 711 523 | Alta Verapaz till Lago Izabal |
| Mam | Mam (Qyool) | Maya: Quiché-Mam | 1 094 926 | Huehuetenango |
| Mopan | Mopan | Maya: Yucatán | 13 077 | Södra Petén |
| Pocomam | Poqomam | Maya: Quiché-Mam | 127 206 | omkring Guatemala City och Jalapa |
| Pocomchí | Poqomchi' | Maya: Quiché-Mam | 259 168 | omkring Guatemala City och Jalapa |
| Quiché | K'iche' | Maya: Quiché-Mam | 1 842 115 | El Quiché, Totonicapán, Sololá och Quetzaltenango |
| Sacapulteco | Maya: Quiché-Mam | 42 204 | El Quiché | |
| Sipacapense | Maya: Quiché-Mam | 5 944 | San Marcos | |
| Tacaneco | Maya: Quiché-Mam | 20 000 | omkring Tacaná (San Marcos) | |
| Tectiteco | Maya: Quiché-Mam | 4 755 | omkring Tectitán | |
| Tzutuhil | Tz'utujil | Maya: Quiché-Mam | 156 333 | omkring Santiago Atitlán |
| Uspanteco | Maya: Quiché-Mam | 21 399 | El Quiché | |
| Garífuna | Arawak | 6 539 | Izabal | |
| Xinca | Xinca | 297 | Jutiapa |
(Uppgifter ur: Tzian, Leopoldo (1994): Mayas y ladinos en cifras. El caso de Guatemala)[2]
Politik
Guatemala är en självständig demokratisk republik med flerpartisystem. Författningen från 15 januari 1986 fastlägger åtskillnaden mellan lagstiftande makt, som ligger hos parlamentet Congreso de la República, verkställande makt, som ligger hos presidenten och vicepresidenten, samt dömande makt, som ligger hos högsta domstolen. Parlamentet och presidenten väljs vart fjärde år. Alla medborgare från 18 år är röstberättigade, förutom aktiva militärer. Högsta domstolen utses av parlamentet på fyra år.
I valen 9 november 2003 blev Óscar Berger Perdomo vald till president som kandidat för Gran Alianza Nacional (GANA). Även vid parlamentsvalet 2003 blev Gran Alianza Nacional den starkaste kraften. Valdeltagandet låg på 54,5 procent. I den andra valomgången i 2007 års presidentval (4 november) vann socialdemokraten Álvaro Colom i över motståndaren, den före detta generalen Otto Pérez (Partido Patriota). Cirka 35 procent av de röstberättigade deltog i detta val. Det är första gången sedan Jacobo Arbenz Guzmán störtades från makten (1954) som landet har en socialdemokratisk president. Coloms parti, Unidad Nacional de la Esperanza, fick ingen egen majoritet i parlamentet som valdes 9 september samma år och GANA gick tillbaka (bland annat på grund av att Partido Patriota, som i det förra valet hade ingått i GANA, nu ställde upp som eget parti).[3]
Liksom de flesta latinamerikanska stater har Guatemala ingen lång demokratisk tradition. Partisystemet är ganska instabilt och många partier upplöser sig efter en mandatperiod eller försvinner i betydelselöshet. Betecknande för detta är det starka inflytande som ligger hos samhälleliga grupper utanför partierna, särskilt militären och företagarna.
I delar av landet är förtroendet för det statliga rättssystemet, framför allt hos den indianska befolkningen, så rubbat att det har förekommit fall av utomrättsliga bestraffningar. På grund av det spända läget har polisen och rättsväsendet redan dragit sig tillbaka från stadsområden.
Utrikespolitiskt var Guatemala under inbördeskriget länge isolerat. Sedan början av demokratiseringen och slutandet av fredsavtalet med rebellerna försöker Guatemala spela en större roll på den internationella scenen. Sedan 2001 finns ett handelsavtal mellan Mexiko, Guatemala, Honduras och El Salvador. Sedan 10 mars 2004 finns också en tullunion med El Salvador.[2]
Ekonomi
Jordbruket står för ungefär en fjärdedel av BNP, två tredjedelar av exporten och sysselsätter hälften av arbetskraften. De viktigaste produkterna är kaffe, socker och bananer. Dåvarande president Arzu (1996-2000) började införa ekonomisk liberalisering och politisk modernisering och den förre presidenten Portillo har fortsatt arbetet, men med mindre goda resultat. Portillos regering var inblandad i ett antal korruptionsskandaler, vilket har dämpat viljan att göra investeringar i landet.
