Vilnius
Från Rilpedia
|
|||||
 |
|||||
| Basisdata | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Stat | Litauen | ||||
| Provins | Vilnius | ||||
| Geografiska koordinater | Koordinater: | ||||
| Borgmästare | Arturas Zuokas | ||||
| Area | 401 km² | ||||
| Befolkning 2005 |
540 318 | ||||
| Befolkningstäthet | 1 379 inv/km² | ||||
| Webbplats | www.vilnius.lt | ||||
| Övrigt | |||||
| Tidszon | UTC+2 | ||||
Vilnius, äldre Vilna, även Vilnia, (litauiska: Vilnius; polska: Wilno) är Litauens huvudstad och landets största stad med över en halv miljon invånare (2003). Sedan unionen mellan Polen och Litauen (1385–1795) kom staden att spela en viktig roll även inom den polska kulturen.
Vilnius är belägen i sydöstra Litauen, där floderna Vilnia (Vilnelė) och Neris flyter samman.
Innehåll |
Namn
Som en multikulturell huvudstad har Vilnius haft flera olika namn på olika språk under sin historia. På polska heter staden Wilno, på vitryska Вiльня (Vilnia), på tyska Wilna och på lettiska Viļņa. Ett äldre ryskt namn på staden är Вильно (Vilno), även om Вильнюс (Vil'njus) idag är mer förekommande. Namnen Wilno och Vilna har också använts vid äldre engelska och franska publikationer.
Det tros att Vilnius fått sitt namn efter floden Vilnia, som korsar staden.
Historia
Exakt datum för när Vilnius grundades är okänt. Vilnius nämns första gången i källor år 1323. År 1387 erhöll den magdeburgiska stadsrättigheter. Stefan Batory invigde Vilnius universitet År 1579.
I Stora nordiska kriget förstördes Vilnius av svenska trupper 1702 och 1707. Stadens återuppbyggnad bromsades av bränder 1737, 1745 och 1747. 1795 blev Litauen och Vilnius en del av Tsarens Ryssland.
1812 intog Napoleons trupper staden.
Polacker och litauer gjort uppror mot det ryska styret 1831. Den ryska statsmakten såg Vilnius universitet som centrum för nationalistiska strömningar och stängde det ett år senare. Universitetet var stängt fram till slutet av första världskriget. Staden hade tidigare en stor judisk befolkning. Här fanns bland annat Europas största judiska bibliotek. Vilnius var även en viktig stad för den vitryska kulturen.
1915–1918 var Vilnius och Litauen ockuperat av tyska trupper. Efter första världskrigets slut uppstod stridigheter mellan Polen och Litauen om överhögheten till Mellanlitauen där Vilnius ligger. Ryska trupper kontrollerade staden varpå Polen fick kontroll och sedan Sovjetryssland. 1920 fick Litauen kontroll över staden efter ett fredsavtal med Sovjetryssland. Polen erkände sedan, 7 oktober 1920, att Vilnius och Vilniusregionen tillhörde Litauen. Men redan två dagar senare, 9 oktober 1920, tog den polska armén kontrollen över området och kallade det Mellanlitauen som en egen stat. 1922 blev området en delen av Polen som vojvodskapet Wilno. Huvudstaden i det nybildade Litauen flyttades då temporärt till Kaunas. Vid början av andra världskriget återbörades området till Litauen och Vilnius blev huvudstad igen.
I samband med andra världskrigets utbrott och det tyska intåget i Polen ockuperades Mellanlitauen av sovjetiska styrkor enligt Molotov-Ribbentrop-pakten. Detta förde i sin tur med sig att Vilnius återfördes till Litauen. När Litauen tvångsinförlivades i Sovjetunionen 1940 blev Vilnius huvudstad i Litauiska SSR. 1941 ockuperade Nazityskland Litauen och Vilnius. Under den nazityska ockupationen skapades ett getto för den judiska befolkningen i Vilnius gamla stad och stadens judiska befolkning deporterades till koncentrationsläger eller avrättades. Tiotusentals judar avrättades i Paneriaiskogen. 1944 intog sovjetiska trupper Vilnius och staden blev åter huvudstad i Litauiska SSR. Efter andra världskriget fördrevs Vilnius polska befolkning.
Under Litauens kamp för självständighet valde Sovjetunionen att ockupera TV-tornet i Vilnius under 222 dagar. Litauiska frihetskämpar demonstrerade mot ockupationen. Under våldsamheter med sovjetiska stridsvagnar inblandade dog 14 litauiska demonstranter vid TV-tornet. En utställning om händelserna finns i tornets bottenplan och ett minnesmonument finns vid Litauens parlamentsbyggnad i Vilnius.
Efter 1990 har staden som det självständiga Litauens huvudstad blivit en modern storstad. Den gamla staden har rustats upp samtidigt som nybyggnation skett med moderna höghus, bland dem Europa Tower. Ett modernt affärs- och finanscentrum bildas norr om floden Neris. Utanför stadens centrum ligger det nya stora köpcentret Akropolis. Vilnius mest känd gata är paradgatan Gedimino Prospekt. 1994 blev Gamla staden i Vilnius upptagen på UNESCO:s världsarvslista.
Geografi och klimat
Vilnius är belägen i sydöstra Litauen (54°41′N, 25°17′Ö) där floderna Vilnia och Neris möts.
Staden ligger 312 kilometer från Östersjön och Klaipėda, Litauens största hamnstad. Vilnius har motorvägar som kopplar samman den med flera större städer i Litauen, som Kaunas (102 kilometer), Šiauliai (214 kilometer) och Panevėžys (135 kilometer).