Inkomstskillnaderna i landet är mycket stora och omkring 75% av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
Drygt hälften av elektriciteten produceras av fossila bränslen och 35% av vattenkraft.
Kultur
Guatemala City är hem för flera av nationens bibliotek och museum, bland annat Nationalarkivet, Nationalbiblioteket och Arkeologi- och etnologimuseet vilket har en stor samling av mayaföremål. Det finns också privata museer, som Ixchel, som fokuserar sig på textilier, och Popol Vuh, vilket fokuserar sig på mayaarkeologi. De båda museerna är inom Universidad Francisco Marroquíns campus. Nästan alla av de 329 kommuner i landet har ett mindre museum.
Litteratur
Guatemalas nationella litteraturpris är det enda priset som belönar en individuell författares verk. Det har delats ut sedan 1988 av kultur- och sportministeriet.
Miguel Angel Asturias vann Nobels litteraturpris 1966 för boken "El Señor Presidente", en novell baserad på Manuel Estrada Cabreras regering.
Musik
Musiken i Guatemala består av flera olika sorters musik och uttryckningsformer. Mayafolket hade en aktiv musikkultur vilket är dokumenterat via ikonografi. Guatemala var också en av de första regionerna i Nya världen som introducerades för den europeiska musiken. Flera kompositörer från renässansen, barocken, klassicismen och romantiken har bidragit till verk i olika stilar av mycket hög kvalité. Marimba är landets nationalinstrument. Historia General de Guatemala har givit ut en serie med cd-skivor med historisk guatemalsk musik från mayatiden till dagens musik. En känd modern sångare är Ricardo Arjona. Han sjunger om kärlek men även om orättvisan.
Språk
Spanska är landets nationalspråk men är dock inte talat av hela landets befolkning, oftast främst som andraspråk. 21 distinkta mayaspråk talas, främst på landsbygden, tillsammans med flera ickemayanska indianspråk, som det självständiga xinca, och garifuna, ett arawakanspråk som talas vid den karibiska kusten. Enligt Decreto Número 19-2003 finns det 23 språk som klassas som nationalspråk.[4]
Religion
Katolsk kristendom var den enda religionen under kolonialtiden. Protestantismen har ökat kraftigt under senare decennier, speciellt under diktatortiden och den evangeliska generalpastorn Efraín Ríos Montt. Mer än en tredjedel av invånarna i landet är protestanter, resten evangelistiska eller pingstvänner.
Den främsta religionen är den latinska kyrkans katolicism. Protestantism och mayareligioner har ungefär 40% respektive 1% av landets befolkning.[5] Ofta medverkar mayafolket på kristna ceremonier och träffar, ett fenomen kallat synkretism. Anhängare till de traditionella mayareligionerna ökar som ett resultat av de kulturella skyddsprogrammen som gjordes under fredstiden. Regeringen har medverkat vid uppförande av altare vid varje mayaruin som finns i landet så att traditionella ceremonier kan hållas på platserna.
Det finns små samhällen med judar (omkring 1 200), muslimer (1 200) och folk med andra religiösa tillhörigheter.
Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har över 205 000 medlemmar i Guatemala.
Utbildning
Staten driver flera grund- och högskolor i landet. Dessa skolor är gratis, trots att kostnader för skoluniform, böcker, transport och liknande tillkommer. Detta gör att det blir svårt för den fattigare befolkningen att få utbildning. Många medel- och överklassbarn går i privata skolor. Landet har ett allmänt universitet (Universidad de San Carlos de Guatemala) och 9 privata. Endast 69,1% av landets befolkning över 15 år är läskunniga, den lägsta siffran i hela Centralamerika.[6]
Källor
- Stycket "Kultur" översattes 10 september 2007 från engelska Wikipedia.
- ↑ Guatemala i engelskspråkiga Wikipedia, läst 27 december 2006
- ↑ 2,0 2,1 Guatemala i tyskspråkiga Wikipedia, läst 29 december 2006
- ↑ Erik Gustafsson (5 november 2007). ”Socialdemokrat ny president i Guatemala”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=712425. Läst 12 december 2007.
- ↑ Ley de Idiomas Nacionales, Decreto Número 19-2003 (PDF) (spanska). El Conreso de la Republica de Guatemala. Hämtat 2007-06-10.
- ↑ State.gov
- ↑ LA Literacy Rates. UNESCO Institute for Statistics (september 2006). Hämtat 2007-01-15.
|
||||||||
|
|||||
|
|||||