Vilnius täcker en yta av 402 km². Byggnaderna täcker 20,2 % av staden och resten utgörs av grönområden (43,9 %) och vatten (2,1 %).
Klimatet är en övergång mellan inlands- och oceanklimat. Årsmedeltemperaturen är +6,1°C; i januari är medeltemperaturen -4,9°C och i juli +17,0°C. Årsmedelnederbörden är 661 millimeter.
Somrarna i Vilnius kan vara mycket varma, med temperaturer på över 30°C på dagen. Vintrarna kan bli mycket kalla, ner mot -25°C under januari och februari.
Demografi
Enligt 2001 års folkräkning av Vilnius Regional Statistical Office hade Vilnius kommun 542 287 invånare, varav 57,8 % var litauer, 18,7 % polacker, 14 % ryssar, 4 % vitryssar, 1,3 % ukrainare och 0,5 % judar. De återstående procenten (3,7) tillhörde en annan nationalitet eller ville inte svara på frågan.
Turism
Vilnius är en arkitekturstad och det finns över 40 kyrkor i staden. Antalet restauranger, hotell och museum har ökat sedan Litauen blev självständigt.
Som flera andra medeltidsstäder utvecklades Vilnius kring sitt stadshus. Den främsta gatan, Pilies gatvė, går bland annat förbi guvernörspalatset och stadshuset.
Gamla stan i Vilnius är en av de största i Europa (3,6 km²) och stadens främsta historiska och kulturella platser finns i detta område. Byggnaderna i området (nära 1 500 olika) byggdes under flera århundraden, vilket har givit ett stort utbud bland olika arkitekturiska tidsepoker. Trots att Vilnius kallas för en barock stad finns exempel på gotisk arkitektur, renässans och andra byggnadsstilar. Bland de främsta sevärdheterna i staden finns Gediminastornet (Gedimino bokštas) och Katedraltorget (Katedros aikštė). UNESCO har tagit upp Vilnius gamla stad på sin världsarvslista.
I Vilnius finns bland annat Litauens nationalmuseum.
Sevärdheter
- Gedimino Prospektas
- Seimas
- TV-tornet
- Presidentpalatset
- Gedimino-kullen
- Klocktornet
- Rådhuset
Ekonomi
Vilnius är Litauens ekonomiska centrum och ett av de största finansiella centrumen i de baltiska länderna. Trots att Vilnius har endast 15 % av Litauens invånare, genererar staden ändå 35 % av Litauens BNP.[1] Stadens BNP per capita, baserat på köpkraftsparitet, var år 2005 omkring $33 100 över EU:s medelvärde.
Vilnius bidrog med över 4,6 miljarder litas till statsbudgeten 2004. Detta var omkring 37 % av budgeten. Kaunas, den näst största staden i landet, bidrog med 1,5 miljarder.
Transport
Vilnius är startplatsen för Vilnius-Kaunas-Klaipėda motorväg som går genom Litauen och kopplar samman landets tre största städer. Motorvägen mellan Vilnius och Panevėžys är en gren av E67:an. Trots att floden Neris tillåter trafik, finns inga reguljära båtlinjer här. Vilnius internationella flygplats har de flesta av Litauens internationella flygningar till flera europeiska destinationer. Vilnius järnvägsstation är också ett viktigt nav för transporten i landet.
Vilnius har ett välutvecklat kollektivtrafiksystem. Det finns över 60 buss- och 19 trådbusslinjer i staden, och trådbussystemet är ett av Europas största. Över 250 bussar och 260 trådbussar transporterar omkring 500 000 passagerare varje vardag. Studenter, pensionärer, och funktionshindrade får en stor rabatt (upp till 80 %) på biljettpriset. En enkelresa kostar 1,40 litas (cirka 4 SEK) medan månadskort kostar omkring 50–60 litas (140–170 SEK). De första reguljära busslinjerna startades 1926 och den första trådbussen introducerades 1956.
Kollektivtrafiken domineras av nya låggolvsbussar från Volvo och Mercedes-Benz samt Solaristrådbussar. Detta är ett resultat efter ett stort arbete med kollektivtrafiken som påbörjades 2003 då den första Mercedes-Benzbussen köptes. 2004 skrevs ett kontrakt med Volvo om att de skulle leverera 90 nya 7700-bussar under de kommande tre åren. Tillsammans med det kommunala trafikbolaget finns också flera privata bussföretag. Priserna är ungefär desamma och ofta följer linjerna varandra.
Minibussar, som fungerar som delade taxibilar, går ofta snabbare än vanliga bussar, men kostar dock mer. En biljett kostar cirka 3 litas (cirka 9 SEK).
Det finns planer på att bygga ett snabbspårvägsystem i Vilnius, med konstruktion planerad till början av 2008. Den första linjen skulle därmed öppna runt 2009, vilket följs av konstruktion av den andra linjen. Detta system skulle gå mellan flera områden i staden, mellan buss- och järnvägsstationerna och Vilnius internationella flygplats.
Högre utbildning
I Vilnius finns flera institutioner för högre utbildning, bland andra Vilnius universitet (Vilniaus universitetas) och Mykolas Romeris universitet (Mykolo Romerio universitetas). Det senare domineras av juridik och andra samhällsvetenskapliga ämnen, och benämndes tidigare Lithuanian Law University.
Vänorter
Sport
Stora matcher i bland annat basket spelas i den nybyggda Siemens Arena.
Källor
Noter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Vilnius
- Vilnius kommuns officiella webbplats (engelska)
- Vilnius.se Svensk reseguide till Vilnius
- UNESCO World Heritage Centre - Vilnius historiska centrum (engelska)
|
|||||||||||
